Statens råd för kärnavfallsfrågor

Kärnavfallsrådet eller Statens råd för kärnavfallsfrågor var en tvärvetenskaplig kommitté som gav råd till regeringen om slutförvaring av kärnavfall och använt kärnbränsle samt om avställning och rivning av kärntekniska anläggningar. Rådet var även en kunskapsresurs för de som arbetar med slutförvarsfrågan samt politiker och massmedier. Rådet bildades 1992 och lades ner 31 december 2022.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

KASAM eller Samrådsnämnden för kärnavfallsfrågor bildades 1985 för att representera oberoende sakkunskap inom områden som är av betydelse för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall, samt ge regeringen råd i dessa frågor. Rådet var knutet till myndigheten Statens kärnbränslenämnd (SKN), och hade också som uppgift att redovisa kunskapsläget inom området, granska kärnkraftindustrins forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram samt att anordna seminarier.

Rådet fick 1992 en mer fristående ställning som kommitté genom att regeringen beslutade om direktiv,[2] och fick namnet Statens råd för kärnavfallsfrågor även om namnet KASAM användes parallellt.

2007 ändrades namnet KASAM till Kärnavfallsrådet, medan Statens råd för kärnavfallsfrågor fortsatte vara det formella namnet. 2009 kom tilläggdirektivet 2009:31[3] som ersatte direktivet från 1992. Rådet hade sedan 2018 ett nytt tilläggsdirektiv 2018:18.[4]

Direktiven från 1992 och 2009 angav att KASAM:s/Kärnavfallsrådets verksamhet skulle upphöra när regeringen tar sitt beslut om ett slutförvar för använt kärnbränsle, vilket skedde i januari 2022.[5] Regeringen meddelade i juli 2022 att Kärnavfallsrådets uppdrag upphör i och med utgången av 2022. Kärnavfallsrådet begärde i september 2022 en förlängning, bland annat mot bakgrund av att ny kärnkraft aviserats av den nya regeringen. Regeringen fattade beslut den 3 november 2022 att avslå rådets begäran om förlängning.

Rådet avvecklades därefter i och med utgången av år 2022. I samband med avvecklingen gjordes en utvärdering av verksamheten de gångna 30 åren av analysfirman Oxford Research.[6] Utredningen angav att rådet bidragit med mervärde genom att det lyft frågor eller bidragit med kunskaper som andra aktörer inom slutförvarssystemet inte har gjort, och varit en brobyggande funktion mellan olika aktörer. Man angav även att flera aktörer, bland annat representanter från kommunerna och internationella forskare, har lyft att det finns behov av ett råd motsvarande Kärnavfallsrådet även fortsättningsvis, när beslutet är taget och ett slutförvar ska byggas.[6]

Webbplats[redigera | redigera wikitext]

I samband med avvecklingen av rådet i och med utgången av år 2022 avvecklades även rådets webbplats "www.karnavfallsradet.se" som innehöll betydande mängder av information om kärnavfall samt rådets rapporter. I oktober 2023 skapade Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) en arkiverad kopia av webbplatsen på adressen "www.karnavfallsradet.mkg.se" för att fortsatt tillgängliggöra denna informationsresurs.[7]

Den 18 februari 2024 registrerades den tidigare domänen "www.karnavfallsradet.se" av företaget Rymdweb AB[8] och innehåller nu information om kärnavfall samt om SMR (Små Modulära Reaktorer) utformad av intressenter i kärnkraftindustrin.[9]

Ordföranden[redigera | redigera wikitext]

Genom åren har följande personer varit ordförande:[10]

Kunskapslägesrapporter[redigera | redigera wikitext]

Bland rådets aktiviteter kan nämnas de kunskapslägesrapporter som återkommande tagits fram för att redovisa sin bedömning av kunskapsläget på kärnavfallsområdet.

Andra rapporter (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jörn Spolander (7 september 2022). ”Regeringen lägger ner Kärnavfallsrådet – ska inte längre granska slutförvaret”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/regeringen-lagger-ner-karnavfallsradet-ska-inte-langre-granska-slutforvaret/. 
  2. ^ ”Dir. 1992:72, Vetenskaplig kommitté med uppgift att utreda frågor om kärnavfall och om avställning och rivning av kärntekniska anläggningar m.m.”. Regeringen. 27 maj 1992. https://lagen.nu/dir/1992:72. Läst 16 april 2020. 
  3. ^ ”Dir. 2009:31 - Tilläggsdirektiv till Kärnavfallsrådet”. Regeringen. 8 april 2009. https://lagen.nu/dir/2009:31. Läst 16 april 2020. 
  4. ^ ”Dir. 2018:18 - Tilläggsdirektiv till Kärnavfallsrådet (M 1992:A)”. Regeringen. 1 mars 2018. https://lagen.nu/dir/2018:18. Läst 16 april 2020. 
  5. ^ Mikael Törnwall, Fredrik Fahlman (27 januari 2022). ”Strandhäll: Ett unikt och historiskt beslut”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/66dOGO/regeringen-vantas-ge-gront-ljus-for-slutforvaret-av-karnavfall. 
  6. ^ [a b] ”Utredning av Kärnavfallsrådet - Kärnavfallsrådets betydelse för processen gällande ett slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige”. Oxford Research. december 2022. Arkiverad från originalet den 16 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230116025954/https://www.karnavfallsradet.se/sites/default/files/documents/slutrapport_karnavfallsradet.pdf. Läst 16 januari 2023. 
  7. ^ ”MKG återupplivar Kärnavfallsrådets hemsida”. MKG - Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning. 10 oktober 2023. https://www.mkg.se/nyheter/mkg-aterupplivar-karnavfallsradets-hemsida. Läst 7 mars 2024. 
  8. ^ Sökning på Internetstiftelsen 2024-03-07
  9. ^ ”Kärnkraft & Kärnavfall - Kärnavfall: En utmaning för framtiden, Små modulära kärnreaktorer”. https://karnavfallsradet.se/. Läst 7 mars 2024. 
  10. ^ ”Kärnavfallsrådet (M 1992:A) Organ inom Regeringskansliet”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/kommitteberattelse/karnavfallsradet-m-1992a-organ-inom_GGB2MA/. Läst 23 juni 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Statens_råd_för_kärnavfallsfrågor&oldid=54505468”