Tertiär
| Fanerozoikum | |||
|---|---|---|---|
| Eon | Era | Period | Miljoner år sedan |
| Fanero- zoikum | Kenozoikum | Kvartär | 2,6–0,0 |
| Neogen | 23–2,6 | ||
| Paleogen | 66–23 | ||
| Mesozoikum | Krita | 145–66 | |
| Jura | 201–145 | ||
| Trias | 252–201 | ||
| Paleozoikum | Perm | 299–252 | |
| Karbon | 359–299 | ||
| Devon | 419–359 | ||
| Silur | 444–419 | ||
| Ordovicium | 485–444 | ||
| Kambrium | 541–485 | ||
| Protero- zoikum | Neoprotero- zoikum | Ediacara | tidigare |
| Se även Geologisk tidsskala. | |||
Tertiär är en tidigare använd geologisk tidsperiod som varade mellan 65,5–2,6 miljoner år sedan. Den ingick ursprungligen i ett äldre geologiskt system med fyra geologiska perioder: primär, sekundär, tertiär och kvartär. I nutida geologi är tertiärtiden ersatt av perioderna paleogen och neogen, som utgör de första 96% av tiden i eran kenozoikum.[1]
I Sverige finns det kända tertiära avlagringar i främst Skåne och Blekinge. I synnerhet finns upp till 180 meter mäktiga kalkavlagringar i Skåne från tertiärs nedersta etage, från Dan-tiden.[2]
Under tertiärtiden ersatte däggdjuren de tidigare kräldjuren som de dominerande ryggradsdjuren på land och fåglarna utvecklades i många olika former.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 126
- ^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 227-229
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wiktionary har ett uppslag om tertiär.
