Michalis Koutsogiannakis

Michalis Koutsogiannakis
Född22 november 1959 (64 år)
ChaniaKreta, Grekland
Betydande roller
Massoud i Det nya landet
Dragan Armanskij i Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes
IMDb SFDb

Michalis Koutsogiannakis, född 22 november 1959 i ChaniaKreta, Grekland, är en svensk skådespelare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Koutsogiannakis kom till Sverige 1979 och studerade sociologiStockholms universitet. Under en resa i Australien kom han i kontakt med en grekisk teatergrupp i Sydney som gav honom en roll i en uppsättning. Han återvände senare till Sverige och studerade då teatervetenskap vid universitetet. 1989 vidareutbildade han sig vid Ingemar Linds Institutet för scenkonst i Italien och har därefter verkat vid bland annat Borås, Uppsala, Göteborgs och Malmö stadsteater, Riksteatern samt Dramaten i Stockholm.[1] Sedan 2004 är han fast anställd vid Helsingborgs stadsteater.

Sitt genombrott i Sverige fick han med rollen som Massoud i TV-serien Det nya landet från 2000, för vilken han nominerades till en Guldbagge 2001 i kategorin Bästa skådespelare. 2003 gjorde han en bemärkt roll som fånge i Tusenbröder – Återkomsten och 2009 spelade han Dragan Armanskij i Stieg Larsson-filmatiseringarna Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes.[1]

Koutsogiannakis blev 2014 tilldelad Kvällspostens Thaliapris för sin tolkning av rollen Caligula i Albert Camus pjäs med samma namn och ett flertal andra framstående rolltolkningar genom åren på Helsingborgs stadsteater.[2]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1993 Natten före skogarna (La Nuit juste avant les forêts)
Bernard-Marie Koltès
Vuola Kereklidou Riksteatern[3]
2001 Kommer och försvinner
Lars Norén
Lennart Hjulström Riksteatern[4]
Måsen (Чайка, Tjajka)
Anton Tjechov
Lars Norén Riksteatern[5]
2004 Versjinin 3 systrar (Три сeстры, Tri sestry)
Anton Tjechov
Christian Tomner Helsingborgs stadsteater
2005 Horst Bent
Martin Sherman
Solbjørg Højfeldt Helsingborgs stadsteater
Tartuffe Tartuffe/Bedragaren (Tartuffe, ou l'Imposteur)
Molière
Ragnar Lyth Malmö Dramatiska Teater[6]
2006 Josef Stalin Elitklassen (Master Class)
David Pownall(en)
Göran Stangertz Riksteatern[7]
2007 Clov Slutspel (Fin de partie)
Samuel Beckett
Aslak Moe Helsingborgs stadsteater
Valmont Farliga förbindelser (Les Liaisons dangereuses)
Christopher Hampton
Solbjørg Højfeldt Helsingborgs stadsteater
2008 Claude Frollo Ringaren i Notre Dame (Notre-Dame de Paris)
Victor Hugo
Fransesca Quartey Helsingborgs stadsteater
2009 Om detta är en människa (Se questo è un uomo)
Primo Levi
Göran Stangertz Helsingborgs stadsteater
2010 I tredje person
Thomas Bernhard
Marek Kedzierski Helsingborgs stadsteater
2011 Robert/
François Bertrand
Duvorna (Die Tauben)
David Gieselmann
Alexander Öberg Helsingborgs stadsteater
Lucky I väntan på Godot (En attendant Godot)
Samuel Beckett
Rick Cluchey(en) Helsingborgs stadsteater
2012 Den gyllene draken (Der goldene Drache)
Roland Schimmelpfennig
Anna Novovic Helsingborgs stadsteater[8]
Everest
Lotta Lotass
Jörgen Dahlqvist Helsingborgs stadsteater/
Teatr Weimar[9]
2014 Frankenstein
Mary Shelley
Rikard Lekander Helsingborgs stadsteater[10]
2015 Ed Boone Den besynnerliga händelsen med hunden om natten (The Curious Incident of the Dog in the Night-time)
Mark Haddon
Moqi Simon Trolin Helsingborgs stadsteater[11]
2016 Nikos Mamma Mia! – The party
Calle Norlén, Björn Ulvaeus och Roine Söderlundh
Roine Söderlundh Restaurang Tyrol[12]
2021 Allan Kärlek skonar ingen
Mirja Unge, Håkan Hellström och Björn Olsson
Victoria Brattström Göteborgsoperan

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Michalis Koutsogiannakis”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=235854&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dMichalis+Koutsogiannakis%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 17 maj 2014. 
  2. ^ Martin Lagerholm och Theresa Benér (8 oktober 2014). ”Årets Thaliapris går till Koutsogiannakis”. Kvällsposten. http://www.expressen.se/kvp/kultur/arets-thaliapris-gar-till-koutsogiannakis/. Läst 8 oktober 2014. 
  3. ^ Lars-Olof Franzén (2 oktober 1993). ”Här frigörs fysisk fantasikraft. Fyra uppmuntrande helt olika föreställningar på Riksteaterns DI-kvällar”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/har-frigors-fysisk-fantasikraft-fyra-uppmuntrande-helt-olika-forestallningar-pa-riksteaterns-di/. Läst 28 mars 2022. 
  4. ^ Erika Hallhagen (20 december 2000). ”Massoud får roll i Norénpjäs”. Dagens Nyheter. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/ngwPpm/massoud-far-roll-i-norenpjas. Läst 28 mars 2022. 
  5. ^ ”Måsen”. Scenarkivet. http://www.scenarkivet.se/uppsattning/1434/masen/mer/. Läst 2 april 2018. 
  6. ^ Rikard Loman (28 september 2005). ”Ärlig bedragare.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/arlig-bedragare/. Läst 10 april 2022. 
  7. ^ Rikard Loman (29 januari 2006). ”Elitklassen”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/elitklassen/. Läst 27 mars 2022. 
  8. ^ Helsingborgs stadsteater (7 maj 2012). ”Helsingborgs stadsteater presenterar hösten 2012”. Pressmeddelande. Läst 10 april 2022.
  9. ^ Leif Zern (26 november 2012). ”­Överkörd. Paradoxalt konventionellt”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/overkord-paradoxalt-konventionellt/. Läst 10 april 2022. 
  10. ^ Helsingborgs stadsteater (8 september 2014). ”Pressvisning av Frankenstein på Helsingborgs stadsteater”. Pressmeddelande. Läst 18 mars 2018. Arkiverad från originalet den 19 mars 2018.
  11. ^ Helsingborgs stadsteater (18 mars 2015). ”Helsingborgspremiär 19 mars för 'Den besynnerliga händelsen med hunden om natten'”. Pressmeddelande. Läst 4 februari 2018.
  12. ^ Johanna Paulsson (21 januari 2016). ”'Mamma Mia! The Party” på Tyrol”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/mamma-mia-the-party-pa-tyrol/. Läst 24 mars 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]