Katedralskolan, Växjö

Katedralskolan
Växjö högre allmänna läroverk 1879–1965
Växjö högre elementarläroverk 1858–1878
Katedralskolan i Vaxjo 1.JPG
Katedralskolan, aulan.
SkoltypGymnasieskola
Läroverk före 1966
OrtVäxjö
LänKronobergs län
LandSverige Sverige
Grundad1858
Antal elever1 400
Antal lärare120
RektorFredrik Abrahamsson
Sophie Svensson Bruschi
Jonas Edh
Marianne Nilsson
Johan Wingren
Webbplatshttps://www.vaxjo.se/sidor/forskola-och-skola/gymnasieskola/katedralskolan.html

Växjö Katedralskola är en av de äldsta gymnasieskolorna i Växjö som tidigare utgjorde Växjö högre allmänna läroverk.

Växjö Katedralskola hade 2021 1 400 elever och erbjuder undervisning på sex olika program: naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, estetiska programmet, IB, ekonomiprogrammet och humanistiska programmet. Växjö Katedralskola är med sina 8 lektorer inom olika ämnesområden nästan unika i Sverige. Bara Katedralskolan i Lund har fler med sina nio lektorer.[1]

Rektor för Växjö Katedralskola var 1997–2017 Yngve Filipsson, som därefter gick i pension[2]. Yngve Filipsson hade då arbetat på skolan i mer än trettio år i olika befattningar. Efterträdare till Filipsson blev Henrik Ahlin från Växjö.[3] Senare har rektorsämbetet delats upp så att skolan har fem olika rektorer som ansvarar för olika program.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skolan hävdar även äldre rötter till Växjö domskola. Enligt Laterankonciliet 1179, skulle det finnas ett prebende för en lärare i teologi vid varje domskola. Med säkerhet kan man belägga existensen av Växjö domskola genom ett par donationsbrev från 1340-talet. Under hela medeltiden var skolan knuten till kyrkan. Dels tjänstgjorde skolans lärare samtidigt i domkyrkan, dels syftade utbildningen till en framtid i kyrkans tjänst.

Sina gymnasieprivilegier fick skolan 1643 under drottning Kristinas förmyndarregering. Gymnasiet i Växjö blev landets sjätte. Periodvis hade man under denna tid över 500 elever. Från 1600-talets början kom den att kallas för katedralskola till skillnad från de skolor av enklare typ som fanns i provinsstäderna.[5]

I anslutning till gymnasiereformen 1849 uppgick gymnasiet i en med lägre skolor (apologistskola) och bildade ett högre elementarläroverk[6] som 1879 blev Växjö högre allmänna läroverk. Skolan kommunaliserades 1966 och fick sitt nuvarande namn 1965. Studentexamen gavs från 1864 till 1968 och realexamen från 1907 till åtminstone 1966.[7]

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

År 1695 påbörjade man bygget av nya skollokaler då den gamla träbyggnaden var i mycket dåligt skick, men först 1715 stod det så kallade Karolinergymnasiet, också det beläget i direkt anslutning till Domkyrkan, färdigt. Byggnaden uppfördes med material från Kronobergs slott som vid den tiden förvandlats till ruin. Det var här biskop Esaias Tegnér höll sina berömda skoltal. Byggnaden är idag Växjös äldsta profana byggnad och byggnadsminnesförklarad.

När Karolinergymnasiet blev för litet flyttade man 1860 till Norrtullskolan, nedanför biskopsresidenset Östrabo. 1889 fick skolan återigen nya lokaler och undervisningen flyttades till en lokal vid Växjösjön. Skolbyggnaden ritades av Magnus Isæus.[8]

Foto av nybyggda Katedralskolan i mitten och Östrabo biskopsgård till höger. Foto taget år 1959.

Nuvarande Katedralskolan invigdes 1958 och är utformad i Bauhaus-stil. Den är ritad av Åke E. Lindqvist, byggd av fabrikstillverkade betongelement och arkitektoniskt genomarbetad i minsta detalj. Dock har arkitekten erkänt vissa fel i arkitekturen. Bland annat syftar han på felande symmetri där det ursprungligen var meningen att uppnå full symmetri.[9]

Idag bedriver skolan undervisning även på Norrtullskolan, där man har all estetisk undervisning.

Tidigare elever[redigera | redigera wikitext]

I den långa raden av elever som gått på Karolinergymnasiet märks Carl Linneaus (Carl von Linné), Samuel Ödmann, Pehr Henrik Ling, Pär Lagerkvist och Peter Wieselgren.[5]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]