Olle Holmberg
| Olle Holmberg | |
 | |
| Född | Axel Olof Holmberg 20 oktober 1893 Stockholm |
|---|---|
| Död | 7 juni 1974 (80 år) Danderyds församling, Stockholms län |
| Begravningsplats | Norra kyrkogården, Lund |
| Nationalitet |  Svensk |
| Utbildning | Fil. dr (1922) |
| Yrke/uppdrag | Professor i litteraturhistoria med poetik (1937–1959) |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Maka | Hilda Sofia Nelander (g. 1916–1939) Elna Maj Sandman (g. 1939–1974; hans död) |
| Barn | Åke Holmberg Hemming Holmberg Mats Holmberg |
| Släktingar | Nils Holmberg (bror) Yngve Holmberg (brorson) |
Axel Olof "Olle" Holmberg, född 20 oktober 1893 i Stockholm, död 7 juni 1974 i Danderyd,[1] var en svensk litteraturhistoriker och litteraturkritiker. Han var professor vid Lunds universitet 1937–1959.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Holmberg tog studentexamen i Kalmar 1912. Han blev fil. kand. 1914, fil. lic. 1920 och disputerade 1922 på en avhandling om Carl Jonas Love Almqvist, allt vid Lunds universitet. Han blev därefter docent i litteraturhistoria med poetik där samma år, och var 1937–59 professor.[2]
Som litteraturforskare ägnade sig Holmberg inledningsvis åt poetikstudier, men intresserade sig även för psykologisk-filosofiska perspektiv. Hans huvudarbete kan betecknas som trebandsverket Inbillningens värld (1927–1930), där han tar intryck från aktuell psykologisk och antropologisk forskning.[2] Hans forskning rörde bland annat svenska poeter som Rydberg, Stagnelius och Leopold med flera. Han skrev också verk om Stina Aronson, Frans G. Bengtsson, John Karlzén, Fritiof Nilsson Piraten, Tristan Lindström, Hjalmar Gullberg. Ur hans verk kan nämnas essäerna Litterärt (1924), Madonnan och järnjungfrun (1927), På jakt efter världsåskådning (1932), Gud som haver (1939) och Inte bara om Hamlet (1949). Bland övriga verk märks Frödings mystik (1921) och aforismsamlingen På väktargången (1928).[3]
Holmberg var litteraturkritiker i Nya Dagligt Allehanda 1921–1924,[3] och därefter i Dagens Nyheter 1925–1965.[4] Från 1936 var han ledamot av Samfundet De Nio. Åren 1938–57 var han redaktör för Svensk litteraturtidskrift, och 1962–73 Samfundet De Nios ordförande.[5]
Privatliv[redigera | redigera wikitext]
Olle Holmberg var son till typografen Axel Wilhelm Holmberg och Maria Kristina, född Olsson, samt bror till översättaren och radiomannen Nils Holmberg och farbror till politikern Yngve Holmberg. I sitt första äktenskap var han 1916–39 gift med Hilda Sofia Nelander, och far till Åke och Hemming Holmberg (1922–2001). I sitt andra äktenskap var han från 1939 gift med egyptologen och psykologen Elna Maj Sandman, och far till Mats Holmberg.[2]
Holmberg är begravd på Norra kyrkogården i Lund.[6]
Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Frödings mystik: några grundlinjer (Stockholm: Bonnier, 1921)
- C.J.L. Almquist: från Amorina till Colombine, diss. (Stockholm: Bonnier, 1922)
- Litterärt (Stockholm: Bonnier, 1924)
- Madonnan och järnjungfrun (Stockholm: Bonnier, 1927)
- Inbillningens värld, 3 vol. (Stockholm: Bonnier, 1927–30)
- På väktargången (Stockholm: Bonnier, 1928)
- På jakt efter en världsåskådning (Stockholm: Bonnier, 1932)
- Sverige – modell 1933: några intryck (Stockholm: Bonnier, 1933)
- Viktor Rydbergs lyrik (Stockholm: Bonnier, 1935)
- Den främmande passageraren: resonemang om moralen (Stockholm: Natur & Kultur, 1937)
- Gud som haver och andra uppsatser om svensk litteratur (Stockholm: Bonnier, 1939)
- Sex kapitel om Stagnelius (Stockholm: Bonnier, 1941)
- Thomas Mann och det tredje riket (Stockholm: Bonnier, 1942)
- Tankar om rådjursstek och annat (Stockholm: Bonnier, 1943)
- Thomas Manns Josef och hans bröder: en kort inledning (Stockholm: Bonnier, 1944)
- Inte bara om Hamlet: essäer (Stockholm: Bonnier, 1949)
- Sigfrid Lindström (Stockholm: Bonnier, 1951)
- Den unge Leopold 1756–1785 (Stockholm: Bonnier, 1953)
- Leopold och Gustaf III: 1786–1792 (Stockholm: Bonnier, 1954)
- Leopold och reuterholmska tiden: 1792–1796 (Stockholm: Bonnier, 1957)
- Lovtal över svenska romaner (Stockholm: Bonnier, 1957)
- Tankar vid en kopp te (Stockholm: Bonnier, 1958)
- Visit hos Voltaire och andra litterära reseskisser (Stockholm: Bonnier, 1961)
- Tankar till tidsfördriv (Stockholm: Bonnier, 1962)
- Skratt och allvar i svensk litteratur: studier från fyra århundraden (Stockholm: Aldus/Bonnier, 1963)
- Leopold och det nya riket: 1809–1829 (Stockholm: Bonnier, 1965)
- Tankar från en hed (Stockholm: Bonnier, 1965)
- Hjalmar Gullberg: en vänbok (Stockholm: Bonnier, 1966)
- 286 sätt att tänka (Stockholm: Aldus/Bonnier, 1967)
- Tankar i en husvagn (Stockholm: Bonnier, 1969)
- Sommar med Sokrates (Stockholm: Bonnier, 1971)
- Kärlek, ensamhet och dödens trädgård: tre sentimentala kapitel från svensk romantik (Stockholm: Aldus/Bonnier, 1972)
- Filosofen på trädgårdssoffan (Stockholm: Bonnier, 1973)
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ [a b c] Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok 3. G–H (Stockholm: Bonniers, 1946), s. 507–508. Läst 10 september 2023.
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 223.
- ^ ”Olle Holmberg”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/olle-holmberg. Läst 4 augusti 2011. Inloggning krävs.
- ^ ”Stol nr 1 – Olle Holmberg”, Samfundet De Nio. Läst 10 september 2023.
- ^ SvenskaGravar
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|