Percy W. Bridgman
Percy Williams Bridgman  | |
 Percy Williams Bridgman | |
| Född | 21 april 1882 Cambridge, Massachusetts, USA |
|---|---|
| Död | 20 augusti 1961 (79 år) Randolph, New Hampshire, USA |
| Nationalitet | USA |
| Forskningsområde | Fysik |
| Institutioner | Harvard University |
| Alma mater | Harvard University |
| Doktorandhandledare | Wallace Clement Sabine |
| Känd för | Högtrycksfysik |
| Nämnvärda priser | Rumfordpriset (1917) Elliot Cresson-medaljen (1932) Nobelpriset i fysik (1946) |
Percy Williams Bridgman, född 21 april 1882 i Cambridge, Massachusetts, död 20 augusti 1961, var en amerikansk fysiker som fick Nobelpriset i fysik 1946 för sina studier av hur höga tryck påverkar olika fysikaliska egenskaper. Han var den förste att konstruera en apparatur för att uppnå mer än 10 GPa. Bridgman skrev också om vetenskaplig metod och andra aspekter av vetenskapsfilosofi.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Bridgman avlade doktorsexamen i fysik år 1900 vid Harvard University. Från 1910 och fram till sin pensionering undervisade han vid Harvard och blev professor där år 1919.
År 1905 började han undersöka egenskaperna hos materia under högt tryck. Ett funktionsfel i hans utrustning ledde honom till att modifiera sin tryckapparat med resultatet att han med sin nya utrustning fick möjlighet att skapa tryck som så småningom översteg 10 Gpa (100 000 atmosfärer). Detta var en enorm förbättring med en tryckstegring på mer än 30 gånger jämfört med tidigare utrustningar.
Den nya apparaten ledde till en stor mängd nya rön avseende bland annat kompressibilitet, elektrisk och termisk ledningsförmåga, draghållfasthet och viskositet för mer än hundra olika material. Bridgman är också känd för sina studier av elektricitets ledning i metaller och kristallers egenskaper. Han utvecklade även Bridgmantätningen som är eponym för Bridgmans termodynamiska ekvationer.
Bridgmans skrifter om vetenskapsfilosofi förespråkar operationalism och han myntade begreppet operationella definitioner. Han var också en av undertecknarna av Russell-Einstein-manifestet.
Bridgman avled genom självmord efter att ha levt med metastatisk cancer under en tid.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1914. A Complete Collection of Thermodynamic Formulas (abstract). Phys. Rev. 3 (4): 273–281. doi:10.1103/PhysRev.3.273. http://prola.aps.org/abstract/PR/v3/i4/p273_1.
- 1922. Dimensional Analysis. Yale University Press
- 1925. A Condensed Collection of Thermodynamics Formulas. Harvard University Press
- 1927. The Logic of Modern Physics. Beaufort Books. Online excerpt.
- 1934. Thermodynamics of Electrical Phenomena in Metals and a Condensed Collection of Thermodynamic Formulas. MacMillan.
- 1936. The Nature of Physical Theory. John Wiley & Sons.
- 1938. The Intelligent Individual and Society. MacMillan.
- 1941. The Nature of Thermodynamics. Harper & Row, Publishers.
- 1952. The Physics of High Pressure. G. Bell.
- 1956. Probability, Logic and ESP, Science, vol. 123, p. 16, January 6, 1956.
- 1959. The Way Things Are. Harvard Univ. Press.
- 1962. A Sophisticate's Primer of Relativity. Routledge & Kegan Paul.
- 1964. Collected experimental papers. Harvard University Press.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Percy W. Bridgman.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1946
- Nobelprize.org, Percy Bridgman - biografi
|