Sten Pettersson
Sten "Sten-Pelle" Pettersson, född 11 september 1902 i Kungsholms församling i Stockholm, död 1 juni 1984 i Johannes församling i Stockholm,[1][12] var en svensk häcklöpare. Han är främst känd för sitt OS-brons från 1924 på 110 meter häck[1], samt att han var den förste att tilldelas Svenska Dagbladets guldmedalj.[13] Han utsågs 1928 retroaktivt till Stor grabb nummer 50 i friidrott.[14][15] Inhemskt tävlade han för IK Göta.[1]
Sten Petersson var son till bokbinderiarbetaren Karl Johan Pettersson. Han var 1916–1920 anställd vid Skandinaviska banken som kontorsbud, 1920–1926 som extra vaktmästare och 1926–1930 vid Ströms herrekipering i Stockholm. Från 1930 var han avdelningschef vid Torells herrekipering i Stockholm,[16] och från 1954 innehade han Sten-Pelles herrekipering i Stockholm.[17] Pettersson är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[18]
Idrottsprestationer[redigera | redigera wikitext]
Både Pettersson och landsmannen Carl-Axel Christiernsson tog sig till final på 110 meter häck vid OS i Paris 1924. Där ställdes svenskarna mot 3 amerikaner och en sydafrikan. Pettersson låg sist under hela loppet fram till sista häcken där han pressade sig förbi Christiernsson samtidigt som amerikanen Anderson föll. En annan amerikan, Guthrie, diskvalificerades efter loppet enligt den gamla regeln med antal rivna häckar och Pettersson erhöll bronsmedaljen.
Vid OS i Amsterdam 1928 var Pettersson en av guldfavoriterna på långa häcken men i finalen kom han fel till första häcken och låg klart sist under första delen av loppet. Han gjorde sedan ett fantastiskt upplopp och gick i mål som fyra, endast en tiondel från medalj.
Pettersson tog under 1920-talet världsrekordet på båda häckdistanserna (han höll dock inte rekorden samtidigt).[19] Ingen annan häcklöpare i världen har lyckats med den bedriften.
Åren 1945–1968 satt Pettersson i SvD:s guldmedaljnämnd.
Meriter[redigera | redigera wikitext]
- OS 1924: bronsmedalj på 110 meter häck.[1]
- OS 1928: fyra på 400 meter häck; fyra som deltagare i det svenska laget i stafett 4x400 m; utslagen i semifinal på 110 meter häck.[1]
- OS 1932: utslagen i semifinal på 400 meter häck och i försöken på 400 meter.[1]
- Två världsrekord – på 400 meter häck 4 oktober 1925–2 juli 1927; på 110 meter häck 18 september 1927–31 juli 1928.
- Två satta europarekord på 400 meter häck: 4 oktober 1925 och 7 augusti 1928
- Sex satta svenska rekord, tre på 110 meter häck, två på 400 meter häck och ett i stående höjdhopp.[20][21]
- SM-guld:
- Svenska Dagbladets guldmedalj 1925
Rekord[redigera | redigera wikitext]
Världsrekord[redigera | redigera wikitext]
- 110 meter häck: 14,8 s (Köpenhamn Danmark, 28 augusti 1927) (tangering)[20][22]
- 110 meter häck: 14,7 s (Stockholm, 18 september 1927)[20][22]
- 400 meter häck: 52,4 s (Köln, Tyskland, 7 augusti 1928)
Europarekord[redigera | redigera wikitext]
- 400 meter häck: 53,8 s (Paris, Frankrike, 4 oktober 1925)[23]
- 400 meter häck: 52,4 s (Köln, Tyskland, 7 augusti 1928)[23]
Svenska rekord[redigera | redigera wikitext]
- 110 meter häck: 14,9 s (Stockholm, 2 augusti 1924)[20]
- 110 meter häck: 14,8 s (Köpenhamn, Danmark, 28 augusti 1927)[20]
- 110 meter häck: 14,7 s (Stockholm, 18 september 1927)[20]
- 400 meter häck: 53,8 s (Paris, Frankrike, 4 oktober 1925)[20]
- 400 meter häck: 52,4 s (Köln, Tyskland, 7 augusti 1928)[20]
- Stående höjdhopp : 1,56 m (1925)[21]
Personliga rekord[redigera | redigera wikitext]
- 100 meter: 10,8 s (Stockholms stadion 26 juli 1925)[24]
- 200 meter: 21,9 s (Stockholms stadion 25 augusti 1928)[25]
- 400 meter: 49,5 s (Helsingfors, Finland, 8 september 1929)[26]
- 110 meter häck: 14,6 s (Köln, Tyskland, 2 juli 1930)[27]
- 400 meter häck: 52,4 s (Köln, Tyskland, 7 augusti 1928)[28]
- Stående höjdhopp : 1,56 m (1925)[21]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] SOK:s personsida (Sten Pettersson) Läst 2015-10-18
- ^ [a b c d e f] Wiger 2006, s. 36.
- ^ [a b c] Wiger 2006, s. 40.
- ^ Wiger 2006, s. 44.
- ^ [a b c d e f g h] Wiger 2006, s. 94.
- ^ [a b c d e f g h i j k] Wiger 2006, s. 98.
- ^ [a b c d] Wiger 2006, s. 118.
- ^ Wiger 2006, s. 120.
- ^ [a b c d e] Wiger 2006, s. 150.
- ^ [a b c d e f g] Wiger 2006, s. 156.
- ^ Wiger 2006, s. 157.
- ^ Sveriges dödbok 1860–2017 (Version 7.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2018. ISBN 9789188341310
- ^ ”171 (Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925))”. runeberg.org. https://runeberg.org/svda/1925/0173.html. Läst 1 augusti 2022.
- ^ ”friidrott.se:s Stora Grabbar-sida”. Arkiverad från originalet den 31 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160331202525/http://www.friidrott.se/historik/storagrabbar.aspx. Läst 16 april 2008.
- ^ Stora grabbars märke Arkiverad 6 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Pettersson, Sten i Svenska män och kvinnor (1949)
- ^ Dödsruna i Dagens Nyheter, 7 juni 1984, sid. 44
- ^ Pettersson, Sten Karl L. på SvenskaGravar.se
- ^ Sten ”Sten-Pelle” Pettersson i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 november 2016.
- ^ [a b c d e f g h] ”Swedish Athletic Page”. Arkiverad från originalet den 8 december 2007. https://web.archive.org/web/20071208031252/http://home.swipnet.se/~w-92028/. Läst 7 juli 2015.
- ^ [a b c] Nordisk familjeboks sportlexikon, band 4 (1941), spalt 208
- ^ [a b] Nordisk familjeboks sportlexikon, band 4 (1941), spalt 93
- ^ [a b] Europarekordutveckling 400 m häck på Brinkster, läst 2015-10-08
- ^ Holmberg 2009, s. 36.
- ^ Holmberg 2009, s. 68.
- ^ Holmberg 2009, s. 93.
- ^ Holmberg 2009, s. 178.
- ^ Holmberg 2009, s. 193.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Wiger, Erik (2006). Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 91-631-9065-6
- Holmberg, Bengt (2009). Sverigebästa genom tiderna i friidrott. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 978-91-977146-3-1
- Nordisk familjeboks sportlexikon: uppslagsverk för sport, gymnastik och friluftsliv. Bd 4, Hockey-Lahtinen. Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag. 1941. Libris 893566
| Företrädare: Första ämbetsinnehavaren | Svenska Dagbladets guldmedalj Sten Pettersson 1925 | Efterträdare: Arne Borg och Edvin Wide (1926) |
| Företrädare: 15,0 s Forrest Smithson, USA (1921–1924) | Världsrekordhållare på 110 meter häck 14,8 s Earl Thomson, USA (1920–1928) och Sten Pettersson (1927–1928) | Efterträdare: 14,6 s George Weightman-Smith, Sydafrika (1928–1929) |
| Företrädare: 54,0 s Frank Loomis, USA (1920–1925) | Världsrekordhållare på 400 meter häck 53.8 s Sten Pettersson (1925–1927) | Efterträdare: 52,6 s John Gibson, USA (1927–1928) |
| Företrädare: Första officiella rekordhållare | Europarekordhållare på 400 meter häck 53.8-52,4 s Sten Pettersson (1925–1932) Luigi Facelli, Italien 52,4 s (1929–1932) | Efterträdare: 51,7 s Robert Tisdall, Irland (1932–1939) |
| Företrädare: 15,3 s Carl-Axel Christiernsson (1921–1924) | Svensk rekordhållare på 110 meter häck 14,9–14,7 s Sten Pettersson (1924–1929) | Efterträdare: 14,4 s Eric Wennström (1929–1938) |
| Företrädare: 54,9 s Carl-Axel Christiernsson (1922–1925) | Svensk rekordhållare på 400 meter häck 53,8–52,4 s Sten Pettersson (1925–1948) | Efterträdare: 52,4 s Sixten Larsson (1943–1948) 52,3-51,9 s Rune Larsson (1948–1958) |
| Företrädare: 1,53 m Agne Holmström (1916–1925) | Svensk rekordhållare i stående höjdhopp 1,56 m Sten Pettersson (1925–1930) | Efterträdare: 1,57-1,59 m Nils Brundin (1930–1939) |
| Företrädare: Nils Engdahl (1922–1924) | Svensk mästare på 100 meter Sten Pettersson (1925–1926) | Efterträdare: Henrik Sjöström (1927–1928) |
| Företrädare: Nils Engdahl (1922–1924) | Svensk mästare på 200 meter Sten Pettersson (1925) | Efterträdare: Tor Österdahl (1926) |
| Företrädare: Tor Österdahl (1926) | Svensk mästare på 200 meter Sten Pettersson (1927–1928) | Efterträdare: Gunnar Sköld (1929) |
| Företrädare: Nils Engdahl (1927) | Svensk mästare på 400 meter Sten Pettersson (1928) | Efterträdare: Sten Hammargren (1929–1930) |
| Företrädare: Carl-Axel Christiernsson (1920–1922) | Svensk mästare på 110 meter häck Sten Pettersson (1923–1926) | Efterträdare: Eric Wennström (1927) |
| Företrädare: Eric Wennström (1929) | Svensk mästare på 110 meter häck Sten Pettersson (1930) | Efterträdare: Eric Wennström (1931) |
| Företrädare: Sven Lundgren (1932) | Svensk mästare på 110 meter häck Sten Pettersson (1933) | Efterträdare: Håkan Lidman (1934–1945) |
| Företrädare: Carl-Axel Christiernsson (1920–1922) | Svensk mästare på 400 meter häck Sten Pettersson (1923) | Efterträdare: Carl-Axel Christiernsson (1924) |
| Företrädare: Carl-Axel Christiernsson (1924) | Svensk mästare på 400 meter häck Sten Pettersson (1925–1930) | Efterträdare: Kell Areskoug (1931) |
| Företrädare: Hilding Edgar Nilsson (1922) | Svensk mästare i stående höjdhopp Sten Pettersson (1923–1925) | Efterträdare: Allan Wenander (1926–1927) |
|