Människans påverkan på fågelfaunan

Denna svartbrynade albatross har fastnat i en långrev. Denna typ av fiske hotar 19 av de 21 arterna av albatross, varav tre akut.

Fastän mänsklig aktivitet har tillåtit några fågelarter att expandera, såsom ladusvala och stare, har människan orsakat populationsminskning eller utrotning bland många arter. Över hundra fågelarter har dött ut i historisk tid.[1] De mest dramatiska förändringarna i fågelfaunan, orsakade av människor, skedde dock långt tidigare, under koloniseringen av öar i Melanesien, Polynesien och Mikronesien då uppskattningsvis 750–1 800 arter dog ut.[2] Många fågelpopulationer minskar över hela världen, och 1 221 arter listades som hotade av Birdlife International och IUCN år 2007.[3]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Det hot som ofta anses som det mest allvarliga är fåglarnas habitatförluster på grund av människan vilket också leder till att fåglarnas födotillgång minskar.[4] Andra hot är jakt, att de blir bifångst vid fiske,[5] miljöförstöring (däribland oljeläckage och användning av bekämpningsmedel),[6] konkurrens och predation från introducerade arter,[7] och klimatförändring.

Fågeldöd verkar även orsakas av tiaminbrist. Vad tiaminbristen beror på är dock ännu inte klarlagt.

Fågeldöd och tiaminbrist[redigera | redigera wikitext]

Massdöd hos fåglar[8] uppmärksammades 1982 och pågår fortfarande 2015. [9] "Allmänhet och forskare kunde bara se på när tusentals fåglar stegvis förlamades, förlorade flygförmågan och kraften i benen tills de bara kunde hasa sig fram med näbbarna – för att till sist svälta ihjäl."[9]

2009 noterade forskare ett samband mellan massdöd hos fåglar och brist på tiamin. Andra arter som sedan 1970-talet har drabbats av tiaminbrist är lax och havsöring från Östersjön. [2] [10] Vad som orsakar tiaminbristen är ännu inte känt 2015. Klassiska organiska miljögifter är emellertid uteslutna.[9]

Insatser för att skydda fåglar[redigera | redigera wikitext]

Stater och naturskyddsgrupper arbetar för att skydda fåglar, antingen genom att anta lagar som bevarar och restaurera fågelhabitat eller genom att upprätta populationer i fångenskap för återinföranden. Sådana projekt har lett till vissa framgångar. En studie uppskattade att bevarande åtgärder hade räddat 16 fågelarter som annars skulle ha dött ut mellan 1994 och 2004, däribland kalifornienkondor.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fåglar

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fuller E (2000). Extinct Birds (2:a upplagan). Oxford University Press, Oxford, New York. ISBN 0-19-850837-9
  2. ^ Steadman D (2006). Extinction and Biogeography in Tropical Pacific Birds, University of Chicago Press. ISBN 978-0-226-77142-7
  3. ^ Birdlife International (2007). 1,221 and counting: More birds than ever face extinction. Hämtad 3 juni 2007.
  4. ^ Norris K, Pain D (red.) (2002). Conserving Bird Biodiversity: General Principles and their Application Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-78949-3
  5. ^ Brothers NP (1991). "Albatross mortality and associated bait loss in the Japanese longline fishery in the southern ocean." Biological Conservation 55: 255–68.
  6. ^ Wurster D, Wurster C, Strickland W (1965). "Bird Mortality Following DDT Spray for Dutch Elm Disease." Ecology 46 (4): 488–99. doi:10.1126/science.148.3666.90
  7. ^ Blackburn T, Cassey P, Duncan R, Evans K, Gaston K (2004). "Avian Extinction and Mammalian Introductions on Oceanic Islands." [1] Arkiverad 13 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine.Science 305: 1955–58. doi:10.1126/science.1101617
  8. ^ ”Fågeldöden”. Länsstyrelsen Skåne. Arkiverad från originalet den 27 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150227150017/http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/kust-och-hav/fageldoden/Pages/index.aspx. 
  9. ^ [a b c] ”Vitaminbrist trolig orsak till fågeldöd”. Svenska Dagbladet. 13 juli 2009. http://www.svd.se/vitaminbrist-trolig-orsak-till-fageldod. 
  10. ^ Förvirrade fåglar speglar katastrof -S VT
  11. ^ Butchart S, Stattersfield A, Collar N (2006). "How many bird extinctions have we prevented?" Oryx 40 (3): 266–79 PDF