Naturgas

Wikipedia open wikipedia design.

En cistern för naturgas

Naturgas, fossilgas, äldre benämning jordgas, är en blandning av gaser, främst lätta kolväten såsom metan, som finns i fickor i jordskorpan.

Gasen bildas när lager av sönderfallande växt- och djurämnen utsätts för intensiv värme och tryck under jordytan under miljoner år.[1] Energin som växterna ursprungligen fått från solen lagras i gasen.

Naturgas är en icke förnybar energikälla som utvinns ur separata gasfyndigheter och i samband med oljeutvinning. Den används i bland annat värme, matlagning och elproduktion, som bränsle för fordon och som kemisk råvara vid tillverkning av bland annat plast.

Både naturgas och biogas består framför allt av metan, vilket gör att de två gaserna i de flesta sammanhang är utbytbara.[2]

Idag står naturgas för en fjärdedel av världens energiförsörjning. 2017 stod natur- och stadsgas för ca 2% av den svenska energitillförseln.[3] Den naturgas som används i Sverige har framför allt kommit från gasfältet Tyra i den danska delen av Nordsjön. Mellan 2019-2022 importeras en större del av den svenska naturgasen från Europa, när anläggningarna runt Tyra renoveras.[4]

Naturgas är en växthusgas. Exakt hur den påverkar den globala uppvärmningen är omdebatterat.[5][6] Förespråkare argumenterar för att naturgas kan användas som övergångsbränsle, då gas är bättre än olja och kol.[7] Kritiker menar att satsningar på naturgas binder oss vid fossila bränslen under lång tid framåt, och att metanutsläpp från naturgas är en 80 gånger starkare växthusgas än koldioxid.[8]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Naturgas består framför allt av metan. Vanligtvis innehåller gasen också mindre mängder av andra kolväten.[1] Naturgas fortsätter att vara i gasform även om gasen utsätts för mycket höga tryck. Om naturgasen kyls ner till -163°C övergår den till flytande form (LNG). Flytande gas tar upp 1/600 så mycket utrymme som naturgas i gasform. [9]

Naturgas mäts vanligen i kubikmeter (m3). Med begreppet normalkubikmeter (Nm3) menas 1 kubikmeter naturgas vid trycket 1,01325 bar och temperaturen 0°C.[10]

Vid utvinning varierar andelen metan från omkring 70 procent och uppåt. Ofta avskiljs andra gaser, till exempel etan, propan, butan, innan gasen går vidare till slutanvändare. En viss mängd av bland annat etan och propan finns vanligen kvar även efter avskiljningen. Sammansättningen varierar något från land till land. I det svenska nätet innehåller naturgasen 90 procent metan, 6 procent etan och 2 procent propan.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Naturgas används främst på norra halvklotet. Nordamerika och Europa är stora konsumenter. I Sverige har naturgas använts som energikälla sedan 1980-talet.

Naturgas är världens tredje viktigaste energikälla efter olja och kol.[källa behövs] Idag svarar naturgas för 20–25 procent av den globala energiförsörjningen.

Industri[redigera | redigera wikitext]

Naturgas används inom industrin som råvara till produktion av kemikalier som till exempel metanol, syntesgas och ammoniak. Naturgaskondensat (etan, propan, butan och lättbensin nafta) används som råvara för att producera främst eten och propen, som i sin tur används för tillverkning av polyeten-, PVC-, polypropen-plast och etenoxid.

Elproduktion och fjärrvärme[redigera | redigera wikitext]

Naturgas är en viktig källa för elproduktion. Elen framställs i kraftvärmeverk genom att naturgas bränns i en gasturbin som är ansluten till en generator. Avgaserna från förbränningen är mycket heta, vilket kan användas för att producera ytterligare el med hjälp av ångturbiner, eller till fjärrvärme.[11]

Transport[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns ca 55 000 fordon som drivs på fordonsgas, både personbilar, bussar och tunga transporter. Fordonsgas tankas i komprimerad gasform (CNG) eller i flytande form (LNG) och består av biogas, naturgas eller en kombination. Sedan 2018 är andelen biogas i komprimerad fordonsgas över 90%. I den mindre använda flytande fordonsgasen är andelen biogas runt 29%.[12] I början av 2020 fanns över 190 publika tankställen för komprimerad naturgas i Sverige, och 17 tankställen för flytande naturgas.[13]

Naturgas har lyfts fram som ett miljövänligare alternativ till olja i fartygsbränsle, i och med nya krav på klimatvänliga transporter till sjöss.[14] Stora investeringar har därför gjorts för att ställa om lastfartyg och färjor.[15] Men uppskattningar varierar stort hur mycket rederier som ställer om till naturgas kommer att minska sin klimatpåverkan[16]. Naturgasens framtid som fartygsbränsle är fortfarande osäker.[17]

Både komprimerad och flytande naturgas har också använts som bränsle i flygplan.[18][19]

Elon Musks raketmotor Raptor, tänkt att ta människor till mars, drivs en blandning av flytande syre och metan. Också Blue Origin utvecklar en raketmotor som drivs med hjälp av naturgas.[20]

Hushåll[redigera | redigera wikitext]

Naturgas används i hushåll för uppvärmning med gaspanna och matlagning med gasspis. Stadsgas, en blandning av metan och luft, transporteras i ett separat gasnät och används framför allt till matlagning. Ett hushåll måste vara anslutet till ett av Sveriges två gasnät (i Västsverige[21] och i Stockholm[22]) för att kunna använda gas i sin bostad.[23]

Väte[redigera | redigera wikitext]

2019 tillverkades 98% av allt väte av naturgas.[24] Bränslecellsbilar drivs av kompirmerad vätgas[25] och flytande väte har länge använts som bland annat raketbränsle.[26] Sovjetunionen experimenterade 1988 med att driva passagerarflygplanet Tupolev Tu-155 med flytande väte.[27]

Konstgödsel[redigera | redigera wikitext]

Naturgas används i Haber–Bosch-processen för att producera ammoniak till konstgödsel.[28]

Foder[redigera | redigera wikitext]

Proteinrika djur- och fiskfoder produceras av naturgas.[29][30]

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Metan är en växthusgas som är mycket mer potent än koldioxid, och omvandlas till koldioxid vid förbränning. Huvudmolekylen i naturgas - det enklaste kolvätet metan - innehåller endast en kolatom (den kemiska formeln är CH4), vilket gör att koldioxidutsläppen vid förbränning av naturgas är cirka 30 till 40 procent lägre jämfört med förbränning av råolja/råoljeprodukter som till exempel bensin och dieselolja.

Många miljövänner vill använda benämningen fossilgas istället för naturgas, för att markera att gasen är ett fossilt bränsle med samma grundläggande miljöpåverkan som till exempel kol och petroleum.

Bensin och dieselolja innehåller tyngre kolväten som har betydligt fler kolatomer per molekyl bränsle (Källa: Svenskt Gastekniskt Center (SGC) i Malmö).

Naturgas har fördelar framför andra fossila energikällor – inte minst att naturgasen ger lägre oönskade utsläpp (t.ex. inga utsläpp av svavel och tungmetaller vid förbränning). Naturgas är också effektivare och skonsammare[förtydliga], mot motorer, maskiner och producerade varor i fabriker, än de andra fossila bränslen som idag används inom industri, sjöfart och landtransporter.

Vid petroleumutvinning följer även naturgas med och är en svårhanterlig restprodukt som kan vara olönsam att ta vara på. Därför bränns den ofta upp i atmosfären genom så kallad gasfackling. 2006 facklades motsvarande 168 miljarder normalkubikmeter naturgas upp globalt. Om denna mängd gas omvandlades till elektricitet, skulle den räcka till en kvarts årsförbrukning av el i USA.[31][32] Samma år var världens totala utvinning av naturgas 2,865 miljarder m³.[33]

Säkerhet[redigera | redigera wikitext]

Naturgas är osynlig och luktfri. För att lättare kunna upptäcka läckor tillsätts ett luktämne (tetrahydrotiofen).

Naturgas är lättare än luft, vilket är en fördel från säkerhetssynpunkt genom att gasen snabbt blandas med luft om utsläppen sker i det fria.

Explosioner orsakade av naturgasläckor är inte vanliga, men inträffar några gånger varje år.

Tillgångar[redigera | redigera wikitext]

Naturgas utvinns från källor på land eller på havsbotten.

Med ny borrteknik hittas nya stora gasfyndigheter djupt ner i marken på flera håll i världen, bland annat i USA. Sådan så kallad skiffergas utvinns med hydraulisk spräckning.

Det stora lyftet för naturgas i USA kan bli den ”nygamla” tekniken att kondensera den till flytande naturgas (LNG = Liquified Natural Gas) under kylning till -163 °C. I flytande form upptar naturgas bara 1/600 av den volym den har i gasform. Den kan därför transporteras och lagras effektivare. USA har idag mer tillgång på naturgas än efterfrågan. Detta faktum utgör grundbulten till det låga priset på naturgas i USA.

I övriga delar av världen betalas naturgasen till betydligt högre priser än i USA.[källa behövs]

Groningen i Nederländerna har det största fältet i Europa, och det tionde största fältet i världen.

Sveriges regering planerar att förbjuda prospektering och utvinning av naturgas i Sverige från den 1 januari 2022.[34] Beslutet bygger på en rapport av från 2017 av Sveriges geologiska undersökning (SGU).[35]

Distribution[redigera | redigera wikitext]

Naturgasledningar är det mest ekonomiska sättet att transportera naturgas.[36] Ungefär var tionde mil komprimeras gasen i ledningarna i på kompressorstationer. Några av världens största rörledningar för naturgas är:

Flytande naturgas (LNG) är praktiskt för transport över långa avstånd. Det krävs stora och avancerade anläggningar för att omvandla gasen till vätskeform och processen drar mycket el. Transporten kräver speciella tankfartyg eller lastbilar, som kan fortsätta att kyla gasen under transporten, vilket drar energi. Exempel på LNG-transporter: Transport från Arabiska halvön till Sydkorea och Japan, transport från Indonesien till Japan, transport från Hammerfest i Nordnorge och från Algeriet till Centraleuropa.

Lastbilstransport av mindre mängder komprimerad gas på gasflak, och flytande fordonsgas i tankbil är alternativ för leverans till platser som inte är anslutna till rörledningar.[36][52]

Genom att konvertera naturgas till kemikalier innan transport blir frakten billigare, enklare och energisnålare. Exempel på indirekt distribution av naturgas är metanol och handelsgödsel från Trinidad-Tobago,[53][54] och handelsgödsel, metanol och GTL-drivmedel från Mellanöstern.[55]

Distribution i Europa[redigera | redigera wikitext]

Inom Europa finns ett internationellt sammankopplat rörnät för naturgas. Nätet är kopplat till importhamnar och till naturgasledningar från Ryssland, Azerbajdzjan, Afrika och Mellanöstern.

Utbyggnaden av rörnätet i Västeuropa startade i och med att naturgasfältet i Groningen i Nederländerna upptäcktes 1959.[56]

År 2009 var Norge den näst största tillverkaren av naturgas i Europa, efter Ryssland. Rörledningar går under Engelska kanalen, Gibraltar sund, Irländska sjön och från Nordsjön och Norska havet till Frankrike, Belgien och Tyskland. Bland annat Langeled - en 120 kilometer lång rörledning i Nordsjön och Norska havet som byggdes 2007. Europas gasnät får också leveranser från Storbritannien.

EU är beroende av gasleveranser från Ryssland, vilket är kontroversiellt. Dels på grund av störningar av leveranserna 2005 och 2008, och än mer i samband med Ukrainas avståndstagande från rysk dominans 2014.

Europaparlamentet och EU-rådet har genom direktiv 2003/55EG menat att ta ett samlat grepp om el- och gasdistributionen i Europa och skapa en öppen marknad. Direktivet ska ha införlivats i medlemsstaterna nationella lagstiftning senast 2006, vilket för Sveriges del skedde genom naturgaslagen.

Distribution i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sverige har två gasnät, ett i Västsverige och ett i Stockholm. Västsvenska naturgasnätet - det svenska stamnätet - sträcker sig drygt 600 km från västra Skåne upp till Stenungsund i mellersta Bohuslän och försörjs med naturgas via rörledning från Danmark.[21][57] Gasnätet i Stockholm består ett nät för stadsgas och ett nät för fordonsgas, det försörjs med naturgas i flytande form via LNG-terminalen i Nynäshamn.[22]

Idag finns två LNG-terminaler i Sverige, en i Lysekil och en i Nynäshamn.[58]

Naturgaslagen (2005:403) innehåller bestämmelser om naturgasledningar, lagringsanläggningar och förgasningsanläggningar samt om handel med naturgas i vissa fall och om trygg naturgasförsörjning.[59] En naturgasledning får inte byggas eller användas utan koncession av regeringen.[60]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Natural Gas | Student Energy”. www.studentenergy.org. https://www.studentenergy.org/topics/natural-gas. Läst 2 februari 2020. 
  2. ^ ”Vad är naturgas?”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/naturgas/vad-aer-naturgas/. Läst 2 februari 2020. 
  3. ^ ”Energiläget”. Energimyndigheten. 3 juni 2019. https://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/. Läst 2 februari 2020. 
  4. ^ ”Västsvenska naturgasnätet”. Energimyndigheten. 27 november 2019. https://www.energimyndigheten.se/trygg-energiforsorjning/naturgas/vastsvenska-naturgasnatet/. Läst 2 februari 2020. 
  5. ^ ”Big Oil Prepares to Defend Big Gas as Climate Week Begins”. Bloomberg. 22 september 2019. https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-09-22/big-oil-s-future-may-rest-on-climate-debate-over-natural-gas. Läst 2 februari 2020. 
  6. ^ Irfan, Umair (12 september 2019). ”The best case for and against a fracking ban” (på en). Vox. https://www.vox.com/energy-and-environment/2019/9/12/20857196/democratic-debate-climate-change-fracking-ban. Läst 2 februari 2020. 
  7. ^ ”Naturgas”. Vattenfall. https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vara-energislag/naturgas. Läst 2 februari 2020. 
  8. ^ ”Fracking boom tied to methane spike in Earth’s atmosphere” (på en). Environment. 15 augusti 2019. https://www.nationalgeographic.com/environment/2019/08/fracking-boom-tied-to-methane-spike-in-earths-atmosphere/. Läst 2 februari 2020. 
  9. ^ Society, National Geographic (24 juli 2012). ”Natural Gas” (på en). National Geographic Society. http://www.nationalgeographic.org/encyclopedia/natural-gas/. Läst 5 februari 2020. 
  10. ^ ”Gasmätning - Anvisning för den svenska energibranschen”. Energigas Sverige. 27 mars 2000. http://www.energigas.se/library/1554/matarmanualhela.pdf. Läst 5 februari 2020. 
  11. ^ ”Naturgasens användningsområden”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/naturgas/anvaendningsomraaden/. Läst 2 februari 2020. 
  12. ^ Kristensson, Johan. ”Den flytande gasen väntar på sitt stora genombrott”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/fordon/den-flytande-gasen-vantar-pa-sitt-stora-genombrott-6972502. Läst 2 februari 2020. 
  13. ^ ”Gas i Sverige - Vägtransporter”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/saa-haer-anvaends-gas-i-sverige/vaegtransporter/. Läst 2 februari 2020. 
  14. ^ ”Shipping to halve carbon footprint by 2050 under first sector-wide climate strategy” (på en). Climate Home News. 13 april 2018. https://www.climatechangenews.com/2018/04/13/shipping-halve-carbon-footprint-2050-first-sector-wide-climate-strategy/. Läst 2 februari 2020. 
  15. ^ ”Grönare sjöfart med LNG i tanken”. Energigas Sverige. 25 november 2015. https://www.energigas.se/library/1557/gronaresjofartwebb3.pdf. Läst 2 februari 2020. 
  16. ^ ”Liquefied Natural Gas & Marine Shipping” (på en). Clear Seas. https://clearseas.org/en/lng/. Läst 2 februari 2020. 
  17. ^ ”Shipping faces uncertain route to zero-carbon future” (på en-US). World Ocean Initiative. 18 september 2019. https://www.woi.economist.com/shipping-faces-uncertain-route-to-zero-carbon-future/. Läst 2 februari 2020. 
  18. ^ Augustin, Kelsie (6 november 2014). ”Take a look at some natural gas-powered airplanes” (på en-US). Well Said. https://wellsaidcabot.com/cng-vehicles-airplanes/. Läst 2 februari 2020. 
  19. ^ Paur, Jason (31 juli 2013). ”American Firm Debuts First Airplane to Run on Natural Gas”. Wired. ISSN 1059-1028. https://www.wired.com/2013/07/cng-airplane/. Läst 2 februari 2020. 
  20. ^ ”Why the next generation of rockets will be powered by methane” (på en). Australia's Science Channel. 5 juni 2019. https://australiascience.tv/why-the-next-generation-of-rockets-will-be-powered-by-methane/. Läst 2 februari 2020. 
  21. ^ [a b] ”Västsvenska naturgasnätet”. Energimyndigheten. 27 november 2019. https://www.energimyndigheten.se/trygg-energiforsorjning/naturgas/vastsvenska-naturgasnatet/. Läst 2 februari 2020. 
  22. ^ [a b] ”Naturgasnätet i Stockholmsområdet”. Energimyndigheten. 8 maj 2018. https://www.energimyndigheten.se/trygg-energiforsorjning/naturgas/naturgasnatet-i-stockholmsomradet/. Läst 2 februari 2020. 
  23. ^ ”Vad är naturgas?” (på en). Energimarknadsbyrån. https://www.energimarknadsbyran.se/gas/gasmarknaden-i-sverige/fakta-om-naturgas-och-biogas/vad-ar-naturgas/. Läst 2 februari 2020. 
  24. ^ ”Hydrogen fuel cell: overview of where we're at in hydrocarbon replacement” (på en-GB). Power Technology | Energy News and Market Analysis. 11 oktober 2019. https://www.power-technology.com/comment/standing-at-the-precipice-of-the-hydrogen-economy/. Läst 2 februari 2020. 
  25. ^ Värld, Teknikens. ”Så fungerar vätgasbilen (bränslecellsbil)”. teknikensvarld.se. https://teknikensvarld.se/sa-fungerar-vatgasbilen-232295/. Läst 2 februari 2020. 
  26. ^ Zona, Kathleen A.. ”NASA - Liquid Hydrogen--the Fuel of Choice for Space Exploration” (på en). www.nasa.gov. https://www.nasa.gov/topics/technology/hydrogen/hydrogen_fuel_of_choice.html. Läst 2 februari 2020. 
  27. ^ Browne, Malcolm W. (24 maj 1988). ”Clean Hydrogen Beckons Aviation Engineers” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1988/05/24/science/clean-hydrogen-beckons-aviation-engineers.html. Läst 2 februari 2020. 
  28. ^ ”Bokanmälan: Kemister skriver världshistoria”. Forskning & Framsteg. 1 februari 2011. https://fof.se/tidning/2011/2/artikel/bokanmalan-kemister-skriver-varldshistoria. Läst 2 februari 2020. 
  29. ^ Page, Michael Le. ”Food made from natural gas will soon feed farm animals – and us” (på en-US). New Scientist. https://www.newscientist.com/article/2112298-food-made-from-natural-gas-will-soon-feed-farm-animals-and-us/. Läst 2 februari 2020. 
  30. ^ ”Fiskfoder av trä kan lösa överfisket”. RISE. https://www.ri.se/sv/berattelser/fiskfoder-av-tra-kan-losa-overfisket. Läst 2 februari 2020. 
  31. ^ http://bridge.redeye.se/aktiebloggen/opcon/opcon-erovrar-ryssland
  32. ^ http://www.ne.se/lang/metan
  33. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 december 2008. https://web.archive.org/web/20081201104508/http://www.mbendi.com/indy/oilg/gas_/p0005.htm. Läst 22 november 2010. 
  34. ^ ”Sverige på väg att förbjuda prospektering och utvinning av kol, olja och fossilgas | Effekt” (på english). http://effektmagasin.se/http-effektmagasin-se-sverige-pa-vag-att-forbjuda-prospektering-och-utvinning-av-kol-olja-och-fossilgas/. Läst 5 februari 2020. 
  35. ^ Anna Åberg (Sammanställd av) (1 april 2017). ”Rapportering av regeringsuppdrag - Konsekvenser av förbud motlandbaserad utvinning av olja och gas”. SGU. http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/2017/RR1705.pdf. Läst 5 februari 2020. 
  36. ^ [a b] ”Produktion och distribution”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/naturgas/produktion-och-distribution/. Läst 5 februari 2020. 
  37. ^ ”West-East Gas Pipeline Project” (på en-GB). Hydrocarbons Technology. https://www.hydrocarbons-technology.com/projects/west-east/. Läst 5 februari 2020. 
  38. ^ ”Overview of the West-East Gas Pipeline Project (pdf)”. http://www.cnpc.com.cn/en/cs2012en/201407/3d2ccb479ad94ef4a6c54ce4d78685fa/files/8440f95e4b454eb082d557b5261d667c.pdf. Läst 5 februari 2020. 
  39. ^ ”Transco” (på en-US). Williams Companies. https://www.williams.com/pipeline/transco/. Läst 5 februari 2020. 
  40. ^ ”Yamal – Europe Gas Pipeline” (på en-GB). Hydrocarbons Technology. https://www.hydrocarbons-technology.com/projects/yamal-europegaspipel/. Läst 5 februari 2020. 
  41. ^ ”Ryssland och Kina stärker banden med gigantisk pipeline”. Dagens industri. 3 december 2019. https://www.di.se/nyheter/ryssland-och-kina-starker-banden-med-gigantisk-pipeline/. Läst 5 februari 2020. 
  42. ^ ”Därför är Vladimir Putin och Xi Jinping bästa vänner”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/oron-efter-xi-och-putins-ord-om-nara-vanskapen/. Läst 5 februari 2020. 
  43. ^ ”Power of Siberia” (på en). www.gazprom.com. https://www.gazprom.com/projects/power-of-siberia/. Läst 5 februari 2020. 
  44. ^ Lundin, Tomas (5 januari 2009). ”Spelet om Europas energi”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/spelet-om-europas-energi. Läst 5 februari 2020. 
  45. ^ Cendrowicz, Leo (13 juli 2009). ”Europe Tries to Break Its Russian Gas Habit” (på en-US). Time. ISSN 0040-781X. http://content.time.com/time/world/article/0,8599,1910123,00.html. Läst 5 februari 2020. 
  46. ^ ”Rockies Express Pipeline - New Natural Gas Pipeline, USA” (på en-GB). Hydrocarbons Technology. https://www.hydrocarbons-technology.com/projects/rockies_express/. Läst 5 februari 2020. 
  47. ^ ”Trans-Mediterranean Natural Gas Pipeline” (på en-GB). Hydrocarbons Technology. https://www.hydrocarbons-technology.com/projects/trans-med-pipeline/. Läst 5 februari 2020. 
  48. ^ ”4896 kilometer rör ger Europa energi”. illvet.se. https://illvet.se/teknik/energi/4896-kilometer-ror-ger-europa-energi. Läst 5 februari 2020. 
  49. ^ ”Nord Stream Gas Pipeline (NSGP), Russia-Germany” (på en-GB). Hydrocarbons Technology. https://www.hydrocarbons-technology.com/projects/negp/. Läst 5 februari 2020. 
  50. ^ Vaughan, Adam (25 februari 2019). ”Nord Stream 2 Russian gas pipeline likely to go ahead after EU deal” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/business/2019/feb/25/nord-stream-2-russian-gas-pipeline-likely-to-go-ahead-after-eu-deal. Läst 5 februari 2020. 
  51. ^ ”Nord Stream 2 - Three Quarters of Nord Stream 2 Completed” (på en). www.nord-stream2.com. https://www.nord-stream2.com/media-info/news-events/three-quarters-of-nord-stream-2-completed-138/. Läst 5 februari 2020. 
  52. ^ ”Produktion och distribution”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/fordonsgas-och-gasbilar/produktion-och-distribution/. Läst 5 februari 2020. 
  53. ^ ”Ministry of Energy and Energy Industries | Methanol” (på en-US). Government of the Republic of Trinidad and Tobago. http://www.energy.gov.tt/our-business/lng-petrochemicals/petrochemicals/methanol/. Läst 5 februari 2020. 
  54. ^ ”Our other addiction: the tricky geopolitics of nitrogen fertilizer” (på en). Grist. 12 februari 2010. https://grist.org/article/2010-02-11-tracking-u-s-farmers-supply-nitrogen-fertilizer/. Läst 5 februari 2020. 
  55. ^ ”Shell completes Global gas-to-liquid (GTL) base oil supply chain with new Middle East hub” (på en). www.shell.com. https://www.shell.com/business-customers/lubricants-for-business/news-and-media-releases/2015/shell-global-gas-to-liquid.html. Läst 5 februari 2020. 
  56. ^ ”Europas naturgasberoende - Åtgärder för tryggad naturgasförsörjning”. Energimyndigheten. Februari 2006. https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=103959. Läst 5 februari 2020. 
  57. ^ ”Swedegas - Svenska stamnätet”. www.swedegas.se. https://www.swedegas.se/gasnatet/gasnatet. Läst 3 februari 2020. 
  58. ^ ”Övriga nät, tankställen och LNG-terminaler”. Energimyndigheten. 8 maj 2018. https://www.energimyndigheten.se/trygg-energiforsorjning/naturgas/ovriga-nat-tankstallen-och-lng-terminaler/. Läst 3 februari 2002. 
  59. ^ https://lagen.nu/2005:403#K1P3 Arkiverad 15 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.#K1P1
  60. ^ https://lagen.nu/2005:403#K1P3 Arkiverad 15 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.#K2P1

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • www.energigas.se Läs mer om naturgas och de andra energigaserna på branschorganisationen Energigas Sveriges webbplats.


This page is based on a Wikipedia article written by contributors (read/edit).
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.

Destek