Sten Johansson
Sten Roland Johansson, född 20 januari 1939 i Övermorjärv, död 12 september 2019 i Stockholm,[1] var en svensk sociolog och ämbetsman.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Sten Johansson föddes i Norrbotten som son till småbrukaren Holmfrid Johansson och Helga, född Lejon.[2] Johansson gjorde 1959-1960 värnplikten vid Tolkskolan[3] och studerade sedan vid Uppsala universitet där han 1962 blev filosofie kandidat i sociologi. År 1961–1962 lästa han vid University of Oregon i Eugene. År 1967 blev han filosofie licentiat i sociologi i Uppsala.[4]
Johansson arbetade 1967–1972 i den så kallade Låginkomstutredningen och senare vid Institutet för social forskning (SOFI), där han var professor i välfärdsforskning.[5]
Han var generaldirektör för Statistiska centralbyrån 1983–1992 och 1997–2004 chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF).[4] Efter sin pensionering från FIEF återkom han till SOFI som professor emeritus.[6]
Inför Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994 ledde Sten Johansson nej-kampanjen inom socialdemokraterna,[7] och han förhöll sig kritisk till Regeringen Perssons arbetsmarknadspolitik.[8]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ minnessidor.fonus.se
- ^ Vem är vem 1993
- ^ Orton, Frank, & Sven-Ivan Sundqvist, red (2011). Sigge och hans 1000 elever: Tolkskolan i Uppsala 1957-1989. Stockholm: SIS ägarservice
- ^ [a b] Sten Johanssons CV Arkiverad 26 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., uppdaterat 2008-03-12
- ^ Transportarbetaren: "Sluta hetsa mot sjuka och arbetslösa" Arkiverad 23 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine. (intervju med Sten Johansson), läst 14 juli 2009
- ^ Ekonomisk Debatt nr 6, 2004: Kan arbetslöshetsförsäkringen vara utbudshindrande när det inte finns några jobb?
- ^ Ordfront: De vackraste argumenten Arkiverad 23 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 14 juli 2009
- ^ Dagens Nyheter Debatt 14 september 2006: ”Göran Perssons misskötsel av sysselsättningen upprörande”