Pauline Brunius

Pauline Brunius
Pauline Brunius cirka 1910-tal.
Pauline Brunius cirka 1910-tal.
FöddEmma Maria Pauline Lindstedt
10 februari 1881
Stockholm, Sverige
Död30 mars 1954 (73 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1901–1939
MakeJohn W. Brunius
(1909–1935; skilda)
BarnPalle Brunius
Anne-Marie Brunius
IMDb SFDb

Emma Maria Pauline Brunius, född Lindstedt den 10 februari 1881 i Stockholm, död den 30 mars 1954 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och teaterchef.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Brunius började sin karriär som balettelev på Kungliga Teatern 1891–1902 och privatelev hos Lotten Dorsch 1899–1902, men hon övergav dansen för att agera vid talscener. Hon debuterade som skådespelerska på Olympiateatern 1902.[1] Hon var sedan under flera år en av de främsta svenska skådespelerskorna på framför allt Svenska teatern och senare på Oscarsteatern, där hon även var verksam som regissör.

Tillsammans med sin make och Gösta Ekman drev hon Oscarsteatern 1926–1932, där hon verkade som teaterchef. Perioden 1938–1948 var hon, som första kvinna, chef på Dramaten.

Som teaterchef var hon känd för sin tuffa attityd och hårda vilja bland herrarna i den, åtminstone på chefsposterna, mansdominerade nöjesbranschen. Som chef för Oscarsteatern lyckades hon bland annat förhandla till sig ekonomiskt stöd från Ivar Kreuger. Som Dramatenchef blev hon både hyllad och kritiserad. Hon kritiserades bland annat för en del pjäsval under andra världskriget och för ett teatergästspel som Dramaten genomförde i Berlin år 1941. Men hon hyllades samtidigt för sin medvetet starka satsning på Riksteatern och för att hon tog initiativet till att bygga en andra scen, Lilla scenen, för att öka nationalscenens konkurrenskraft och kapacitet. Hon avgick som Dramatenchef år 1948 på grund av sjukdom.

Bland hennes egna rolltolkningar på teaterscenen kan nämnas Jeanne d'Arc i Jungfrun av Orléans, Beatrice i Mycket väsen för ingenting, Celiméne i Misantropen, drottning Elisabeth I av England i Kring drottningen och Majorskan på Ekeby i Gösta Berlings saga.

Hon gjorde endast ett fåtal filmroller, men kan ses i bland annat Charlotte Löwensköld (1930), Markurells i Wadköping (1931) och Karl Fredrik regerar (1934).

Hon var gift 1909–1935 med skådespelaren John W. Brunius och mor till skådespelarna Palle Brunius och Anne-Marie Brunius.

Pauline Brunius är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.

  • Louise Fahlman och Pauline Brunius i Mrs Warrens yrke på Svenska teatern hösten 1908
    Louise Fahlman och Pauline Brunius i Mrs Warrens yrke på Svenska teatern hösten 1908
  • Pauline Brunius som Mrs. Cheyney i Hennes sista bedrift på Oscarsteatern (Scenen 1927).
    Pauline Brunius som Mrs. Cheyney i Hennes sista bedrift på Oscarsteatern (Scenen 1927).
  • Palle, Anne-Marie och Pauline Brunius gravvård på Galärvarvet.
    Palle, Anne-Marie och Pauline Brunius gravvård på Galärvarvet.

Film[redigera | redigera wikitext]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1905 Bertha Hartmann Reif von Reiflingen
Gustav von Moser		 Dramatiska Teatern[2]
1906 Far och son
Gustav Esmann		 Dramatiska Teatern[3]
Kärlek och affärer
Jakob Knudsen		 Dramatiska Teatern[4]
Livet på landet
Fritz Reuter		 Svenska teatern, Stockholm[5]
Drottning Helvig Gurre
Holger Drachmann		 Svenska teatern, Stockholm[6]
1907 Henrik IV
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[7]
Fru Linde Ett dockhem
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[8]
Violet Robinson Mannen och hans överman
George Bernard Shaw		 Svenska teatern, Stockholm[9]
Kristina, Gerts dotter Mäster Olof
August Strindberg		 Svenska teatern, Stockholm[10]
1908 Tjuven
Max Bernstein		 Svenska teatern, Stockholm[11]
Lovisa Fredrica Bellman Två konungar
Ernst Didring		 Svenska teatern, Stockholm[12]
Vivie Warren Mrs Warrens yrke
George Bernard Shaw		 Svenska teatern, Stockholm[13][14]
1909 Marta Smythe Tjänaren i huset
Charles Rann Kennedy		 Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[15][16]
Madame Ninon Moral
Ludwig Thoma		 Svenska teatern, Stockholm[17]
Trohetseden
Oscar Blumenthal		 Vasateatern[18]
1910 Ybeck
Ludvig Nordström		 Svenska teatern, Stockholm[19]
Den bergtagna
Ernst Ahlgren och Axel Lundegård		 Svenska teatern, Stockholm[20]
Kejsarinnan Katarina Nils Ehrensköld
Gustaf von Horn		 Svenska teatern, Stockholm[21]
1911 Skådespelerskan Gardesofficeren
Ferenc Molnár		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[22]
Hjördis Kämparna på Helgeland
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[23]
Margaret Rolfe Den starkaste
Clyde Fitch		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[24]
Den gamla goda tiden: Stockholmsbilder från 1830-talet
Berndt Fredgren (pseudonym för Peter Fristrup och Hjalmar Selander		 Svenska teatern, Stockholm[25]
1912 Margareta Leijonhufvud Gustav Vasa
August Strindberg		 Svenska teatern, Stockholm[26]
Calina Quo Vadis?
Henryk Sienkiewicz		 Svenska teatern, Stockholm[27]
De fem frankfurtarna
Carl Rössler		 Svenska teatern, Stockholm[28]
1913 Halvblod
Algot Sandberg		 Svenska teatern, Stockholm[29]
1914 Jeanne d'Arc Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller		 Svenska teatern, Stockholm[30]
Styvmodern Svanevit
August Strindberg		 Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[31]
1915 Hallå
Emmerich Földes		 Svenska teatern, Stockholm[32]
1917 Jutta Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt		 Gunnar Klintberg Vasateatern
(gästspel av Svenska teatern)[33]
Elisabet I Kring drottningen
Brita von Horn		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[34]
1921 Jeanne Hoesdrecht Femina
C. P. von Rossem och J. F. Soesman		 Svenska teatern, Stockholm[35][36]
Tora Parsberg Paul Lange och Tora Parsberg
Björnstjerne Björnson		 Svenska teatern, Stockholm[37]
1922 Edith Balint Äktenskapets skärseld
Ladislaus Lekatos		 Svenska teatern, Stockholm[38]
Margareta Leijonhufvud Gustav Vasa
August Strindberg		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[39]
1923 Majorskan Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[40]
1924 Lyckoriddaren
Runar Schildt		 John W. Brunius Svenska teatern, Stockholm[41]
Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[42]
Charites porträtt
Einar Christiansen		 Pauline Brunius Svenska teatern, Stockholm[43]
1925 Victoria Brinnande jord
François de Curel		 Gunnar Klintberg Vasateatern[44]
1926 Minna von Barnhelm Minna von Barnhelm
Gotthold Ephraim Lessing		 Gunnar Klintberg Vasateatern[45]
Jane Busk Morfars hus
Ejnar Smith		 Gunnar Klintberg Vasateatern[46][47]
Julia Balzar Dollar
Hjalmar Bergman		 John W. Brunius Oscarsteatern[48][49]
Maggie Wylie Vad varje kvinna vet
J. M. Barrie		 Pauline Brunius Oscarsteatern[50]
1927 Katarina Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Gösta Ekman och Johannes Poulsen Oscarsteatern[51]
Mrs Cheyney Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale		 Pauline Brunius Oscarsteatern[52]
Katharina Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Gösta Ekman och Johannes Poulsen Oscarsteatern[53]
Spelet om kärleken och döden
Romain Rolland		 Rune Carlsten Oscarsteatern[53]
Colette Bolbec Advokaten Bolbec och hennes man
Georges Berr och Louis Verneuil		 Pauline Brunius Oscarsteatern[54][55]
1928 Candida Candida
George Bernard Shaw		 Gösta Ekman Oscarsteatern[56]
Lady Teazle Skandalskolan
Richard Brinsley Sheridan		 Johannes Poulsen Oscarsteatern[57][58]
1929 Emily Friis Kära släkten
Gustav Esmann		 Rune Carlsten Oscarsteatern[59]
Kärlekens genvägar
J. M. Barrie		 Pauline Brunius Oscarsteatern[60][61]
Julie Cavendish Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber		 Rune Carlsten Oscarsteatern[62]
1930 Janet Fraser Hans första hustru
St. John Greer Ervine		 Pauline Brunius Oscarsteatern[63][64][65]
Katarina av Aragonien Henrik VIII
William Shakespeare		 Thomas Warner Oscarsteatern[66][67]
Emily Friis Kära släkten
Gustav Esmann		 Rune Carlsten Oscarsteatern[68]
Fru Inger Holm Farmors revolution
Jens Locher		 Pauline Brunius Oscarsteatern[69][70]
1931 Katharina Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Henry Hellssen Oscarsteatern[71]
Grevinnan Polaki Det svaga könet
Édouard Bourdet		 Max Reinhardt Oscarsteatern[72]
Mrs Pembroke 9 till 6
Aimée Stuart och Philip Stuart		 Pauline Brunius Oscarsteatern[73]
Madame d'Epinay Mozart
Sacha Guitry och Reynaldo Hahn		 Ragnar Hyltén-Cavallius Oscarsteatern[74]
1932 Mrs Chrystal Wetherby En gentleman?
H.M. Harwood		 Pauline Brunius Oscarsteatern[75]
Emilie Kära släkten
Gustav Esmann		 Rune Carlsten Oscarsteatern[76]
1934 Modern Hennes majestät modern
Sidney Howard		 Pauline Brunius Vasateatern[77]
Elisabeth Keller Natten till den 17:de
Lajos Zilahy		 Gunnar Olsson Vasateatern[78]
Fru Phelps Hennes majestät modern
Sidney Howard		 Pauline Brunius Vasateatern[79]
1936 Lady Jane Kingdom Idyll 1936
Harold Marsh Harwood		 Pauline Brunius Blancheteatern[80]
1939 Tora Parsberg Paul Lange och Tora Parsberg
Björnstjerne Björnson		 Rune Carlsten Dramaten
Dora Randolph Guldbröllop
Dodie Smith		 Carlo Keil-Möller Dramaten

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1924 Charites porträtt
Einar Christiansen Svenska teatern, Stockholm[43]
1925 Det stora barndopet
Oskar Braaten Vasateatern
1926 Vad varje kvinna vet
J. M. Barrie Oscarsteatern[50]
1927 Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale Oscarsteatern
Bättre folk
Avery Hopwood och David Gray Oscarsteatern
Advokaten Bolbec och hennes man
Georges Berr och Louis Verneuil Oscarsteatern
1928 Daglannet
Bjørnstjerne Bjørnson Oscarsteatern
1929 En modern hustru
W. Somerset Maugham Oscarsteatern
Kärlekens genvägar
J. M. Barrie Oscarsteatern
Lilla cyklon
George M. Cohan Oscarsteatern
1930 Hans första hustru
St. John Greer Ervine Oscarsteatern
Farmors revolution
Jens Locher Oscarsteatern[69]
18 år
Young Woodley		 John Van Druten
Översättning Palle Brunius		 Oscarsteatern
1931 Kjolvägen
Neil Grant Oscarsteatern
9 till 6
Aimée Stuart och Philip Stuart Oscarsteatern[71]
1932 En gentleman?
H.M. Harwood Oscarsteatern
Fanny
Marcel Pagnol
Översättning Erik Berglund		 Oscarsteatern
1934 Hennes majestät modern
Sidney Howard Vasateatern[79]
1936 Idyll 1936
Old folks at home		 Harold Marsh Harwood Blancheteatern
1938 Sex trappor upp
Alfred Gehri Dramaten

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Brunius, John W.; Brunius Pauline, Wahlgren Helge (1919). John och Pauline Brunius. Publikens gunstlingar, 99-0273889-3 ; 6. Stockholm: Hökerberg. Libris 285124 
  • Brunius, Pauline (1931). Osminkat. Stockholm: Bonnier. Libris 1352379 
  • Brunius, Pauline (1934). Brev från öst och väst. Stockholm: Bonnier. Libris 28313 
  • Boken om Pauline Brunius. Stockholm: Norstedt. 1941. Libris 23277 
  • Brunius, Pauline (1988) (på obestämt språk). Osminkat Box 1 .. Enskede: TPB. Libris 11539823 
  • Brunius, Pauline (1988) (på obestämt språk). Osminkat Box 2 .. Enskede: TPB. Libris 11539824 
  • Brunius, Pauline. (2008). Osminkat. Enskede: TPB. Libris 12568712 
  • Brunius, Pauline. (2008). Brev från öst och väst. Enskede: TPB. Libris 12599768 
  • Carlsson, Emelie (2010). "Hon har virtuost och med klokhet utnyttjat sitt kön, hon känner mänens svaghet": en diskursanalys om Pauline Brunius chefskap. Stockholm: Institutionen för musik- och teatervetenskap. Libris 12417866 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Didring, Ernst: E M Pauline Brunius i Svenskt biografiskt lexikon (1926)
  2. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (37): sid. 475. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_37.pdf. Läst 18 november 2015. 
  3. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 59. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. 
  4. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015. 
  5. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  6. ^ Bo Bergman (23 oktober 1906). ”Svenska teaterns festföreställning: 'Gurre'”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-23/13114a/2. Läst 7 augusti 2015. 
  7. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-08/13188a/3. Läst 26 juli 2015. 
  8. ^ Bo Bergman (6 mars 1907). ”Fru Dybwads gästspel: 'Ett dockhem'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-06/13245a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  9. ^ Bo Bergman (28 september 1907). ”Svenska teatern: 'Mannen och hans öfverman'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  10. ^ Bo Bergman (15 december 1907). ”Svenska teatern: 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-15/13522A/4. Läst 5 augusti 2015. 
  11. ^ Bo Bergman (15 februari 1908). ”Svenska teatern: Tjufven”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-02-15/13580/3. Läst 4 augusti 2015. 
  12. ^ Bo Bergman (12 mars 1908). ”Svenska teatern: 'Två konungar'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-12/13606A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  13. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 61
  14. ^ Bo Bergman (7 oktober 1908). ”Svenska teatern: 'Mrs Warrens yrke'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-10-07/13809a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  15. ^ 'Tjänaren i huset' å Svenska teatern i Hvar 8 dag (10:e årgången)
  16. ^ Bo Bergman (16 april 1909). ”Svenska teaterns amerikanska premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-04-16/13993a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  17. ^ Bo Bergman (2 maj 1909). ”'Moral' – verklig framgång äfven här”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-02/14009a/4. Läst 7 augusti 2015. 
  18. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 9 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-09/14136/5. Läst 7 augusti 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 25 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-25/14270/7. Läst 10 juni 2016. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 12 mars 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-12/14316/8. Läst 7 augusti 2015. 
  21. ^ ”Tsar Peter på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 februari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-02-02/14278/6. Läst 7 augusti 2015. 
  22. ^ Bo Bergman (2 september 1911). ”Premiären af 'Gardesofficeren' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-09-02/14839/7. Läst 2 augusti 2015. 
  23. ^ Bo Bergman (11 oktober 1911). ”Svenska teatern: Kämparna på Helgeland”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-10-11/14878/7. Läst 2 augusti 2015. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  25. ^ Bo Bergman (7 december 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-07/14935/8. Läst 2 augusti 2015. 
  26. ^ ”August Strindbergs dag på Stockholms teatrar”. Dagens Nyheter: s. 5. 23 januari 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-01-23/14978/5. Läst 2 augusti 2015. 
  27. ^ ”'Quo Vadis?' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. 3 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-03/15018/1. Läst 2 augusti 2015. 
  28. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 maj 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-03/15076/6. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ B. B-n (24 september 1913). ”En ny Algot Sandbergs-premiär: 'Halvblod' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-09-24/15572/6. Läst 23 mars 2024. 
  30. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015. 
  31. ^ B. B-n (5 december 1914). ”'Svanevit' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1914-12-05/15999/7. Läst 23 mars 2024. 
  32. ^ Ariel (31 januari 1915). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 80. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1915/pdf/1915_05.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  33. ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 
  34. ^ Bo Bergman (10 november 1917). ”'Kring drottningen' på Svenska teatern.”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1917-11-10/305/9. Läst 22 oktober 2020. 
  35. ^ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015. 
  36. ^ Från Stockholms teatrar 1921 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1921) sid. 170
  37. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) sid. 396
  38. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) sid. 397
  39. ^ B. B-n (30 december 1922). ”'Gustaf Vasa' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1922-12-30/11161-352/1. Läst 23 mars 2024. 
  40. ^ B. B-n (12 december 1923). ”'Gösta Berlings saga' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1923-12-12/11161-338/8. Läst 23 mars 2024. 
  41. ^ ”'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  42. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 
  43. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-24/261/7. Läst 27 juli 2015. 
  44. ^ ”Brinnande jord”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22439&pos=317. Läst 11 juli 2015. 
  45. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 januari 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-26/24/8. Läst 2 augusti 2015. 
  46. ^ ”Morfars hus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14410&pos=321. Läst 11 juli 2015. 
  47. ^ Bo Bergman (17 januari 1926). ”'Morfars hus' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-17/15/18. Läst 6 januari 2016. 
  48. ^ Bergman, Hjalmar (1926). Dollar: Komedi i tre akter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 5. Libris 1335534 
  49. ^ Bo Bergman (2 september 1926). ”Nya Oscarsteatern slog i går upp portarna”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-02/237/1. Läst 2 augusti 2015. 
  50. ^ [a b] ”Vad varje kvinna vet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22313&pos=161. Läst 11 juni 2015. 
  51. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015. 
  52. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  53. ^ [a b] Svenska Dagbladets årsbok 1927 s. 109
  54. ^ Bo Bergman (2 september 1927). ”Höstpremiär på Oscar: 'Advokaten Bolbec och hennes man'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-02/237/1. Läst 5 januari 2016. 
  55. ^ ”Advokaten Bolbec och hennes man”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22269&pos=3. Läst 3 juni 2015. 
  56. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22271&pos=18. Läst 3 juni 2015. 
  57. ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016. 
  58. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  59. ^ ”Sceno och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 8 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-08/66/12. Läst 9 maj 2016. 
  60. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1929 s. 120
  61. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1929 s. 123
  62. ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
  63. ^ ”Teater Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 januari 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-01-03/2/7. Läst 6 januari 2016. 
  64. ^ Bo Bergman (5 januari 1930). ”'Hans första hustru' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-01-05/4/7. Läst 6 januari 2016. 
  65. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 80. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  66. ^ Bo Bergman (8 mars 1930). ”Henrik VIII”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-08/65/26. Läst 11 maj 2016. 
  67. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 146
  68. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 19 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-19/223/7. Läst 9 maj 2016. 
  69. ^ [a b] Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  70. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 95. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  71. ^ [a b] Svenska Dagbladets årsbok 1931 s. 170
  72. ^ Bo Bergman (11 mars 1931). ”'Det svaga könet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1931-03-11/68/1. Läst 4 mars 2017. 
  73. ^ Ord och Bild 1932 s. 117
  74. ^ Ord och Bild 1932 s. 118
  75. ^ Ord och Bild 1932 s. 119
  76. ^ Ord och Bild 1932 s. 395
  77. ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 181
  78. ^ Ord och Bild 1934 s. 125
  79. ^ [a b] ”Hennes majestät modern”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14197&pos=371. Läst 14 juli 2015. 
  80. ^ ”Idyll 1936”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22203&pos=92. Läst 18 april 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pauline_Brunius&oldid=54546304”