Spinifexduva

Spinifexduva
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteGeophaps
ArtSpinifexduva
G. plumifera
Vetenskapligt namn
§ Geophaps plumifera
AuktorGould, 1842

Spinifexduva[2] (Geophaps plumifera) är en fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Spinifexduvan är en liten, praktfull duva med en tydlig lång huvudtofs. Fjäderdräkten är övervägande rostbrun med svarta band på vingar och rygg. Adulta fåglar har en vit "hakrem" och rött kring ögat.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Spinifexduvan förekommer enbart i Australien. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Geophaps plumifera ferruginea – förekommer i Western Australia (De Grey River till Gascoyne och Carnarvon Region)
  • plumifera-gruppen
    • Geophaps plumifera plumifera – förekommer från Western Australia (Edgar Range) till västra Northern Territory
    • Geophaps plumifera leucogaster – förekommer från centrala Australien till nordvästra Queensland och nordöstra South Australia

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Spinifexduvan hittas i torra och klippiga områden, framför allt med tillgång av Spinifex-gräs och permanenta vattenkällor.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Spinifex är ett släkte med gräs i i Australien och Indonesien.

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2019 Geophaps plumifera . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 11 december 2019.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]