Sveriges Kvinnoorganisationer

Sveriges Kvinnoorganisationer
FörkortningSKO
BildadÅr 1997
Tidigare namnSamverkansforum för Kvinnor i Sverige (SAMS),
Sveriges Kvinnolobby
TypFeministisk lobbyorganisation
Syfte/fokusVerkar för kvinnors mänskliga rättigheter
PlatsKarlbergsvägen 86A, 113 35 Stockholm
StyrelseordförandeSusannah Sjöberg (KvinnorKan)
Vice OrdförandeAnn-Sofie Lagercrantz
StyrelseledamöterGita Rajan
Hanna Stenström
Hanna Carlsson
Louise Elemalm
Maja Ahrman
Malin Malmström
Stephanie Thögersen
Tanja Olsson-Blandy
Ansluten tillEuropean Women's Lobby
Webbplatssverigeskvinnoorganisationer.se
PublikationerLänk till SK-publikationer

Sveriges Kvinnoorganisationer (SKO[1]) är en paraplyorganisation för den svenska kvinnorörelsen, grundad 1997 under namnet Samverkansforum för Kvinnor i Sverige (SAMS). Åren 2002–2022 hette organisationen Sveriges Kvinnolobby.[2]

Sveriges Kvinnoorganisationer är en feministisk intresseorganisation som verkar för kvinnors fulla mänskliga rättigheter och ett jämställt samhälle. Verksamheten utgår från FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor, the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, förkortat CEDAW,[3] och handlingsplanen Beijing Platform for Action.[4] Sveriges Kvinnoorganisationer uttalar att organisationen arbetar för "alla kvinnors och flickors rättigheter, inklusive transkvinnors."[5] Dock har organisationen flera gånger fått kritik för att sprida transfobiska åsikter sedan 2018.[6][7][8]

Om organisationen[redigera | redigera wikitext]

Initiativet till organisationen togs av dåvarande statssekreteraren hos jämställdhetsministern, Ingegerd Sahlström. Syftet var att skapa ett forum som kunde samordna de olika kvinnoorganisationernas representation i såväl nationella som internationella sammanhang. Den första ordföranden för Samverkansforum för Kvinnor i Sverige (som organisationen då hette) var Gunvor Ngarambe. Ordförande för Sveriges Kvinnoorganisationer var under åren 2009–2015 Gertrud Åström.[9] Clara Berglund, pressekreterare vid SFS, valdes 2015 till ordförande efter att ha nominerats av Fredrika Bremer-förbundet.[10] Anna Giotas Sandquist satt som ordförande från 2016-2022. Susannah Sjöberg är organisationens nuvarande ordförande.[11]

Sveriges Kvinnoorganisationer är det svenska samordningsorganet inom The European Women's Lobby (EWL),[12] Den europeiska paraplyorganisationen har cirka 2 000 medlemsorganisationer i och utanför EU.[13]

Sveriges Kvinnoorganisationer hade under 2010-talet cirka 50 medlemsorganisationer och samverkar i olika nätverk. Några av nätverken är:

  • Q-sam/Kvinnor i samverkan – forum för Sveriges Kvinnoorganisationer och riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.
  • NOKS – forum för samverkan mellan de nordiska paraplyorganisationerna.
  • Operation 1325[14] – nätverk som verkar för kvinnors deltagande i konfliktförebyggande arbete nationellt och internationellt.
  • CIVOS – civilsamhällets organisationer i samverkan.[15]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Wikifemdeltagare vid en workshop.

Organisationens arbete bedrivs främst genom lobbyaktioner gentemot regering och andra makthavare, och genom informationskampanjer i form av seminarier och konferenser.

Sverige Kvinnoorganisationer arbetar kontinuerligt med så kallad jämställdhetsbudgetering. Jämställdhetsbudgetering innebär att undersöka hur offentliga resurser fördelas mellan könen.[16] Sveriges Kvinnoorganisationer granskar bland annat regeringens budgetpropositioner ur ett genusperspektiv.[17]

Sveriges Kvinnoorganisationer är initiativtagare till 16:06-rörelsen (senare känd som Lön hela dagen), som vill synliggöra löneskillnader mellan män och kvinnor.[18] Man är även aktiv i Forum Jämställdhet – Sveriges största jämställdhetskonferens och till Wikifem som syftar till att öka andelen kvinnor som redigerar på Wikipedia.

Lön hela dagen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lön hela dagen

16:06-rörelsen är en sammanslutning av politiska kvinnoförbund, fackliga organisationer och kvinnorörelsens organisationer som tillsammans arbetar för att även kvinnor ska få "lön hela dagen".

Kampanjens mål är lika lön för lika och likvärdigt arbete.

Wikifem[redigera | redigera wikitext]

Wikifem[19] är ett feministiskt initiativ med syfte att öka antalet kvinnliga skribenter på Wikipedia.

Syftet med initiativet och satsningen Wikifem är att skapa en gemensam plats för ett kollektivt handlande utifrån enskilda kvinnors insatser. Tanken är helt enkelt att de som är intresserade själva kan bidra med artiklar och kompletteringar till befintliga artiklar på Wikipedia.

I december 2011 uppmärksammades Wikifem i SVT:s Kulturnyheterna.[20]

Forum Jämställdhet[redigera | redigera wikitext]

Forum Jämställdhet är Sveriges största jämställdhetskonferens. Den samlar chefer, förtroendevalda och experter från offentlig och privat sektor. Det är ett tillfälle för kompetensutveckling för alla som arbetar med eller ansvarar för jämställda verksamheter. Ett syfte med konferensen är att utveckla, sprida kunskap om och inspirera till jämställdhetsintegrering.

I januari 2016 genomfördes konferensen Jämställdhetsdagarna arrangerat av Sveriges Kvinnolobby och MCI Scandinavia den 27–28 januari i Malmö. Forum Jämställdhet är en vidareutveckling av så väl Nordiskt Forum som Jämställdhetsdagarna. 2017 genomfördes Forum Jämställdhet den 31 januari–1 februari i Örebro. 2018 genomfördes Forum Jämställdhet 6–7 februari i Karlstad och 2019 genomfördes Forum Jämställdhet 30–31 januari i Luleå. 2020 arrangeras Forum Jämställdhet i Jönköping 5–6 februari. 2021 och 2022 genomfördes konferensen digitalt med anledning av Coronapandemin. 2023 arrangerades Forum jämställdhet i Malmö den 7–8 februari.

Nordiskt Forum Malmö 2014 – New Action on Women's Rights[redigera | redigera wikitext]

Utanför entrén till Nordiskt forum.
Mässhallen under Nordiskt forum

Nordiskt Forum Malmö 2014 – New Action on Women’s Rights var Nordens största samling för kvinnorörelsens alla olika delar sedan 1990-talet och arrangerades av organisationer ur den nordiska kvinnorörelsen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Den 16 november 2012 meddelade Sveriges regering att Sveriges Kvinnoorganisationer beviljats ekonomiskt bidrag om 10 miljoner kronor för genomförandet av konferensen.[21]

Den 27 november 2012 tillkännagav Malmö Stad sitt stöd för och samarbete med konferensen.[22]

Konferensen ägde rum den 12–15 juni 2014 på Malmömässan och Malmö Arena. Konferensen var ett initiativ av Sveriges Kvinnoorganisationer och syftade till att utveckla ett jämställt samhälle där kvinnor har fulla mänskliga rättigheter. Parallellt med Nordiskt Forum ägde även en Feministisk Festival rum i Malmö Folkets Park.

Aktiviteterna innefattade en mängd utställningsmontrar, seminarier, föredrag, artistframträdanden och andra kulturdelar. Bland annat invigdes 14 juni en väldig fontänskulptur av Charlotte Gyllenhammar på området, Mother, ett liggande kvinnoansikte med associationer till Moder Jord[23] och ett symfoniskt verk av Anna-Lena Laurin, Quests!, uruppfördes.[24]

Arbete mot sexbranschen[redigera | redigera wikitext]

Organisationen har tagit aktiv ställning mot sexbranschen som fenomen.[25] Man deltar ofta i debatter och opinionsarbete för att sprida den svenska modellen kring prostitution, eftersom denna anses minska efterfrågan på sexuella tjänster.[26] Man menar att sexbranschen som sådan i stort sett handlar om utnyttjande och våld mot kvinnor[27] och att ersättning för en sexuell handling är en makthandling som en förövare[27] utövar gentemot sitt offer.

SKO:s arbete inkluderar tanken att pornografi bör förbjudas,[28] liksom att ord som sexarbete och sexarbetare endast är sexbranschens sätt att försöka legitimera ett för alla inblandade skadligt beteende.[27] Man anser att pornografi har bevisade negativa hälsoeffekter.[28] Flera av medlemsorganisationerna är kvinnoförbund inom större politiska partier där ungdomsförbunden har andra förhållningssätt till sexbranschen.[29][30][31]

Opinionsarbetet inom SKO genomförs ofta i samarbete med medlemsorganisationer som Roks[32] och Unizon,[25] kvinnojoursorganisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor. Man är kritisk till att det under nuvarande lagstiftning (2022; se Tidöavtalet) är möjligt att utvisa utländska prostituerade som ertappats med att sälja sexuella tjänster.[33]

Syn på transpersoner[redigera | redigera wikitext]

In 2019 nekades Signe Krantz, en 20-årig transkvinna som var kandidat till styrelsen för Sveriges Kvinnolobby och som representerade en av dess medlemsorganisationer, Maktsalongen, möjligheten att vara kandidat på grund av att hon var transperson. Representanter för Sveriges Kvinnolobby gjorde undersökningar om hennes juridiska kön utan hennes vetskap. Detta ledde till kritik mot organisationen och till en diskussion om transfobi.[6] Maktsalongen lämnade sedan Sveriges Kvinnolobby i protest mot transfobi.[8] Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer publicerade ett öppet brev där de kritiserade Sveriges Kvinnolobby för transfobi.[7][34]

Genusforskarna Erika Alm och Elisabeth L. Engebretsen ansåg att Sveriges Kvinnolobby har främjat könskritiska (eller TERF) idéer.[35] 2023/24 blev XXantippas Vrede, den svenska grenen av den internationella anti-transgruppen Women's Declaration International(en) (WDI), medlem.[36] WDI anses vara en hatgrupp och en del av ett "anti-LGBTQ+ pseudovetenskapligt nätverk" av Southern Poverty Law Center.[37][38] År 2021 gick den transkritiska gruppen Women’s Rights Watch med som medlem.[39] År 2023 organiserade Sveriges Kvinnolobby och Women’s Rights Watch ett seminarium om självidentifiering av kön där framträdande personer inom anti-transrörelsen deltog, inklusive Reem Alsalem.[40] Enligt juristen Jens Theilen "använder Alsalem kvinnors rättigheter som ett verktyg för att underminera transpersoners rättigheter"[41] och hon har blivit brett kritiserad för sina anti-transåsikter.[42] År 2024 gick Sveriges Kvinnolobby samman med Sverigedemokraterna för att motsätta sig nya könstillhörighetslagen.[43] I de andra nordiska länderna infördes liknande lagar med stöd från alla stora feministiska organisationer. Organisationen har hävdat att ny lag om könstillhörighet hotar jämställdheten och har främjat idéer från antigenussrörelsen om att transpersoner utgör ett hot mot ciskvinnor i toaletter, omklädningsrum och sporter.[44] Dessa påståenden har beskrivits som grundlösa, transfobiska och kopplade till högerextremism av många feministiska organisationer,[45][46][47] och har även kritiserats som grundlösa av forskare.[48][49][50]

Även om organisationen inte fokuserade så mycket på transpersoner innan 2018, fick den kritik för att ha plattformat rasistiska och transfobiska talare i samband med sitt evenemang Nordiskt Forum 2014, och flera svenska feminister och representanter för Feministiskt initiativ publicerade ett öppet brev där de kritiserade evenemanget för rasism och transfobi.[51] Som svar på kritiken har Sveriges Kvinnolobby uttalat att de arbetar för "alla kvinnors och flickors rättigheter, inklusive transkvinnors."[5] Dock uttalar de också att de arbetar för "kvinnors könsbaserade rättigheter",[52] vilket Pearce et al. beskriver som "ett centralt begrepp som mobiliseras" av TERF-rörelsen.[53]

Medlemsorganisationer[redigera | redigera wikitext]

Omkring 50 organisationer[54] tillhör paraplyorganisationen Sveriges Kvinnoorganisationer, bland annat Fredrika Bremer-Förbundet, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, FQ - Forum kvinnor och funktionshinder, KvinnorKan!, Kvinnliga Akademikers Förening, TRIS - Tjejers rätt i samhället, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Riksförbundet Internationella Föreningen för Invandrarkvinnor, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Unizon och 1,6 miljonerklubben.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”SKO_vit i lila ruta | Sveriges Kvinnoorganisationer”. via.tt.se. https://via.tt.se/pressrum/3236601/sveriges-kvinnoorganisationer/mi?itemId=3341538. Läst 8 januari 2024. 
  2. ^ "VÅR HISTORIA", sverigeskvinnoorganisationer.se.
  3. ^ CEDAW
  4. ^ ”Pekingplattformen”. FN. http://www.un.org/womenwatch/daw/beijing/platform/. Läst 11 april 2012. 
  5. ^ [a b] ”Vi verkar för alla kvinnors och flickors rättigheter”. Sveriges Kvinnoorganisationer. https://sverigeskvinnoorganisationer.se/vi-verkar-alla-kvinnors-rattigheter-fragor-och-svar-om-forandringar-lagstiftningen-om-konstillhorighet/. Läst 28 april 2024. 
  6. ^ [a b] Ortiz, Joel Mauricio Isabel (2019-06-09). ”Hur ska vi förstå transfobin?”. Ottar. https://www.ottar.se/hur-ska-vi-f-rst-transfobin/. ”Detta ledde till stark kritik mot organisationen och till en diskussion i medier och sociala medier om transfobi” 
  7. ^ [a b] Lindgren, Joakim (2019-04-08). ”Öppet brev till Sveriges Kvinnolobby”. Öppet brev till Sveriges Kvinnolobby. https://lsu.se/nyhet/oppet-brev-till-sveriges-kvinnolobby/. 
  8. ^ [a b] ”De lämnar Sveriges kvinnolobby i protest”. De lämnar Sveriges kvinnolobby i protest. 2019-04-16. https://sites.jmk.su.se/laget/de-lamnar-sveriges-kvinnolobby-i-protest/1453. 
  9. ^ ”Styrelsen och förtroendevalda”. Sveriges Kvinnolobby. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418111308/http://www.sverigeskvinnolobby.se/web/page.aspx?refid=2. Läst 19 april 2012. 
  10. ^ ”Sveriges Kvinnolobby  » Clara Berglund ny ordförande för Sveriges Kvinnolobby”. sverigeskvinnolobby.se. http://sverigeskvinnolobby.se/blog/clara-berglund-ny-ordforande-for-sveriges-kvinnolobby. Läst 2 juni 2015. 
  11. ^ ”Styrelsen & medarbetarna”. Sveriges Kvinnoorganisationer. https://sverigeskvinnoorganisationer.se/om-sveriges-kvinnolobby/om-styrelsen-medarbetarna/. Läst 8 januari 2024. 
  12. ^ ”European Women's Lobby”. www.womenlobby.org. http://www.womenlobby.org/?lang=en. Läst 8 januari 2024. 
  13. ^ Sveriges kvinnolobby - European Women's Lobby Arkiverad 21 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ ”Operation1325 – Makt åt kvinnor i fredsprocesser”. https://operation1325.se/. Läst 8 januari 2024. 
  15. ^ ”CIVOS hemsida”. CIVOS. http://civos.se/. Läst 11 april 2012. 
  16. ^ ”Gender Budgeting”. Sveriges Kvinnolobby. Arkiverad från originalet den 14 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120314103414/http://www.sverigeskvinnolobby.se/web/page.aspx?refid=93. Läst 11 april 2012. 
  17. ^ ”Budgetgranskningar”. Sveriges Kvinnoloobby. Arkiverad från originalet den 18 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120318141619/http://www.sverigeskvinnolobby.se/web/page.aspx?refid=136. Läst 11 april 2012. 
  18. ^ ”15:51-rörelsen på Facebook”. Facebook. http://www.facebook.com/Lonheladagen. Läst 11 april 2012. 
  19. ^ ”Wikifem Wordpress”. Wikifem. http://wikifem.wordpress.com/. Läst 11 april 2012. 
  20. ^ ”Nyhet hos Sveriges Kvinnolobby”. Sveriges Kvinnolobby. Arkiverad från originalet den 12 september 2012. https://archive.is/20120912112715/http://www.sverigeskvinnolobby.se/web/page.aspx?refid=157&newsid=120965&hlt=wikifem. Läst 11 april 2012. 
  21. ^ Regeringskansliet (16 november 2012). ”10 miljoner till nordisk konferens för ökad jämställdhet”. Pressmeddelande.  Arkiverad från originalet den 17 februari 2013.
  22. ^ Malmö Stad (27 november 2012). ”Malmö blir värdstad åt den internationella kvinnokonferensen Nordiskt Forum”. Pressmeddelande.
  23. ^ Sydsvenskan 15 juni 2014, "Strålande mor bromsar in i rondellen" Arkiverad 20 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ ”Skånska Dagbladet 10 juni 2014, "Feministiskt forum fyller Malmö Arena"”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140701182226/http://www.skanskan.se/article/20140610/NOJE/140609535/-/feministiskt-forum-fyller-malmo-arena-. Läst 17 juni 2014. 
  25. ^ [a b] Almedalsveckan-Region Gotland (2018). ”En värld utan prostitution -ett mål för biståndet?”. Almedalsveckan. https://program.almedalsveckan.info/52813. Läst 7 januari 2024. 
  26. ^ Guaje, Nathalia (7 februari 2023). ”Kvinnorörelsen lanserar ny kampanj mot sexhandel under Sveriges ordförandeskap i EU | Sveriges Kvinnoorganisationer”. via.tt.se. Sveriges Kvinnoorganisationer / TT. https://via.tt.se/pressmeddelande/3339783/kvinnororelsen-lanserar-ny-kampanj-mot-sexhandel-under-sveriges-ordforandeskap-i-eu?publisherId=3236601. Läst 7 januari 2024. 
  27. ^ [a b c] Clara Berglund / Malin Roux Johansson / Ida Östensson / Jacob Flärdh (7 januari 2024). ”DEBATT: SVT och SR springer sexindustrins ärende”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/debatt/svt-och-sr-springer--sexindustrins-arende/. Läst 7 januari 2024. 
  28. ^ [a b] ”Pornografi”. Sveriges Kvinnoorganisationer. https://sverigeskvinnoorganisationer.se/pornografi/. Läst 7 januari 2024. 
  29. ^ Stina Wernersson och Olivia Erixon / CUF (10 augusti 2015). ””Ett förbud mot porr förminskar kvinnor” | SvD Debatt”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/5836d16e-a0dd-4dc1-a6da-9082412bb326/ett-forbud-mot-porr-forminskar-kvinnor. Läst 8 januari 2024. 
  30. ^ Anna Horn / Simona Mohamsson (4 september 2017). ”Den som vill titta på porr ska få göra det”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/32xbv. Läst 8 januari 2024. 
  31. ^ Sofia Jarl et al (17 juli 2019). ””Skolan måste tala klarspråk om sex” | SvD Debatt”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/AdXl4x/skolan-maste-tala-klarsprak-om-sex. Läst 8 januari 2024. 
  32. ^ ”Debatt: Utvisa prostituerade är att straffa brottsoffren”. www.roks.se. https://www.roks.se/nyheter/debatt-utvisa-prostituerade-ar-att-straffa-brottsoffren. Läst 7 januari 2024. 
  33. ^ Berglund, Clara et al (17 oktober 2022). ”Utvisa prostituerade är att straffa brottsoffren”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/MoonM0. Läst 7 januari 2024. 
  34. ^ Nilsson, Emelie (2019-04-13). ”Förtydliganden om vårt öppna brev till Sveriges Kvinnolobby”. Förtydliganden om vårt öppna brev till Sveriges Kvinnolobby. https://lsu.se/nyhet/fragor-om-vart-oppna-brev-till-sveriges-kvinnolobby/. 
  35. ^ Alm, E., & Engebretsen, E. L. (2020). Gender Self-identification. Lambda Nordica, 25(1), 48-56. doi:10.34041/ln.v25.613
  36. ^ Medlemsorganisationer
  37. ^ ”Timeline: Building a Pseudoscience Network”. Combating Anti-LGBTQ+ Pseudoscience. Southern Poverty Law Center. 2023. https://www.splcenter.org/captain/timeline-building-pseudoscience-network. 
  38. ^ ”Group dynamics and division of labor within the anti-LGBTQ+ pseudoscience network”. Combating Anti-LGBTQ+ Pseudoscience. Southern Poverty Law Center. 2023. https://www.splcenter.org/captain/defining-pseudoscience-network. ”Table 5.2: Networked Groups by Typology [...] Narrative Manipulation: [...] Women's Declaration International” 
  39. ^ ”Vi välkomnar Women’s Rights Watch som ny medlem!”. Sveriges Kvinnoorganisationer. https://sverigeskvinnoorganisationer.se/vi-valkomnar-womens-rights-watch-som-ny-medlem/. 
  40. ^ ”Se vårt Almedalsseminarium om självidentifikation i efterhand”. Sveriges Kvinnoorganisationer. https://sverigeskvinnoorganisationer.se/se-vart-almedalsseminarium-om-sjalvidentifikation-i-efterhand/. 
  41. ^ Theilen, Jens (2024). ”Intersectionality’s Travels to International Human Rights Law”. Michigan Journal of International Law 45 (2). https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4504732. 
  42. ^ ”There Is No Place for Anti-Trans Agendas in the UN”. There Is No Place for Anti-Trans Agendas in the UN. Association for Women's Rights in Development. https://www.awid.org/news-and-analysis/there-no-place-anti-trans-agendas-un. 
  43. ^ ”Swedish feminist organizations oppose gender self-identification law”. Swedish feminist organizations oppose gender self-identification law. 2024-03-30. https://www.lemonde.fr/en/sweden/article/2024/03/30/swedish-feminist-organizations-oppose-gender-self-identification-law_6666844_213.html. 
  44. ^ ”Jämställdheten hotas om alla ska få bestämma sitt juridiska kön själva”. GP. 2024-03-11. https://www.gp.se/debatt/jamstalldheten-hotas-om-alla-ska-fa-bestamma-sitt-juridiska-kon-sjalva.59590c4e-69c4-4af8-9a58-56fea3dc6a66. 
  45. ^ Meisler, Hallie (December 6, 2023). ”Once and For All: This Is Why We Support Trans Women and Girls in Sports”. National Women's Law Center. https://nwlc.org/once-and-for-all-this-is-why-we-support-trans-women-and-girls-in-sports/. 
  46. ^ ”Statement of Women’s Rights and Gender Justice Organizations in Support of Full and Equal Access to Participation in Athletics for Transgender People”. Statement of Women’s Rights and Gender Justice Organizations in Support of Full and Equal Access to Participation in Athletics for Transgender People. American Association of University Women. Arkiverad från originalet den 2024-02-04. https://web.archive.org/web/20240204161955/https://www.aauw.org/app/uploads/2020/02/Statement-from-Womens-Organizations-Supporting-Full-and-Equal-Access-to-Participation-in-Athletics-for-Transgender-People-nsa.pdf. 
  47. ^ ”National Consensus Statement of Anti-Sexual Assault and Domestic Violence Organizations in Support of Full and Equal Access for the Transgender Community”. National Consensus Statement of Anti-Sexual Assault and Domestic Violence Organizations in Support of Full and Equal Access for the Transgender Community. National Task Force to End Sexual and Domestic Violence. Arkiverad från originalet den 2024-03-31. https://web.archive.org/web/20240331225101/http://www.4vawa.org/ntf-action-alerts-and-news/2018/4/12/national-consensus-statement-of-anti-sexual-assault-and-domestic-violence-organizations-in-support-of-full-and-equal-access-for-the-transgender-community. 
  48. ^ Amira Hasenbush, Andrew R. Flores och Jody L. Herman (2019): Gender Identity Nondiscrimination Laws in Public Accommodations: A Review of Evidence Regarding Safety and Privacy in Public Restrooms, Locker Rooms, and Changing Rooms. Sexuality Research and Social Policy, 16: 70–83
  49. ^ Jones, Charlotte; Slater, Jen (2020). ”The toilet debate: Stalling trans possibilities and defending ‘women’s protected spaces’”. The Sociological Review 68 (4). doi:10.1177/0038026120934697. 
  50. ^ ”Baseless anti-trans claims fuel adoption of harmful laws – two criminologists explain”. The Conversation. https://theconversation.com/baseless-anti-trans-claims-fuel-adoption-of-harmful-laws-two-criminologists-explain-206570. 
  51. ^ ”Nordiskt forum normaliserar rasism”. Aftonbladet. 2014-06-16. https://www.aftonbladet.se/a/wE9eJA. 
  52. ^ Kvinnors och flickors rättigheter möter transperspektivet
  53. ^ Pearce, Ruth; Erikainen, Sonja; Vincent, Ben (2020). ”TERF wars: An introduction”. The Sociological Review 68 (4): sid. 677–698. doi:10.1177/0038026120934713. https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0038026120934713. 
  54. ^ ”Medlemsorganisationer - Sveriges Kvinnolobby” (på amerikansk engelska). Sveriges Kvinnolobby. http://sverigeskvinnolobby.se/medlemsorganisationer. Läst 8 mars 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_Kvinnoorganisationer&oldid=54669142”