Presidentvalet i USA 2020

Presidentvalet i USA 2020
USA
← 2016 3 november 2020 (2020-11-03) 2024 →
Valdeltagande66,7 %
  Joe Biden Donald Trump
Kandidat Joe Biden Donald Trump
Parti Demokraterna Republikanerna
Hemdelstat Delaware Florida
Vicepresidentkandidat Kamala Harris Mike Pence
Elektorsröster 306[1] 232
Vunna delstater 25 + DC + NE-02 25 + ME-02
Röster 81 268 924 74 216 154
Andel 51,3 % 46,9 %
Valkartan för 2020 års val, med antal elektorer
President före valet

Donald Trump
Republikanerna

President efter valet

Joe Biden
Demokraterna

Presidentvalet i USA 2020 ägde rum den 3 november 2020 för val av president och vicepresident för mandatperioden 2021 till 2025. Presidentvalet var det 59:e i ordningen. Den sittande republikanske presidenten Donald Trump och vicepresidenten Mike Pence ställde upp för en andra mandatperiod.[2] Demokraterna valde Joe Biden att representera partiet och utmana Trump, med Kamala Harris som vicepresidentkandidat. Biden och Harris, som vann valet, installerades den 20 januari 2021. Detta var det första presidentvalet där de båda huvudkandidaterna var över 70 år.

På grund av coronaviruspandemin var det rekordmånga som valde att förtidsrösta eller poströsta.[3] Valet hade det högsta valdeltagandet i procent sedan 1900.[4]

Biden och Harris förklarades den 7 november 2020 som vinnare i valet av flera av de ledande amerikanska mediekanalerna. Trump förnekade detta och inledde rättsliga processer.[5][6] Den 23 november avsatte General Services Administration federala medel för att en formell maktövergång skulle kunna ske, vilket tolkades som ett indirekt erkännande av Biden.[7][8] Justitieministern William Barr förklarade även i en intervju att storskaligt valfusk, som Trump hade beskrivit det, inte förekommit under valet.[9]

Det amerikanska elektorskollegiet utsåg formellt Biden till vinnare av presidentvalet den 14 december 2020.[10] Resultatet av rösterna lagda av elektorskollegiet bekräftades av USA:s kongress och vicepresident Mike Pence natten till den 7 januari 2021, efter att det slutliga fastställandet av valresultatet den 6 januari försenats genom att Trumpsupportrar stormat Kapitolium och tvingat kongressens båda kamrars ledamöter att temporärt söka skydd.[11] Biden och Harris installerades den 20 januari 2021.[12]

Joe Biden blev den äldsta nyvalda presidenten någonsin och var den första kandidaten på 28 år som lyckades besegra en sittande president (Bush besegrades av Clinton 1992).

Republikanerna[redigera | redigera wikitext]

Primärval[redigera | redigera wikitext]

Donald Trump, som vann det amerikanska presidentvalet 2016, deklarerade officiellt att han ställde upp till omval för det republikanska partiet.[13][14] Hans kampanj för omval pågick praktiskt taget kontinuerligt från våren 2017, strax efter att han tillträdde som president.[15][16] Republican National Committee, ett organ inom det republikanska partiet, beslöt under ett möte den 25 januari 2019 att uttala ett (informellt) stöd för president Trump som republikansk presidentkandidat även 2020.[17] Den före detta Massachusetts-guvernören William Weld lät den 15 april 2019 meddela att han utmanade Donald Trump om att bli det republikanska partiets presidentkandidat. Han blev därmed den förste att ställa upp som republikansk motkandidat till Trump.[18] Weld var det Libertarianska partiets kandidat till posten som vicepresident 2016, men väntades ha små chanser på grund av sina mer liberala eller nyliberala åsikter i flera livsstilsfrågor, däribland i frågor kring abort, homosexuellas äktenskap och legalisering av marijuana. I dessa frågor står han långt ifrån den konservativa delen av det republikanska partiet.[19] Joe Walsh, republikansk politiker från Illinois, tillkännagav sin kandidatur den 25 augusti 2019 med orden: "Jag ska göra vad jag kan. Jag vill inte att Trump ska vinna. Vårt land har inte råd med att han vinner. Om jag inte lyckas, så kommer jag inte att rösta på honom."[20] Den åttonde september 2019, meddelade den förre South Carolina-guvernören Mark Sanford officiellt att han också ställde upp som republikansk motkandidat till Donald Trump. Den tolfte november 2019 lät han dock meddela att han inte längre kandiderade.[21]

Kandidater[redigera | redigera wikitext]

Återtagna kandidaturer[redigera | redigera wikitext]

Demokraterna[redigera | redigera wikitext]

Primärval[redigera | redigera wikitext]

I det demokratiska partiet kandiderade ett stort antal politiker, men i slutänden kom valet att stå mellan den tidigare vicepresidenten Joe Biden och senatorn Bernie Sanders, som kommit på andra plats i primärvalen 2016. I de första valmötena och primärvalen i Iowa, New Hampshire och Nevada hade Sanders varit mest framgångsrik,[25] men efter Bidens storseger i South Carolina[26] samlade sig stora delar av det demokratiska partiet kring honom som motkandidat till den mer vänsterradikale Sanders. Amy Klobuchar och Pete Buttigieg avslutade sina kampanjer och gav stöd till Biden.[27] Biden vann sedan tio av de fjorton delstater som röstade under "supertisdagen" 3 mars[28] och fick därmed ett övertag som blev bestående. Den 8 april lade Sanders ned sin kampanj och ställde sig bakom Biden.[29]

Kandidater[redigera | redigera wikitext]

Joe Biden hade i mars 2020 deklarerat att han avsåg att välja en kvinna som sin vicepresidentkandidat.[30] Den 11 augusti meddelade Biden att han valt Kamala Harris, senator från Kalifornien och tidigare delstatens attorney general.[31]

Återtagna kandidaturer[redigera | redigera wikitext]

Libertarian Party[redigera | redigera wikitext]

Libertarian Party hade följande kandidater:

Green Party[redigera | redigera wikitext]

Green Party of the United States hade följande kandidater:

Andra partier och kandidater[redigera | redigera wikitext]

Andra partier och oberoende kandidater deltog i valet i flera stater, bland dem aktivisten och författaren Gloria La Riva[62] (Party for Socialism and Liberation och Peace and Freedom Party), affärsmannen och återkommande presidentkandidaten Rocky De La Fuente[63] (Alliance Party, Natural Law Party och American Independent Party), före detta företagschefen Don Blankenship (Constitution Party), entreprenören Brock Pierce[64] (oberoende), rapparen Kanye West[65] (oberoende och associerad med Birthday Party), läraren Brian T. Carroll[66] (American Solidarity Party), Howie Hawkins (Green Party of the United States och Socialist Party USA) och Jade Simmons[67] (oberoende).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Official 2020 Presidential Election Results”. Federal Election Commission. https://www.fec.gov/resources/cms-content/documents/2020presgeresults.pdf. 
  2. ^ ”President Donald Trump and Vice President Mike Pence renew their political vows in advance of 2020” (på engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/politics/elections/2018/11/07/president-trump-asks-vice-president-pence-his-2020-running-mate/1920319002/. Läst 19 mars 2019. 
  3. ^ Saul, Stephanie; Hakim, Danny (3 november 2020). ”As Counting Begins, a Flood of Mail Ballots Complicates Vote Tallies” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/11/03/us/elections/mail-ballot-counting-vote.html. Läst 17 december 2020. 
  4. ^ ”2020 Voter Turnout Was the Highest the U.S. Has Seen in Over a Century” (på engelska). Marie Claire Magazine. 5 november 2020. https://www.marieclaire.com/politics/a34589422/voter-turnout-2020/. Läst 28 december 2022. 
  5. ^ Steinhauser, Paul (7 november 2020). ”Biden wins presidency, Trump denied second term in White House, Fox News projects” (på amerikansk engelska). Fox News. https://www.foxnews.com/politics/biden-wins-presidency-trump-fox-news-projects. Läst 7 november 2020. 
  6. ^ ”Election results live: Joe Biden wins presidency” (på engelska). CNN. 7 november 2020. https://www.cnn.com/politics/live-news/trump-biden-election-results-11-07-20/index.html. Läst 7 november 2020. 
  7. ^ ”GSA tells Biden team it can begin formal transition process” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. https://www.cbsnews.com/news/gsa-chief-allows-biden-transition-formally-begin/. Läst 2 december 2020. 
  8. ^ Balcer Bednarska, Jaqueline (23 november 2020). ”Myndighet ger Biden pengar för att påbörja maktövertagande”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/myndighet-ger-biden-pengar-for-att-paborja-maktovertagande. Läst 2 december 2020. 
  9. ^ Michael Balsamo (1 december 2020). ”Disputing Trump, Barr says no widespread election fraud”. Associated Press. https://apnews.com/article/barr-no-widespread-election-fraud-b1f1488796c9a98c4b1a9061a6c7f49d. Läst 16 december 2020. 
  10. ^ TT (14 december 2020). ”Bidens segertal i natt: Folkets vilja har segrat”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/elektorerna-utser-usa-s-nasta-president. Läst 16 december 2020. 
  11. ^ Svahn, Clas (6 januari 2021). ”Tusentals Trumpanhängare stormade Kapitolium”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/varlden/30-000-anhangare-till-trump-protesterar-mot-presidentvalet/. Läst 7 januari 2021. 
  12. ^ ”Så går det till när USA väljer president”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/gWWBdJ. Läst 8 november 2020. 
  13. ^ Westwood, Sarah (January 22, 2017). ”Trump hints at re-election bid, vowing 'eight years' of 'great things'”. Washington Examiner. http://www.washingtonexaminer.com/trump-hints-at-re-election-bid-vowing-eight-years-of-great-things/article/2612632. 
  14. ^ Taylor, Jessica (June 18, 2019). ”Trump Set To Officially Launch Reelection Bid, But Hasn't He Been Running All Along?”. NPR. https://www.npr.org/2019/06/18/733505037/trump-set-to-officially-launch-reelection-but-hasnt-he-been-running-all-along. 
  15. ^ Bixby, Scott (February 18, 2017). ”The Road to 2020: Donald Trump's Never-Ending Campaign”. The Daily Beast. https://www.thedailybeast.com/the-road-to-2020-donald-trumps-never-ending-campaign. Läst 20 januari 2018. 
  16. ^ Morehouse, Lee (January 30, 2017). ”Trump breaks precedent, files as candidate for re-election on first day”. Trump breaks precedent, files as candidate for re-election on first day. KTVK. http://www.azfamily.com/story/34380443/trump-breaks-precedent-files-on-first-day-as-candidate-for-re-election.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202210255/http://www.azfamily.com/story/34380443/trump-breaks-precedent-files-on-first-day-as-candidate-for-re-election. Läst 31 januari 2020. 
  17. ^ Blake, Andrew (January 26, 2019). ”RNC unanimously pledges 'undivided support' for Trump, stops short of explicit 2020 endorsement”. Washington Times. https://www.washingtontimes.com/news/2019/jan/26/rnc-vote-unanimous-support-trump-no-endorse-2020/. Läst 27 juni 2019. 
  18. ^ ”Bill Weld officially announces he is challenging Trump for GOP nomination in 2020”. Bill Weld officially announces he is challenging Trump for GOP nomination in 2020. CNN. April 15, 2019. https://edition.cnn.com/2019/04/15/politics/bill-weld-2020-trump/. 
  19. ^ Durkee, Alison (April 15, 2019). ”Bill Weld officially targets Trump with long-shot primary bid”. Bill Weld officially targets Trump with long-shot primary bid. Vanity Fair. https://www.vanityfair.com/news/2019/04/bill-weld-officially-targets-trump-with-long-shot-primary-bid. 
  20. ^ ”Joe Walsh to take on Trump in 2020 Republican primary”. Joe Walsh to take on Trump in 2020 Republican primary. CNN. August 25, 2019. https://www.cnn.com/2019/08/25/politics/joe-walsh-take-on-trump-in-2020-republican-primary/index.html. Läst 25 augusti 2019. 
  21. ^ Caitlin Byrd (November 12, 2019). ”Former SC Gov. Mark Sanford has dropped out of presidential race”. The Post and Courier. https://www.postandcourier.com/politics/former-sc-gov-mark-sanford-has-dropped-out-of-presidential/article_3def9eee-0171-11ea-84ec-8bd313d6fd8a.html. Läst 12 november 2019. 
  22. ^ ”Republikan hoppar av försök att utmana Trump”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/JoX864. Läst 16 november 2019. 
  23. ^ CNN, Veronica Stracqualursi. ”Joe Walsh ends Republican primary challenge against Trump”. CNN. https://www.cnn.com/2020/02/07/politics/joe-walsh-ends-campaign/index.html. Läst 8 februari 2020. 
  24. ^ Zilbermints, Regina (18 mars 2020). ”Weld drops out of GOP primary” (på engelska). TheHill. https://thehill.com/homenews/campaign/488289-weld-drops-out-of-gop-primary. Läst 22 mars 2020. 
  25. ^ Magnå, Joakim (22 februari 2020). ”Bernie Sanders vinner stort i Nevada”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/g7Gx3a/bernie-sanders-vinner-stort-i-nevada. Läst 30 maj 2023. 
  26. ^ Österman, Hans (1 mars 2020). ”Joe Biden tar storseger i South Carolina”. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/70w8p4/joe-biden-tar-storseger-i-south-carolina. Läst 30 maj 2023. 
  27. ^ Magnergård Bjers, Tina (3 mars 2020). ”Besked från avhoppad duo – ger stöd till Biden”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/LAxAMV/buttigieg-bekraftar-stodjer-biden. Läst 30 maj 2023. 
  28. ^ ”Biden kilade in i täten efter supertisdagen - kampen står nu mellan honom och Sanders”. Svenska Yle. 4 mars 2020. https://svenska.yle.fi/a/7-1449435. Läst 30 maj 2023. 
  29. ^ Bergin, Erik (8 april 2020). ”Sanders hoppar av: ”Tar inte lätt på beslutet””. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/y3dK6E/bernie-sanders-ger-upp-forsoken-att-bli-president. Läst 30 maj 2023. 
  30. ^ Magnå, Joakim (16 mars 2020). ”Biden och Sanders i en första debatt – fokus på coronautbrottet”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Joy22b/biden-och-sanders-i-en-forsta-debatt--fokus-pa-coronautbrottet. Läst 30 maj 2023. 
  31. ^ Älverbrandt, Marcus (11 augusti 2020). ”Kamala Harris blir Bidens vicepresidentkandidat”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/OpGwbE/kamala-harris-blir-bidens-vicepresidentkandidat. Läst 30 maj 2023. 
  32. ^ Merica, Dan. ”Richard Ojeda ends short-lived 2020 campaign”. CNN. https://www.cnn.com/2019/01/25/politics/ojeda-ends-2020-campaign/index.html. Läst 9 juli 2019. 
  33. ^ ”Eric Swalwell ends presidential bid after failing to gain traction”. CNN. https://www.cnn.com/2019/07/08/politics/eric-swalwell-ends-campaign/index.html. Läst 9 juli 2019. 
  34. ^ Forgey, Quint. ”Gravel and his campaign teens end presidential run” (på engelska). POLITICO. https://politi.co/2KdGvCE. Läst 3 augusti 2019. 
  35. ^ Hickenlooper, John (15 augusti 2019). ”This morning, I’m announcing that I’m no longer running for President. While this campaign didn’t have the outcome we were hoping for, every moment has been worthwhile & I’m thankful to everyone who supported this campaign and our entire team.https://bit.ly/2TzVKbS” (på engelska). @Hickenlooper. https://twitter.com/Hickenlooper/status/1162046556440268800. Läst 17 augusti 2019. 
  36. ^ ”Inslee hoppar av presidentkampanjen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/inslee-hoppar-av-presidentkampanjen/. Läst 22 augusti 2019. 
  37. ^ Kim, Sunny (23 augusti 2019). ”Democrat Seth Moulton drops out of the 2020 White House race” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2019/08/23/democrat-seth-moulton-drops-out-of-the-2020-white-house-race.html. Läst 24 augusti 2019. 
  38. ^ ”Gillibrand lämnar presidentkampen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Wb3Bxa. Läst 28 augusti 2019. 
  39. ^ ”De Blasio ger upp sin presidentkampanj”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/AdkX0E. Läst 21 september 2019. 
  40. ^ Merica, Dan. ”Tim Ryan ends 2020 presidential campaign”. CNN. https://www.cnn.com/2019/10/24/politics/tim-ryan-ends-campaign/index.html. Läst 28 oktober 2019. 
  41. ^ ”Beto O’Rourke hoppar av presidentkampen”. DN.SE. 1 november 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/beto-orourke-hoppar-av-presidentkampen/. Läst 3 november 2019. 
  42. ^ Collins, Sean (20 november 2019). ”Wayne Messam, who called on Americans to #BeGreat, suspends his presidential bid” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/policy-and-politics/2019/11/20/20799135/wayne-messam-2020-presidential-primary-suspend-campaign. Läst 26 november 2019. 
  43. ^ ”Democrat Joe Sestak drops out of 2020 presidential race” (på engelska). Axios. https://www.axios.com/joe-sestak-drops-out-2020-presidential-race-413ab22a-6132-4d5d-80a0-81a0b6655245.html. Läst 4 december 2019. 
  44. ^ ”Ytterligare ett avhopp när Bullock avslutar kampanj”. Omni. https://omni.se/ytterligare-ett-avhopp-nar-bullock-avslutar-kampanj/a/lAmXOG. Läst 4 december 2019. 
  45. ^ ”Kamala Harris hoppar av presidentvalskampanjen”. DN.SE. 3 december 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/kamala-harris-hoppar-av-presidentvalskampanjen/. Läst 4 december 2019. 
  46. ^ ”Julián Castro ger upp försök at bli USA:s president”. Dagens industri. 2 januari 2020. https://www.di.se/nyheter/julian-castro-ger-upp-forsok-at-bli-usas-president/. Läst 3 januari 2020. 
  47. ^ CNN, Kate Sullivan and Eric Bradner. ”Marianne Williamson ends 2020 presidential campaign”. CNN. https://www.cnn.com/2020/01/10/politics/marianne-williamson-ends-2020-campaign/index.html. Läst 10 januari 2020. 
  48. ^ ”Cory Booker avslutar sin presidentvalskampanj”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/cory-booker-avslutar-sin-presidentkampanj/. Läst 14 januari 2020. 
  49. ^ ”Demokraten John Delaney hoppar av presidentvalet”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/john-delaney-hoppar-av-presidentvalet-/. Läst 31 januari 2020. 
  50. ^ Matthews, Dylan (11 februari 2020). ”Andrew Yang suspends his 2020 presidential campaign” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/policy-and-politics/2020/2/11/21067473/andrew-yang-drops-out-2020-presidential-election. Läst 12 februari 2020. 
  51. ^ ”Sen. Michael Bennet ends presidential campaign after New Hampshire primary - CNN Video”. https://www.cnn.com/videos/politics/2020/02/12/michael-bennet-ends-2020-presidential-campaign-new-hampshire-sot-vpx.cnn. Läst 12 februari 2020. 
  52. ^ Morin, Rebecca. ”Deval Patrick drops out of Democratic presidential race” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/politics/elections/2020/02/12/deval-patrick-drops-out-democratic-presidential-race/4692297002/. Läst 13 februari 2020. 
  53. ^ ”Trumps rikaste motståndare anmäler sig till Demokraternas valkamp” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/07/09/trumps-rikaste-motstandare-anmaler-sig-till-demokraternas-valkamp. Läst 12 juli 2019. 
  54. ^ Panetta, Grace. ”Tom Steyer drops out of the 2020 presidential race”. Business Insider. https://www.businessinsider.com/tom-steyer-drops-out-of-the-2020-presidential-race-2020-2. Läst 2 mars 2020. 
  55. ^ Schneider, Elena (1 mars 2020). ”Buttigieg drops out of presidential race” (på engelska). POLITICO. https://www.politico.com/news/2020/03/01/buttigieg-dropping-out-of-presidential-race-118489. 
  56. ^ ”Amy Klobuchar avslutar sin kampanj”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/amy-klobuchar-avslutar-sin-kampanj/. Läst 2 mars 2020. 
  57. ^ ”Michael Bloomberg hoppar av”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/xPv8pR. Läst 4 mars 2020. 
  58. ^ ”Elizabeth Warren hoppar av”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/e8oM4l. Läst 5 mars 2020. 
  59. ^ Kim, Yelena Dzhanova,Sunny (19 mars 2020). ”Rep. Tulsi Gabbard drops out of the Democratic presidential primary, endorses Joe Biden” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2020/03/19/tulsi-gabbard-drops-out-of-the-democratic-presidential-primary.html. Läst 22 mars 2020. 
  60. ^ ”Bernie Sanders drar sig ur presidentkampanjen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/bernie-sanders-drar-sig-ur/. Läst 8 april 2020. 
  61. ^ ”Jo Jorgensen Wins Libertarian Presidential Nomination on Fourth Vote | Ballot Access News” (på amerikansk engelska). http://ballot-access.org/2020/05/23/jo-jorgensen-wins-libertarian-presidential-nomination-on-fourth-vote/. Läst 9 juli 2020. 
  62. ^ LA RIVA FOR PRESIDENT, Gloria La Rivas kampanjhemsida. Läst den 4 november 2020.
  63. ^ Roque De La Fuente for President, Rocky De La Fuentes kampanjhemsida. Läst den 4 november 2020.
  64. ^ Brock for President, Brock Pierces kampanjhemsida. Läst den 4 november 2020.
  65. ^ Kanye West announces 'Kanye 2024' as he fails to make election impact, the Guardian. Publicerad den 4 november 2020. Läst den 4 november 2020.
  66. ^ Presidential Candidate Spotlight – Brian Carroll Arkiverad 2 november 2020 hämtat från the Wayback Machine., American Solidarity Party. Publicerat den 14 mars 2019. Läst den 4 november 2020.
  67. ^ Operation Restoration 2020 Arkiverad 1 november 2020 hämtat från the Wayback Machine., Jade Simmons kampanjhemsida. Läst den 3 november 2020.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
USA USA:s presidentval
Val
1788–1789 • 1792 • 1796 • 1800 • 1804 • 1808 • 1812 • 1816 • 1820 • 1824 • 1828 • 1832 • 1836 • 1840 • 1844 • 1848 • 1852 • 1856 • 1860 • 1864 • 1868 • 1872 • 1876 • 1880 • 1884 • 1888 • 1892 • 1896 • 1900 • 1904 • 1908 • 1912 • 1916 • 1920 • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1940 • 1944 • 1948 • 1952 • 1956 • 1960 • 1964 • 1968 • 1972 • 1976 • 1980 • 1984 • 1988 • 1992 • 1996 • 2000 • 2004 • 2008 • 2012 • 2016 • 2020 • 2024
USA:s president • USA:s vicepresident • Supertisdagen • Primärval i USA • Partikonvent • Elektorskollegiet
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Presidentvalet_i_USA_2020&oldid=53287564”