Magnetisk monopol
En magnetisk monopol är inom partikelfysiken en hypotetisk elementarpartikel som är en isolerad magnet med bara en magnetisk pol, alltså en nordpol utan en sydpol eller tvärtom.
Magnetism i stavmagneter eller elektromagneter kommer inte från magnetiska monopoler. Om en stavmagnet delas på mitten fås två magneter med varsin nordpol och sydpol.
Det har teoretiskt spekulerats i att magnetiska monopoler kan existera i form av små partiklar liknande elektroner eller protoner, som uppstår ur topologiska defekter på ett liknande sätt som kosmiska strängar. Paul Dirac förutspådde 1931 att magnetiska monopoler existerar,[1] och sedan dess har fysiker sökt efter dem i experiment utan att hitta några entydiga bevis på deras existens. Vissa former av kondenserad materia innehåller dock kvasipartiklar som effektivt sett är (icke-isolerade) magnetiska monopoler, eller fenomen som är matematiskt analoga till magnetiska monopoler. Ett exempel på detta är när man 2009 för första gången lyckades observera magnetiska monopoler i spinnis, vilket ledde till förnyat intresse för området.[1] Existensen av magnetiska monopoler leder, enligt Dirac, automatiskt till slutsatsen att elektrisk laddning måste vara kvantiserad.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Peter Larsson (23 november 2012). ”Viktigt framsteg för magnetricitet”. KTH. Arkiverad från originalet den 2 december 2014. https://web.archive.org/web/20141202133205/https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/viktigt-framsteg-for-magnetricitet-1.354291. Läst 2 april 2015.