Mui Tsai

Mui Tsai (Kinesiska: 妹仔), vilket betyder "lillasyster"[1]kantonesiska, var en form av kinesisk slavhandel, där unga kinesiska flickor såldes för att arbeta som hushållspersonal, men ibland i praktiken även hamnade i sexhandeln. Seden var vanlig i Kina, och förekom sedermera bland kinesiska immigranter i USA, så som i rika kinesers hushåll i San Francisco. Seden var också vanlig i Hongkong, Singapore och delar av Sydostasien fram till andra världskriget.[1]

Många kinesiska familjer önskade få en pojke. Fattiga föräldrar, som inte haft råd att försörja sina barn, har ibland dödat sina nyfödda barn då de fått en flicka i stället. Då var det accepterat att sälja oönskade flickor.[2]

Flickorna var föräldralösa eller kom från fattig familjer, såldes av sina föräldrar vid ung ålder, och blev utlovade att kunna komma därifrån genom giftermål då de blir äldre.[3] Frånvaron av kontrakt vid dessa uppgörelser innebar att en Mui Tsai ibland kunde hamna i prostitution.[4]

Olika länder[redigera | redigera wikitext]

Hongkong[redigera | redigera wikitext]

Vid 1800-talets mitt infördes Slavery Abolition Act och Slave Trade Act. I Hongkong ingrep dock inte myndigheterna förrän 1923, eftersom det ansågs vara en familjefråga och tradition.

Efter bildandet av Anti-Mui Tsai Society och en kampanj i brittisk press 1922, meddelade Winston Churchill som då var Storbritanniens koloniminister, att systemet skulle vara avskaffat inom ett års tid. Under press från Storbritanniens parlament, antog Hongkongs lagstiftande råd Female Domestic Service Bill året därpå. Handeln förbjöds. Kravet på registrering av alla Mui Tsai-flickor sköts dock upp, och lagen kom inte att tas på allvar.

1926 var Storbritannien med och skrev på Antislaverikonventionen hos Nationernas förbund. Frågan fick internationell uppmärksamhet. Efter stark politisk press, antog myndigheterna i Hongkong 1929 Female Domestic Service Ordinance. Alla Mui Tsai-flickor skulle vara registrerade den 31 maj 1930. Därefter skulle inte registrering, och därmed inte heller försäljning, vara tillåten. Inspektörer utsågs för att betala Mui Tsai-flickorna och se till att de inte behandlades illa, och att de fick ut sin lön.[5]

2005 var frågan uppe på nytt. Kinesiska föräldrar fick pengar för sin dotter, som hamnat i Hongkong. Hon arbetade hårt från gryning till skymning. Efter psykisk press fördes hon till sjukhus.[6]

Macao[redigera | redigera wikitext]

Under 1500-talet var det vanligt i Macao, att fattiga familjer sålde sina döttrar som hushållspersonal i 40 år. Då portugiserna bosatte sig i Macao började bordeller upprättas där dess flickor i vissa fall placerades, men mandarinerna ingrep och satte stopp för detta.[7]

USA[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet kom en stor våg av kinesisk arbetskraftsinvandring till USA:s västkust. Genom Chinese Exclusion Act 1882 blev det svårare för kinesiska män att skicka dit sina fruar från Kina, samtidigt som de förbjöds att gifta sig med icke kinesiska kvinnor. Många unga kinesiska flickor och kvinnor försågs med falska papper, som påstod att de var döttrar till välbärgade personer som ville emigrera till USA.

Många av dem hamnade på Angel Island i San Francisco Bay. Flickorna såldes och sattes i hushållsarbete. Då de blev äldre såldes många av dem till prostitution. Mui Tsai-flickor blev målet för protestantiska reformer i San Francisco. Presbyterianska missionuset i San Franciscos Chinatown räddade många kinesiskor från missförhållanden.[8]

Trots arbetet mot det förekom Mui Tsai-systemet in i 2000-talet.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 24 september 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Yung, Obundna fötter, 37.
  2. ^ ”The Traditional Chinese Family & Lineage”. David K. Jordan. Arkiverad från originalet den 19 december 2008. https://web.archive.org/web/20081219050540/http://weber.ucsd.edu/~dkjordan/chin/hbfamilism-u.html#tzwu. Läst 12 december 2008. 
  3. ^ Yung, Unbound Voices, 129.
  4. ^ Yung, Unbound Feet, 38.
  5. ^ Hong Kong Med J Vol. 12., pp. 464-465
  6. ^ Hong Kong Med J Vol. 12., pp. 463-464
  7. ^ Daus, Ronald (1983). Die Erfindung des Kolonialismus. Wuppertal, Tyskland: Peter Hammer Verlag. sid. p.232. ISBN 3-87294-202-6 (tyska)
  8. ^ ”Encyclopedia of San Francisco”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081013064907/http://sfhistoryencyclopedia.com/articles/c/cameronDonaldina.html. Läst 22 november 2008.