Paavo Väyrynen
 | Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Paavo Väyrynen, född 2 september 1946 i Kemi landskommun, är en finländsk statsvetare och politiker. Han är politices doktor och docent i internationella relationer vid Lapplands universitet i Rovaniemi.
Väyrynen har bland annat varit partiordförande för Centern 1980–1990, minister i fler regeringar, varav flera gånger utrikesminister och i två omgångar Europaparlamentariker. Han var presidentkandidat 1988, 1994, 2012 och 2018, de tre första gångerna som Centerns kandidat och sist som oberoende kandidat genom en valmansförening, varvid han erhöll fler röster än Centerns officiella kandidat Matti Vanhanen. Inför 2024 års presidentval avsåg han också att kandidera, men den gången lyckades hans valmansförening inte samla det nödvändiga stödet i form av tillräckligt många namnunderskrifter.[21]
År 2016 grundade han Medborgarpartiet (fi. Kansalaispuolue)[22] men lämnade detta 2018 då han planerade att delta i Centerns ordförandeval.[23] Väyrynen lämnade därefter Centern och sin plats i Europaparlamentet 2018, men återvände samma år som riksdagsledamot på ett mandat han vunnit vid valet 2015.[24][25] Hans nya parti Sjustjärnerörelsen (fi. Seitsemän tähden liike) infördes i partiregistret i december 2018.[26][27] I riksdagsvalet 2023 ställde han upp för Centern men blev inte invald.[28]
Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]
- Riksdagsman 1970–2003, 2007–2011, 2018–2019
- Undervisningsminister 1975–1976
- Arbetskraftsminister 1976–1977
- Utrikesminister 1977–1982, 1983–1987 och 1991–1993
- Partiledare för Centern 1980–1990
- Presidentkandidat för Centern 1988, 1994 och 2012, fristående presidentkandidat 2018
- Ledamot av Europaparlamentet 1995–2007 och 2014–2018
- Utrikeshandels- och utvecklingsminister 2007–2011
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Storkorset av isländska falkorden, 10 augusti 1977[11]
Storkorset av Isabella den katolskas orden, 9 december 1978[12]
Militärens förtjänstmedalj, 4 juni 1984[13]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden, 6 december 1984[14]
Uppgående solens orden, första klass, 1986[15]
Storkorset av Finlands Lejons orden, 6 december 1987[16]
San Marinos orden[17]
Stort hederstecken i guld med band av Österrikiska republikens förtjänstorden[18]
Jugoslaviska fanans orden med band[17]
Storkorset av Nationalförtjänstorden[17]
Storkors av Dannebrogorden[17]
San Carlos-orden[17]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors[19]
Storkors av Fenixorden[18]
Storofficer av Hederslegionen[19]
Storkors av Sankt Olavs orden[19]
Storkors av Sankta Agatas orden[20]
.png){kind=small}
_-_ribbon_bar.png){kind=small}
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Internet Movie Database, läst: 14 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.eduskunta.fi .[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Paavo Väyrynen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Keminmaa: Ehdokkaat vertauslukujärjestyksessä (på finska), Yle, läs online, läst: 14 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Helsinki - Kuntavaalit 2017 - Vaalien tulospalvelu (på finska), Yle, läs online, läst: 20 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.europarl.europa.eu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.europarl.europa.eu .[källa från Wikidata]
- ^ Paavo Väyrynen palaa keskustan jäseneksi (på finska), Yle, 3 februari 2020, läs online, läst: 23 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Paavo Väyrynen eroaa perustamastaan kansalaispuolueesta – haluaa varmistaa paikkansa keskustan puheenjohtajakisassa (på finska), Yle, 12 april 2018, Jyrki Hara, läs online, läst: 23 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Paavo Väyrynen eroaa Tähtiliikkeestä – tähtää seuraaviin presidentinvaaleihin (på finska), Yle, 13 maj 2019, läs online, läst: 23 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.forseti.is , läst: 31 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ [a b] Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 4 juni 1984, s. 19 .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1984, s. 41 .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 2 oktober 1986, s. 8 .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 495, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Vem är vem i Finland, 1994.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Suomen valtiokalenteri, 2023, s. 163.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1980, s. 29 .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 23 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Ingemo Lindroos i Hufvudstadsbladet: "Väyrynen kastar in handduken – fick inte tillräckligt stöd för att ställa upp i presidentvalet", 20.12.2023, läst 2023-12-20
- ^ Hufvudstadsbladet 4 februari 2016
- ^ Yle 12 april 2018
- ^ Hufvudstadsbladet 25 april 2018
- ^ Hufvudstadsbladet 20 maj 2018
- ^ Hufvudstadsbladet 22 december 2018
- ^ Yle 17 december 2018
- ^ "Floppar och toppar i riksdagsvalet". svenska.yle.fi 3 april 2023.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Paavo Väyrynen.- Paavo Väyrynens webbplats
- Paavo Väyrynen – riksdagens ledamotsmatrikel
- ”Väyrynen, Paavo”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4886-1416928957492
| Företrädare: Lauri Posti | Finlands undervisningsminister 1975–1976 | Efterträdare: Marjatta Väänänen |
| Företrädare: Paavo Aitio | Finlands arbetskraftsminister 1976–1977 | Efterträdare: Arvo Aalto |
| Företrädare: Keijo Korhonen | Finlands utrikesminister 1977–1982 | Efterträdare: Pär Stenbäck |
| Företrädare: Pär Stenbäck | Finlands utrikesminister 1983–1987 | Efterträdare: Kalevi Sorsa |
| Företrädare: Johannes Virolainen | Partiordförande för Centern i Finland 1980–1990 | Efterträdare: Esko Aho |
| Företrädare: Pertti Paasio | Finlands utrikesminister 1991–1993 | Efterträdare: Heikki Haavisto |
| Företrädare: Paula Lehtomäki | Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister 2007–2011 | Efterträdare: Alexander Stubb som Europa- och utrikeshandelsminister |
| Efterträdare: Heidi Hautala som utvecklingsminister |
|