Nordanstigs kommun

Nordanstigs kommun
Kommun
Svensgård i Å
Kommunens vapen.
Nordanstigs kommunvapen
LandSverige
LandskapHälsingland
LänGävleborgs län
CentralortBergsjö
Inrättad1 januari 1974
Befolkning, areal
Folkmängd9 370 ()[1]
Areal2 526,52 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 370,06 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 156,46 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet6,84 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater61°59′00″N 17°04′00″Ö / 61.983333333333°N 17.066666666667°Ö / 61.983333333333; 17.066666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHudiksvalls domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2312[3]
Anställda925 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2132
GeoNames2689383
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Nordanstigs kommun är en kommun i nordöstra Gävleborgs län i Hälsingland. Centralort är Bergsjö.

Längs kusten finns en milsbred remsa som är låglänt. Den övergår längre in i en storkuperad urbergsterräng. I väster når höjderna cirka 500 meter över havet. 90 procent av kommunens yta består av skog. Under lång tid har skogsindustrin varit viktig för det lokala näringslivet, den största arbetsgivaren är dock kommunen själv.

Sedan 1980 har befolkningstrenden varit negativ. Efter valen på 2010- och 2020-talen har kommunen haft växlande blocköverskridande styren. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Socialdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Ilsbo och Jättendal. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Ilsbo och Jättendal i Harmånger medan Bergsjö, Gnarp och Hassela förblev oförändrade.

Vid kommunreformen 1971 bildades Bergsjö, Gnarps, Hassela och Harmångers kommuner av motsvarande landskommuner. Nordanstigs kommun bildades sedan 1974 av dessa fyra kommuner, med Bergsjö som centralort.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Hudiksvalls domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar i norr till Sundsvalls kommun i Västernorrlands län, i väster till Ljusdals kommun och i söder till Hudiksvalls kommun.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Gnejsgraniter utgör huvudsakligen berggrunden. Väster om Gnarp förekommer dock ett stråk av diabas. Längs kusten finns en milsbred remsa som är låglänt. Den övergår längre in i en storkuperad urbergsterräng. I väster når höjderna cirka 500 meter över havet. Dessa är täckta med morän, sänkorna med myrmark, och är klädda med barrskog. Höjderna i öster är som kontrast kala, detta som en följd av att de ligger under högsta kustlinjen. Sänkorna i öst är i huvudsak fyllda med finkorniga sediment med några större öppna och uppodlade områden, exempelvis vid Gnarp och Bergsjö. Vid Hassela bildar rullstensåsen Harmångeråsen ett delta och fortsätter mot östsydöst till kusten vid Strömsbruk.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Nordanstigs kommun Hela riket






  Bebyggelse (2,7 %)
  Skog (90,5 %)
  Öppen myrmark (2,7 %)
  Jordbruksmark (3,8 %)
  Övrig mark (0,3 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 28 naturreservat i Nordanstigs kommun.[9] Bland dessa hittades Bodåsens naturreservat som bildades 2003 och omfattar 57 hektar. Primärt består området av skog med 100 år gamla granar men där trivs också arter som lopplummer och orkidéer som grönkulla, skogsnycklar och nattviol.[10] Ett annat exempel på naturreservat är Gnarpskatens naturreservat som är belägen på en udde vid den norra, karga Hälsingekusten. Reservatet bildades 1975 och omfattar 150,5 hektar skog, vatten, klapperstensfält och sandstrand. I området hittas typiska våtmarksväxter som skvattram, ljung, hjortron och tranbär. Reservatet är också klassat som Natura 2000-område.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Bergsjö församling, Gnarps församling och Harmånger-Jättendals församling.

Distrikt (socknar) inom Nordanstigs kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[12] Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Ilsbo och Jättendal.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Skesta by vid Gnarp.

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Nordanstigs kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Bergsjö &&&&&&&&&&&01292.&&&&&01 292
2 Gnarp &&&&&&&&&&&01199.&&&&&01 199
3 Harmånger &&&&&&&&&&&&0592.&&&&&0592
4 Ilsbo &&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453
5 Strömsbruk &&&&&&&&&&&&0360.&&&&&0360
6 Stocka &&&&&&&&&&&&0340.&&&&&0340
7 Hassela &&&&&&&&&&&&0329.&&&&&0329
8 Jättendal &&&&&&&&&&&&0258.&&&&&0258
Centralorten är i fet stil.
Karta

Map

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en majoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Efter valet 2014 valde Vänsterpartiet att lämna samarbetet, men de övriga tre behöll majoriteten och makten.[13] Efter valet 2018 var förhandlingarna mellan partierna låsta. Tidigt inleddes förhandlingar med Liberalerna, men partiet valde att avstå. Styrande blev istället Centerpartiet och Socialdemokraterna genom ett valtekniskt samarbete med det lokala partiet Nordanstigspartiet.[14]

Valet 2022 ledde delvis till maktskifte. De styrande partierna är Socialdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna. Tillsammans samlar de 16 mandat.[15]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026[16]
Ordförande S Kent Hammarström
Förste vice ordförande M Mårten Westergren
Andre vice ordförande V Petra Modeé

Mandatfördelning i Nordanstigs kommun, valen 1973–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDNOPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197331617311
316173
4189,7
347
197631716311
317163
4189,8
347
197931714322
31714322
4189,0
3011
1982318112223
31812223
4189,2
2714
1985218211323
218211323
4186,7
3011
1988217411322
217411322
4183,1
2912
19913162110333
316210333
4182,7
2714
199451739223
51739223
4182,2
2318
199871439233
71439233
4175,36
2714
200221118324
2118324
3173,48
1912
20061111110214
111024
3175,43
1615
2010211127413
2112743
3178,42
1813
2014211155214
2115524
3182,17
1318
2018310515124
3105524
3181,58
1714
202239533116
395336
3180,08
1714
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen i Nordanstigs kommun består av 13 ledamöter och 21 ersättare. Mandatperioden 2023-2026 är Ola Wigg (S) ordförande, 1:e vice ordförande är Lars Hed (M) och 2:e vice ordförande är Andreas Högdahl (nordanstigspartiet.se) [17]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har sex nämnder. Av dessa är tre nämnder, däribland Överförmyndarnämnden, gemensamma med en eller flera närliggande kommuner.[18] Nedan presenteras presidiet för de tre ortsspecifika nämnderna under mandatperiodenen 2018–2022:

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Byggnadsnämnden[19] S Daniel Gunsth C Johan Persson
Social myndighetsnämnd[20] C Carina Ohlson S Sigbritt Persson
Valnämnden[21] S Carin Walldin C Anders Jonsson

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Under lång tid har skogsindustrin varit viktig för det lokala näringslivet, exempelvis återfanns 10 procent av kommunens arbetstillfällen inom jord- och skogsbruket 2014. I början av 2020-talet återfanns Iggesund Paperboard AB, SMP Part AB och Plyfa Plywood AB bland de största företagen i kommunen.[7] SMP Part AB var kommunens största privata arbetsgivare med 125 anställda 2022.[22] Största arbetsgivaren var dock kommunen själv,[7] med 925 anställda 2022.[22]

Turism[redigera | redigera wikitext]

Trolska skogen är en teater i skogsmiljö vars syfte är att roa och påminna om vikten av att skydda djur och natur. År 2021 nominerades Trolska skogen till Stora turismpriset.[23] Vinsten gick dock till Vasaloppet.[24]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Nordanstigs kommun genomkorsas, från söder till norr, av Europaväg 4. Från Jättendal mot Hassela går länsväg 307. Den sammanstrålar utanför Hassela med länsväg 305 som löper från söder till norr. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Gävle–Sundsvall–Långsele.[7]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 9 370 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 224:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Nordanstigs kommun 1970–2020[25]
ÅrFolkmängd
1970
  
11 469
1975
  
11 576
1980
  
11 962
1985
  
11 603
1990
  
11 541
1995
  
11 084
2000
  
10 282
2005
  
9 847
2010
  
9 611
2015
  
9 490
2020
  
9 483

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 859, eller 9,05 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 493 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 386, eller 3,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 021 den 31 december 2002).[26]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Nordanstigs kommun 9 493 personer. Av dessa var 764 personer (8,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Museum[redigera | redigera wikitext]

I Nordanstigs kommun finns flera museum. Nordanstigs kustmuseum skildrar Nordanstigskustens fiske med särskilt fokus på strömmingsfiske.[28] Vid Gränsfors bruk finns Gränsfors yxmuseum med omkring &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000, varav den äldsta är &&&&&&&&&&&03500.&&&&&03 500 år gammal.[29] I kommunen finns också det lilla ortsmuseet Strömsbruks museum.[30]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Bland kulturarv i kommunen hittas exempelvis Ersk-Matsgården som förklarades som byggnadsminne 2001. Byggnaden uppfördes på 1770-talet och ligger i ett område som befolkade av de så kallade skogsfinnarna.[31] Ett annat exempel på kulturarv är den runsten som står framför Jättendals kyrka som visar att det funnits kristna människor i Jättendal i ungefär &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 år.[32]

Andra kyrkor med gamla anor är: Hassela kyrka (uppförd 1823–1826 i Karl Johansstil),[33] Strömsbruks kyrka (invigd 1957),[34] Harmångers kyrka (uppförd under 1100 eller 1200-talet),[35] Bergsjö kyrka (uppförd 1843-1844)[36] och Gnarps kyrka.[37]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld delad av silver, vari en gående hälsingehäst i svart, och blått, vari ett av vågskuror bildat fisknät i silver med sex fullständiga maskor.

Av de sex socknar som ingår i Nordanstigs kommun hade fem redan heraldiska vapen. Då ingen av dessa var namngivare till den nya kommunen valde man att i stället skapa ett helt nytt vapen och det utlystes en tävling. Konstnären Paul Perssons förslag vann. Hästen syftar på jord- och skogsbruk och nätets maskor om antalet socknar, som ingår i kommunen. Vapnet registrerades hos PRV 1983.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hudiksvalls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c d] ”Nordanstig - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nordanstig. Läst 9 december 2022. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 10 december 2022. 
  10. ^ ”Bodåsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/bodasen.html. Läst 10 december 2022. 
  11. ^ ”Gnarpskaten”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/gnarpskaten.html. Läst 10 december 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ Burman, Julia (11 november 2014). ”S, C och MP styr Nordanstig”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6015405. Läst 9 december 2022. 
  14. ^ ”Klart med nytt styre i Nordanstig”. SVT Nyheter. 13 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/klart-med-nytt-styre-i-nordanstig. Läst 9 december 2022. 
  15. ^ Sundberg, Agneta; Gävleborg, P4 (4 oktober 2022). ”Nytt styre i Nordanstig”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nytt-styre-i-nordanstig. Läst 9 december 2022. 
  16. ^ ”Kommunfullmäktige KF”. nordanstig.se. https://nordanstig.se/startsida/sidor/kommun-och-politik/organisation/kommunfullmaktige-kf.html. Läst 9 december 2022. 
  17. ^ ”Kommunstyrelsen KS”. nordanstig.se. https://nordanstig.se/startsida/sidor/kommun-och-politik/organisation/kommunstyrelsen-ks.html. Läst 9 december 2022. 
  18. ^ ”Organisation”. nordanstig.se. https://nordanstig.se/startsida/sidor/kommun-och-politik/organisation.html. Läst 9 december 2022. 
  19. ^ ”Byggnadsnämnden BN”. nordanstig.se. https://nordanstig.se/startsida/sidor/kommun-och-politik/organisation/byggnadsnamnden-bn.html. Läst 9 december 2022. 
  20. ^ ”Sociala myndighetsnämnden”. nordanstig.se. https://nordanstig.se/startsida/sidor/kommun-och-politik/organisation/sociala-myndighetsnamnden.html. Läst 9 december 2022. 
  21. ^ ”Valnämnd”. nordanstig.se. https://nordanstig.se/startsida/sidor/kommun-och-politik/val-och-valnamnd/valnamnd.html. Läst 9 december 2022. 
  22. ^ [a b] ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 10 december 2022. 
  23. ^ ”Trolska nominerad till Stora Turismpriset”. nordanstig.se. Arkiverad från originalet den 6 december 2022. https://web.archive.org/web/20221206215423/https://nordanstig.se/ovrigt/arkiv/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2021/2021/2021-09-08-trolska-nominerad-till-stora-turismpriset.html. Läst 6 december 2022. 
  24. ^ ”Stora Turismpriset 2021”. tillvaxtverket.se. Arkiverad från originalet den 6 november 2022. https://web.archive.org/web/20221106113226/https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/turism-och-besoksnaring/stora-turismpriset/stora-turismpriset-2021.html. Läst 6 december 2022. 
  25. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. 
  26. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
  27. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  28. ^ ”Nordanstigs Kustmuseum”. Upplev Nordanstig. https://www.upplevnordanstig.se/sv/nordanstigs-kustmuseum. Läst 7 december 2022. 
  29. ^ ”Gränsfors Bruks Yxmuseum”. Gränsfors Bruk Sweden. https://www.gransforsbruk.com/info/yxmuseum/. Läst 7 december 2022. 
  30. ^ ”Strömsbruks ortsmuseum”. Upplev Nordanstig. https://www.upplevnordanstig.se/sv/stromsbruks-ortsmuseum. Läst 7 december 2022. 
  31. ^ ”Ersk-Matsgården”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/kulturmiljoer/ersk-matsgarden.html. Läst 7 december 2022. 
  32. ^ ”Jättendals kyrka”. Svenska kyrkan. 2 september 2019. https://www.svenskakyrkan.se/nordanstigskusten/jattendalskyrka. Läst 6 december 2022. 
  33. ^ ”Hassela kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/bergsjo/hassela-kyrka. Läst 6 december 2022. 
  34. ^ ”Strömsbruks kyrkas historia”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/nordanstigskusten/stromsbruks-kyrkas-historia. Läst 6 december 2022. 
  35. ^ ”Harmångers kyrkas historia”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/nordanstigskusten/harmangers-kyrkas-historia. Läst 6 december 2022. 
  36. ^ ”Bergsjö kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/bergsjo/bergsjo-kyrka. Läst 6 december 2022. 
  37. ^ ”Gnarps kyrkas historia”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/nordanstigskusten/gnarpskyrka. Läst 6 december 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]