Svenska mästare i fotboll

För damernas mästare, se Svenska mästare i fotboll (damer).

Svenska mästare i fotboll har korats sedan 1896 (med undantag för åren 1926-1930, då ingen SM-titel delades ut). Mästare blir det lag som under säsongen vinner Allsvenskan. Mästarna får under den följande säsongen inneha Lennart Johanssons pokal. Sättet att utse mästare har varierat genom åren.

Svenska mästare har sedan slutet av 1990-talet eller början 2000-talet placerat en mästerskapsstjärna ovanför klubbmärket på tröjorna för att visa antalet vinster. Det var Malmö FF, IFK Norrköping, Örgryte IS, AIK och Djurgårdens IF som började bära en stjärna var eftersom de vunnit tio gånger eller mer.[1] Malmö FF blev även det första laget som började bära en andra stjärna när de vunnit sitt tjugonde SM-guld 2017 och etablerade sig som "Mesta Mästarna". Från och med fotbollsallsvenskan 2016 är mästerskapsstjärnorna i allsvenskan reglerade av intresseföreningen Svensk Elitfotboll .[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

1896–1925 – Svenska mästerskapet[redigera | redigera wikitext]

Från början avgjordes svenska mästerskapet inte genom seriespel, utan genom utslagningsturneringar. På grund av de långa avstånden inom Sverige spelades dessa ofta under en kortare period på en och samma ort, ungefär som ett VM- eller OS-slutspel. Vissa år lät man enbart lag från Stockholm- och Göteborgsregionen spela om SM-titeln. Det berodde inte nödvändigtvis på att det inte fanns bättre fotbollslag på andra håll, utan desto mer på Sveriges vidsträckta geografi. Från 1904 fick svenska mästarna von Rosens pokal.

1931–1981 – Allsvenska seriesegrare[redigera | redigera wikitext]

Åren 1926 till 1930 korades inga svenska mästare i fotboll. Från och med säsongen 1930/1931 fick de allsvenska seriesegrarna officiell status av svenska mästare. Under svenska mästerskapets tidigare utslagsturnering spelades aldrig någon match om tredje pris, så båda semifinalernas förlorare kunde kalla sig bronsmedaljörer. Då seriespelet startade fortsatte denna tradition, och detta tros vara anledningen till att man fortfarande i svenska mästerskap i fotboll delar ut fyra medaljer, guld, stora silvret, lilla silvret och brons [3]

1982–1990 – SM-slutspel[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1982 och 1990 korades de svenska mästarna i fotboll genom ett slutspel. Den allsvenska grundseriens vinnare fick nöja sig med titeln seriesegrare. Slutspelet spelades som en utslagsturnering med de åtta bäst placerade lagen. Lagen möttes i dubbelmöten enligt UEFA:s cupregler och målskillnaden avgjorde vilket lag som gick vidare. Vid oavgjort räknades mål på bortaplan dubbelt. Från 1985 minskades antal lag i slutspelet till fyra. 1989 spelades finalserien i bäst av tre matcher. Semifinalerna var dock fortfarande dubbelmöten.

1991–1992 – Mästerskapsserien[redigera | redigera wikitext]

Under säsongerna 1991 och 1992 bestod Allsvenskan av 10 lag. Efter grundomgången gick de 6 bästa lagen vidare till Mästerskapsserien. Segrarna där blev svenska mästare.

1993 – Allsvenska seriesegrare[redigera | redigera wikitext]

Från säsongen 1993 är det återigen segrarna av Allsvenskan som blir svenska mästare i fotboll. År 2001 byttes det gamla förstapriset, von Rosens pokal, ut mot den nya Lennart Johanssons pokal sedan det år 2000 visat sig att Clarence von Rosen haft nazistsympatier.

Mellan 2007 och 2015 möttes de svenska mästarna och segrarna i Svenska cupen i Supercupen.

Svenska mästare genom åren[redigera | redigera wikitext]

Svenska mästerskapet

Allsvenskan

SM-slutspel

Mästerskapsserien

Allsvenskan

Svenska mästare[redigera | redigera wikitext]

Följande tabell visar antal gånger respektive lag har blivit svenska mästare i fotboll sedan 1896.

Klubb Titlar Årtal
Malmö FF 20 1944, 1949, 1950, 1951, 1953, 1965, 1967, 1970, 1971, 1974, 1975, 1977, 1986, 1988, 2004, 2010, 2013, 2014, 2016, 2017
IFK Göteborg 18 1908, 1910, 1918, 1935, 1942, 1958, 1969, 1982, 1983, 1984, 1987, 1990, 1991, 1993, 1994, 1995, 1996, 2007
IFK Norrköping 13 1943, 1945, 1946, 1947, 1948, 1952, 1956, 1957, 1960, 1962, 1963, 1989, 2015
AIK 12 1900, 1901, 1911, 1914, 1916, 1923, 1932, 1937, 1992, 1998, 2009, 2018
Djurgårdens IF 12 1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005, 2019
Örgryte IS 12 1896, 1897, 1898, 1899, 1902, 1904, 1905, 1906, 1907, 1909, 1913, 1985
IF Elfsborg 6 1936, 1939, 1940, 1961, 2006, 2012
Helsingborgs IF 5 1933, 1934, 1941, 1999, 2011
GAIS 4 1919, 1922, 1931, 1954
Halmstads BK 4 1976, 1979, 1997, 2000
Östers IF 4 1968, 1978, 1980, 1981
Åtvidabergs FF 2 1972, 1973
Brynäs IF 1 1925
Fässbergs IF 1 1924
Göteborgs IF 1 1903
Hammarby IF 1 2001
IFK Eskilstuna 1 1921
IK Sleipner 1 1938
Kalmar FF 1 2008

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sedan 2017 bär Malmö FF, som första svenska klubb, två stjärnor på matchtröjan. Detta som följd av att SM-guldet 2017 innebar föreningens 20:e SM-guld. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160322072117/http://www.ifkgoteborg.se/mobil/Nyheter/Nyhet/?v=6906. Läst 17 januari 2016.  Inkomna motioner. IFK Göteborgs årsmöte 2014.
  2. ^ Malmö FF tvingas ta bort stjärna på bröstet. Fotbollskanalen, Aron Eriksson 2014-02-04. Läst 2014-02-25
  3. ^ Svenska Fotbollförbundet 27 oktober 2004 - Guld, stort silver, litet silver och brons?

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]