Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach
| Sofia Magdalena | |
|---|---|
 | |
| Målning av drottning Sofia Magdalena som prinsessa av Johann Salomon Wahl från 1725. | |
| Regeringstid | 12 oktober 1730–6 augusti 1746 (15 år och 298 dagar) |
| Företrädare | Anna Sophie Reventlow |
| Efterträdare | Louise av Storbritannien |
| Regeringstid | 12 oktober 1730–6 augusti 1746 (15 år och 298 dagar) |
| Företrädare | Anna Sophie Reventlow |
| Efterträdare | Louise av Storbritannien |
| Gemål | Kristian VI av Danmark |
| Barn | Fredrik V Louise Louise |
| Ätt | Hohenzollern |
| Far | Kristian Henrik av Brandenburg-Kulmbach |
| Mor | Sophie Christiane av Wolfstein |
| Född | 28 november 1700 Slottet Schönberg i Lauf an der Pegnitz i Kulmbach |
| Död | 27 maj 1770 69 år och 183 dagar Christiansborgs slott i Köpenhamn |
| Begravd | Roskilde domkyrka |
 | |
Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach, född 28 november 1700 i Lauf an der Pegnitz, död 27 maj 1770 i Köpenhamn, var en drottning av Danmark och Norge genom sitt äktenskap med kung Kristian VI av Danmark. Hon var dotter till markgreve Kristian Henrik av Brandenburg-Kulmbach och Sophie Christiane av Wolfstein.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Sofia Magdalena gifte sig 7 augusti 1721 med kronprins Kristian av Danmark. Paret levde i en lycklig relation. Hon blev farmor till sin namne drottning Sofia Magdalena av Sverige.
Efter Fredrik IV:s av Danmark död 1730 blev Sofia Magdalena drottning. Hon hade fått en religiös uppfostran, och paret levde ett mycket strängt religiöst hovliv. Samtidigt som hovlivet var strängt religiöst var det också ovanligt praktfullt och högtidligt och stora summor spenderades på lyx, pompa och högtidliga ceremonier. Hon var inte populär, utan anklagades för att ha bidragit till att isolera hovet och öka tysk-dominansen, trots att den tyska kulturen och språket hade spelat en stor roll vid det danska hovet redan innan Sofia Magdalenas tid som regentgemål. Hon betraktades dessutom som arrogant och högfärdig och gjorde det mesta av sin position som drottning. Sofia Magdalena lärde sig heller aldrig att tala danska.
Sofia Magdalenas yngre syster, änkan Sophie Caroline av Brandenburg-Kulmbach, levde från 1735 vid det danska hovet på inbjudan av Kristian VI. Sophie Caroline beskrivs som en vacker och charmerande, och Sofia Magdalena kände avundsjuka, då hennes make kungen sades ha ett förhållande med systern. Det finns emellertid inga bevis för detta, men bedragaren Anna Sophie Magdalene Frederikke Ulrikke påstod sig 1766 vara dotter till Kristian VI och Sophie Caroline och krävde därför underhåll av det danska kungahuset.
Sofia Magdalena kom som änka inte överens med sin son Fredrik V av Danmark under dennes regeringstid. Hon beskyllde dennes favorit, Adam Gottlob Moltke, som hon själv ogillade, för den frostiga relationen mellan sig och sonen. Hon spelade dock en viss roll under sonsonen Kristian VII:s första år som kung, då hon hade en bättre relation till sina barnbarn än till sina barn. På hennes inrådan råkade Moltke i onåd hos Kristian och Danneskjold favoriserades i stället.
Hon grundlade de danska kronjuvelerna. Hon grundade också 1732 orden Ordenen de l'Union Parfaite, som tilldelades kvinnor som påstods leva i lyckliga äktenskap, och 1737 Vallø stift, en stiftelse till försörjning för ogifta adelsfröknar.[1] Hon lät även bygga Hirschholms slott.
Barn[redigera | redigera wikitext]
- Fredrik V (1723-1766), kung av Danmark och Norge 1746-1766, gift första gången med Louise av Storbritannien och andra gången med Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
- Louise (1724-1724)
- Louise (1726-1756), gift med hertig Ernst Fredrik III av Sachsen-Hildburghausen
Anfäder[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Bech, Claus; Eller, Povl: Sophie Magdalene i Dansk Biografisk Leksikon på lex.dk. Hentet 23. januar 2024 fra https://biografiskleksikon.lex.dk/Sophie_Magdalene