Irving Langmuir
Irving Langmuir  | |
 | |
| Född | 31 januari 1881[1][2][3] Brooklyn[4], USA |
|---|---|
| Död | 16 augusti 1957[5][1][2] (76 år) Woods Hole, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Göttingens universitet Fu Foundation School of Engineering and Applied Science Springside Chestnut Hill Academy  |
| Sysselsättning | Fysiker, akademiker, kemist, meteorolog |
| Arbetsgivare | General Electric |
| Utmärkelser | |
| William H. Nichols Medal Award (1915)[6] Hughesmedaljen (1918) William H. Nichols Medal Award (1920)[6] Rumford-priset (1920)[7] Perkinmedaljen (1928)[8] Willard Gibbs-priset (1930)[9] Nobelpriset i kemi (1932)[10][11] Holley-medaljen (1934)[12] Franklinmedaljen (1934) Utländsk ledamot av Royal Society (1935)[13] Faraday Lectureship Prize (1939) Faraday-medaljen (1944) John J. Carty-priset för framsteg inom vetenskapen (1950) National Inventors Hall of Fame (1989)[14] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Redigera Wikidata | |
.jpg)
Irving Langmuir, född 31 januari 1881 i Brooklyn, New York, död 16 augusti 1957 i Woods Hole, Barnstable County, Massachusetts, var en amerikansk kemist och fysiker.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Langmuir blev 1906 filosofie doktor i Göttingen.[15] Han var anställd hos General Electric mellan 1909 och 1950 och gjorde där flera framsteg inom fysik och kemi. Han uppfann den gasfyllda glödlampan, vätesvetsningstekniken och tilldelades Nobelpriset i kemi 1932 för sitt arbete inom ytkemin.
Langmuir invaldes 1937 som utländsk ledamot nummer 780 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Willard Gibbs-priset 1930.
Vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]
Langmuirs första bidrag till vetenskapen kom genom hans studier av glödlampor (som var en fortsättning på hans doktorsavhandling). Hans förbättring av vakuumtekniken ledde till uppfinningen av radioröret. Ett år senare upptäckte han och hans kollega Lewi Tonks att livslängden hos volfram-glödtråden ökade stort då lampan fylldes med en ädelgas, såsom argon. Denna upptäckt är mycket viktig för den moderna glödlampan.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Irving Langmuir, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Irving Langmuir, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Irving Langmuir.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ленгмюр Ирвинг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ленгмюр Ирвинг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.newyorkacs.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, sci-america.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, chicagoacs.org .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 1932, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 29 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 29 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.asme.org .[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 211, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.invent.org .[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 866
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||
|