Tomas Tranströmer

Uppslagsordet ”Tranströmer” leder hit. För andra betydelser, se Tranströmer (olika betydelser).
Tomas Tranströmer Nobelpristagare
Tomas Tranströmer, 2008.
Tomas Tranströmer, 2008.
FöddTomas Gösta Tranströmer
15 april 1931
Stockholm
Död26 mars 2015 (83 år)
Sofia församling, Stockholm
YrkePsykolog, poet
NationalitetSvensk
Språksvenska[1][2][3]
Verksam1954–2004
PriserNeustadtpriset 1990
Nobelpriset i litteratur 2011
Make/makaMonica Bladh
BarnEmma Tranströmer
Paula Tranströmer
SläktingarGösta Tranströmer (far)
Britten Lagerkvist Tranströmer (halvsyster)
InfluenserT.S. Eliot[4]
Webbplatshttp://tomastranstromer.net[5]

Tomas Tranströmer, född 15 april 1931 i Stockholm, död 26 mars 2015 i Sofia församling i Stockholm, var en svensk poet, översättare och psykolog. Tranströmer tilldelades Nobelpriset i litteratur 2011 efter att i många år ha varit ett återkommande namn i förhandsdiskussionerna till priset. Tranströmers litteratur är översatt till ett sextiotal språk.[6]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tomas Tranströmer var son till redaktören Gösta Tranströmer (1901–1977) och Helmy, ogift Westerberg (1898–1969), samt halvbror till Britten Lagerkvist Tranströmer. Namnet Tranströmer tog fadern i vuxen ålder efter att han flyttat från det privata barnhemmet i Nacka vars föreståndarinna hette Tranström.[7] Föräldrarna skildes när han var barn, och därefter träffade han inte sin omgifte far så ofta. Modern, som var dotter till en lots, försörjde familjen som lärarinna på Östermalm i Stockholm. De bodde i en tvårumslägenhet på Folkungagatan 57 på Södermalm. Somrarna tillbringade de ute i skärgården, på Runmarö hos morfadern, som Tranströmer återkommer till i sin diktning. Hans intresse för vetenskap och konstnärligt utövande vaknade tidigt och påverkades av hans vistelser i skärgården, där han bland annat samlade insekter.[9][10]

Efter studentexamen vid Södra Latinläroverket skrevs Tranströmer in vid Stockholms högskola, där han läste litteraturhistoria med poetik, och blev filosofie kandidat 1956. Dessutom tog han yrkesexamen som psykolog. Året efter examen anställdes han vid Psykotekniska institutet vid Stockholms högskola. 1958 gifte sig Tomas Tranströmer med Monica Bladh, och makarna bodde på Stigbergsgatan på Södermalm i Stockholm.[11][12]

” Jag har en föreställning om att varje människa har sin tyngdpunkt på en bestämd plats. Som en kula som rullar runt tills den hittar lägsta punkten, där den kan vila. För mig är platsen här. När jag står här på bryggan och ser ut över vattnet så känner jag att detta är min utgångspunkt. „
– Tomas Tranströmer om sommarstället Runmarö, i Dagens Nyheter, 22 juli 1972.

Under åren 1960̣–1966 var Tranströmer fängelsepsykolog och kurator vid en anstalt för unga kriminella i Roxtuna i Linköpings kommun.[13][11] År 1961 föddes dottern Emma Tranströmer, som senare blev konsertsångerska, och 1964 föddes dottern Paula.[14] Under åren 1965–2000 var Tomas Tranströmer psykolog vid Arbetsmarknadsinstitutet i Västerås. Han och familjen bodde på Infanterigatan 144.

Tranströmer kom redan vid sin debut med 17 dikter 1954 att hyllas som ett ungt geni, och trots visst mothugg har han byggt upp ett anseende som en av Sveriges mest respekterade och översatta moderna poeter, med ett djupt egenartat bildspråk. Under 1970- och 1980-talen var han tidvis en flitig uppläsare av sina egna verk.

I november 1990 fick Tomas Tranströmer en stroke[15] som ledde till afasi och förlamning av kroppens högra sida.[16]

År 2011 tilldelades Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur.

År 2012 blev Tranströmer utnämnd till hederslektor på sin gamla skola Södra Latin.[17] I samband med detta instiftade Södra Latin Tranströmer-stipendiet som delas ut till två elever varje år.[18]

Den 26 mars 2015 avled Tranströmer efter en kortare tids sjukdom. Han blev 83 år gammal.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Tomas Tranströmer på Kulturhuset i Stockholm den 25 februari 2014.

Tomas Tranströmer räknas till de så kallade femtiotalspoeterna, med Lars Forssell och Östen Sjöstrand. Under 1950-talet blev lyriken åter på modet, och årtiondet räknas som ingången till senmodernismen. Hans första publicerade dikter dök upp 1948 i Södra Latins skoltidning Loke, då han bara var 16 år.[19] I sin debutsamling 17 dikter, som var 1950-talets mest omtalade författardebut på svenska, återinförde Tranströmer den bundna versen.

Tranströmers poetiska stil beskrivs ofta som vardaglig, men med det mystiska ständigt närvarande förmedlat med ett komplicerat slag av naturlyrik. Detta det mystiska i tillvaron framträder främst i och med Tranströmers ”självlysande metaforer” vilka öppnar passager till ”en annan tillvaro”. Vad en annan tillvaro innebär i Tranströmers diktning finns det inget entydigt svar på, men de flesta uttolkare är överens om att där ytterst kan anas en religiös storhet, som till en viss grad kan jämföras med den religiösa vändningen hos författare i hans generation, som Majken Johansson, Bo Setterlind, Östen Sjöstrand och Birgitta Trotzig. Denna religiösa storhet träder hos Tranströmer fram genom närmanden i den mänskliga drömmen och den svenska naturen, och det är främst i dessa miljöer som poetens laddade metaforer slår ut i sin fulla styrka: ”själen / skavde mot landskapet så som en båt / skaver mot bryggan” (ur dikten ”Ansikte mot ansikte” i samlingen Den halvfärdiga himlen), ”Vaken i mörkret hör man / stjärnbilderna stampa i sina spiltor / högt över trädet” (ur dikten ”Storm” i samlingen 17 dikter). Samtidigt har det påpekats att det religiösa hos Tranströmer framför allt är ”en upplevelse av världen som sammanhang och närvaro” och inte finner uttryck i någon bekännelse till en konkret doktrin eller trossamfund som i Majken Johanssons, Setterlinds och Trotzigs fall.[20] Tranströmer anses vara en stor stilist, känd för att kunna uttrycka en komplex stämning i endast några enkla meningar.

” En dikt är en dröm som jag gör vaken. Drömmar och dikter kommer från samma del av personen. Delvis följer de samma lagar. „
– Tomas Tranströmer i Jönköpingsposten, 1982.[21]

Tranströmer var nära vän med den amerikanske norskättade poeten Robert Bly. De bägge poeterna översatte inte bara varandra till respektive modersmål, utan hade även en lång och intensiv brevkorrespondens. Korrespondensen har senare givits ut i boken Air Mail, som även är titeln på en av Tranströmers dikter från diktsamlingen För levande och döda, från 1989. Tranströmer har introducerats på nederländska av den kände prosaförfattaren och diktaren Bernlef. Tranströmers samlade dikter har översatts till slovakiska och 2001 utgivits av Milan Richter, slovakisk diktare och landets främsta översättare av nordisk och tysk lyrik.

Tranströmers skapande var efter stroken förknippat med stora svårigheter, något han bearbetade i diktsamlingarna Sorgegondolen och Den stora gåtan. På grund av den ansträngning som krävdes för att producera de långa dikter som annars brukar karakterisera Tranströmer gick han alltmer över till haikuns korta form.

Tranströmer tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2011 ”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”.[22] Tranströmer blev 2011 den fjärde författaren genom tiderna som har fått både Neustadtpriset (som han tilldelades år 1990) och Nobelpriset. De tre föregående mottagarna av både Sveriges och USA:s främsta internationella litteraturpriser är Czesław Miłosz, Gabriel García Márquez och Octavio Paz.[23]

Tranströmers dikter har översatts till finska av Caj Westerberg som fick Finlands Rundradions Översättarbjörnen 2012 för översättning av Tranströmers samlade verk.[24]

Musik[redigera | redigera wikitext]

” För mig kommunicerar musik direkt på ett kolossalt inspirerande sätt som litteratur sällan gör. „
– Tomas Tranströmer i tidskriften Lyrikvännen, 1973.[25]

Tranströmer var även en begåvad pianist och hans dikter refererar ibland både till pianospel och till musik, såväl klassisk musik som jazz. Vid de få framträdanden Tranströmer gjorde efter slaganfallet spelade han ofta vänsterhandsstycken.[26] Skådespelaren Krister Henriksson läste ibland Tranströmers dikter vid dessa tillfällen. Även Lena Endre har uppträtt tillsammans med Tranströmer. I december 2011 utsågs han till hedersledamot av Kungliga Musikaliska Akademien. I motiveringen nämndes bland annat att ”få samtida poeter har lika övertygande betonat samhörigheten mellan poesi och musik”.[27]

Många nutida tonsättare har inspirerats av Tranströmers poesi och tonsatt hans texter. Bland dessa finns Torbjörn Nilsson, Maurice Karkoff, Lennart Hedwall, Johan Hammerth, Ulf Grahn, Stig Gustav Schönberg, Madeleine Isaksson, Per Gunnar Petersson, Margareta Hallin, Lars Edlund, Hans Gefors, Sven-David Sandström, Johan-Magnus Sjöberg, Jan Sandström, Benjamin Staern, Andrea Tarrodi, Maria Löfberg, Daniel Stagno, Anders Eliasson och Bo Hansson.[28]

Tomas Tranströmers dotter Emma är konsertsångerska och gav, till faderns åttioårsdag 2011, ut fonogrammet Dagsmeja med hans tonsatta dikter.[29]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Diktsamlingar[redigera | redigera wikitext]

Självbiografi[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Västerås kommun instiftade 1997 Tranströmerpriset för att ”belöna ett högtstående författarskap i Tomas Tranströmers anda”. Priset delas ut vartannat år till en lyriker utsedd av en jury.[30]

Minnesmärken och platser[redigera | redigera wikitext]

  • I Västerås finns flera haikudikter av Tomas Tranströmer i form av stenpoesi[33]
  • I Poesiparken finns en lekplats som har hämtat inspiration från Tomas Trantrömers poesi och insektsintresse[34].
  • Entrétorget utanför Stadsbiblioteket i Västerås heter sedan maj 2012 Tomas Tranströmers plats.[36]
  • För att hylla Tomas Tranströmers konstnärskap bytte Medborgarplatsens bibliotek 10 juni 2014 namn till Tranströmerbiblioteket och fick då ett utökat poesiansvar och en utbyggd samling av Tomas Tranströmers verk, tillsammans med en permanent utställning om hans författarskap. Tranströmerbiblioteket är för närvarande stängt för ombyggnad och renovering och beräknas öppna igen sommaren 2020 [38]
  • Tomas Tranströmer finns på de svenska frimärkena ”Nobeldiplom Tomas Tranströmer” som utkom 14 november 2013.[39]
  • Vasagatan-Smedjegatan
    Vasagatan-Smedjegatan
  • Köpmangatan-Kungsgatan
    Köpmangatan-Kungsgatan
  • Stora gatan-Köpmangatan
    Stora gatan-Köpmangatan
  • Torggatan-Hantverkargatan
    Torggatan-Hantverkargatan
  • Hantverkargatan
    Hantverkargatan
  • Vasagatan-Hantverkargatan
    Vasagatan-Hantverkargatan
  • Tomas Tranströmers plats
    Tomas Tranströmers plats
  • Tomas Tranströmers plats
    Tomas Tranströmers plats
  • Tomas Tranströmers plats
    Tomas Tranströmers plats
  • Lekplatsen Poesiparken i Västerås
    Lekplatsen Poesiparken i Västerås

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brev till Gunnar Björling försommaren 1952; Espmark 1983, s. 44, not 14, s. 277.
  5. ^ hämtat från: hebreiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Tranströmer får Nobelpriset i litteratur 2011”. Dagens Nyheter. 6 oktober 2011. http://www.dn.se/kultur-noje/nobelpriset-i-litteratur-2011. 
  7. ^ Christopher Vainesworth (8 mars 2017). ”Tranströmer - en historia om namnbyten”. Stadsarkivets onsdagshistorier (Stockholms stadsarkiv). 
  8. ^ Lunds universitet (21 april 2011). ”Tomas Tranströmer får skalbagge uppkallad efter sig”. Pressmeddelande.[död länk]
  9. ^ Tranströmers tornbagge i familjen tornbaggar är uppkallad efter Tomas Tranströmer.[8]
  10. ^ Liukkonen, Petri. ”Tomas Tranströmer (1931–)” (på engelska). Authors’ Calendar. Kuusankoski stadsbibliotek. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111008181825/http://kirjasto.sci.fi/trastt.htm. 
  11. ^ [a b] Vem är det: Svensk biografisk handbok. 1969 
  12. ^ Beckman, Åsa (9 april 2011). ”Tranströmer – förvandlingens store mästare”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/transtromer--forvandlingens-store-mastare. Läst 7 oktober 2011. 
  13. ^ ”Biobibliografisk notis”. Svenska Akademien. 31 mars 2011. Arkiverad från originalet den 7 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150607012035/http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset_i_litteratur/pristagarna/tomas_transtromer/bio_n11sv. 
  14. ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  15. ^ Dagens Nyheter: s. 8. 14 mars 2004. 
  16. ^ Lundin, Anders (2004). ”Afasin och döden – två motiv i Tomas Tranströmers diktning” (PDF). Läkartidningen 101 (37): sid. 2 838–2 839. Arkiverad från originalet den 25 november 2011. https://web.archive.org/web/20111125152716/http://www.lakartidningen.se/old/content_0437/pdf/2838_2839.pdf. Läst 19 oktober 2010. 
  17. ^ ”Tranströmer blev hederslektor på sin gamla skola”. www.svd.se. Anders Q Björkman. http://blog.svd.se/kultur/2012/06/01/transtromer-blev-hederslektor-pa-sin-gamla-skola/. Läst 1 juni 2012. 
  18. ^ ”Utdelning av Södra Latins Tranströmer-stipendium”. Albert Bonniers förlag. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328013906/http://www.albertbonniersforlag.se/Nyheter/2014/4/25/Utdelning-av-Sodra-Latins-Transtromer-stipendium/. Läst 3 oktober 2014. 
  19. ^ Tommy Olofsson (2006-02-07) Tomas Tranströmers ungdomsdikter Snillet skymtar redan i Tranströmers första dikter, Svenska Dagbladet, läst 2017-11-03
  20. ^ Ringgren, Magnus. Ett Nobelpris till Tomas Tranströmer är en självklarhet. Aftonbladet
  21. ^ Tranströmer, Tomas (2015). I arbetets utkanter. Albert Bonniers Förlag. sid. 164. ISBN 978-91-0-014090-8 
  22. ^ Svenska Akademien (6 oktober 2011). ”Nobelpriset i litteratur år 2011”. Pressmeddelande. Läst 7 oktober 2011. Arkiverad från originalet den 7 juni 2015.
  23. ^ Neustadt-Nobel Prize Convergences. University of Oklahoma. Läst 3 januari 2012.
  24. ^ ”Belönad för Tranströmer på finska”. Nya Åland. 28 februari 2012. Arkiverad från originalet den 13 november 2013. https://web.archive.org/web/20131113083722/http://www.nyan.ax/kultur_noje/index.pbs?news_id=69104. 
  25. ^ Tranströmer, Tomas (2015). I arbetets utkanter. Albert Bonniers Förlag. sid. 221. ISBN 978-91-0-014090-8 
  26. ^ Jean-Pierre Thiollet, 88 notes pour piano solo, Neva Editions, 2015, p.154-155. ISBN 978-2-3505-5192-0
  27. ^ http://www.musakad.se/
  28. ^ ”Svensk musiks databas”. Arkiverad från originalet den 2 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140502004305/http://www.mic.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga=Tomas%20Transtr%F6mer&dbnr=0&Start=1&Count=20. Läst 1 maj 2014. 
  29. ^ ”Tomas Tranströmer : från vaggan till priset”. Dagens Nyheter: s. 66–67. 7 oktober 2011. 
  30. ^ ”Tranströmerpriset”. www.vasteras.se. Västerås kommun. Arkiverad från originalet den 1 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160301072548/http://www.vasteras.se/uppleva-och-gora/kultur/stod-bidrag-och-stipendier.html. Läst 7 oktober 2011. 
  31. ^ [a b] ”Tomas Tranströmer poesi”. Västerås kommun. Arkiverad från originalet den 13 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160513052651/http://visitvasteras.se/artiklar/transtromer-poesi/. Läst 11 maj 2016. 
  32. ^ ”Stenpoesi”. Ida Rosén Branzell. Arkiverad från originalet den 23 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160123222336/http://idabranzellrosen.se/Stenpoesi.html. Läst 11 maj 2016. 
  33. ^ Sex av Tranströmers haikudikter har blästrats på stenplattor som är placerade på olika gator i centrala Västerås med syfte att skapa andrum i stadskärnan. Dikterna till de fyra första stenarna valdes genom omröstning bland västeråsborna och invigdes i maj 2008 i samarbete mellan Ida Rosén Branzell, föreningen Arospennor, Tomas Tranströmer, fastighetsbolaget Klövern och Västerås stad. Ytterligare två stenar tillkom när Tomas Tranströmer fyllde 80 år 15 april 2011. De inristade haikudikterna är hämtade ur diktsamlingarna Sorgegondolen och Den stora gåtan.[31][32]
  34. ^ ”Lekplatser - Västerås”. www.vasteras.se. Arkiverad från originalet den 30 december 2016. https://web.archive.org/web/20161230225937/http://www.vasteras.se/uppleva-och-gora/idrott-och-friluftsliv/lekplatser.html. Läst 10 december 2017. 
  35. ^ ”Tranströmers plats invigd”. Vestmanlands läns tidning. Arkiverad från originalet den 11 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160511122541/http://vlt.se/kulturnoje/1.3854175-transtromers-plats-invigd. Läst 14 maj 2016. 
  36. ^ Tomas Tranströmers plats är ett torg som Tranströmer besökte i stort sett dagligen under sina år i Västerås. På platsen finns ytterligare en stenpoesidikt, Från ”Mars -79” i diktsamlingen Det vilda torget, samt diskreta rådjursspår från ”ön” där diktstenen ligger och mot bibliotekets ingång. Rådjursspåren symboliserar det ordlösa språk som Tomas Tranströmer beskriver i dikten, och är även en symbol för Västmanlands landskapsdjur, rådjuret.[31] 10 maj 2016 var den konstnärliga gestaltningen av Tomas Tranströmers plats klar i och med invigningen av Tranströmers textrad som blästrats in i markstenarna runt bokträdet utanför bibliotekets huvudentré.[35]
  37. ^ http://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stadsbibliotek/pressreleases/tomas-transtroemer-flyttar-in-paa-biblioteket-1005721
  38. ^ Tomas Tranströmer växte upp på Folkungagatan bara ett stenkast från Medborgarplatsens bibliotek och var en frekvent biblioteksbesökare.[37]
  39. ^ Häftessamlarna Tomas Tranströmer på svenska frimärken.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning (litteratur om Tomas Tranströmer)[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikinews logotyp
Wikinews logotyp
 Wikinews har nyheter relaterade till artikeln Tomas Tranströmer.
v • r
Tomas Tranströmer
Diktsamlingar
Självbiografi
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tomas_Tranströmer&oldid=54101036”