Lurer

Lurer (även lorer) är ett folkslag som främst lever i området Lorestan (även Luristan) i västra Iran och östra Irak. Lurer pratar luriska som är ett indoeuropeiskt språk inom den iranska språkgruppen, besläktat med persiska som de flesta också talar. De omfattar ca 5 000 000 personer, och hade tidigare ett nomadiskt levnadssätt. På grund av persiska myndigheters åtgärder under 1920-talet är de numera till största delen bofasta. Lurerna är den demografiska majoriteten av provinserna Kohgiluyeh och Boyer-Ahmad, Ilam, Kermanshah, Lorestan och Chaharmahal och Bakhtiari. Hälften av Khuzestans befolkning är lurer och 30% av Bushehrs befolkning är lurer.^[1] Det finns också en befolkning lurer i östra och centrala delar av Irak, främst känd som feyli-lurer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Lurerna är en blandning av aboriginska iranska stammar, härrörande från Centralasien och de pre-iranska stammarna i västra Iran, såsom kassiterna (vars hemland verkar ha varit i det som nu är Lorestan) och det gutiska folket. I enlighet med geografisk och arkeologisk matchning hävdar vissa historiker att Elamiterna är Proto-lurer, vars språk blev iranska endast under medeltiden.^[2]^[3] Michael M. Gunter säger att de är nära besläktade med kurderna, men att de "uppenbarligen började urskiljas från kurderna för 1000 år sedan." Han tillägger att den kurdiske 1500-talsförfattaren Sharaf Khan Bidlisisi sin bok Sharafnama "nämnde två lurdynastier bland de fem kurdiska dynastierna som tidigare hade haft kungligheter eller den högsta formen av suveränitet eller självständighet."^[4] Termen kurd har enligt Richard Frye använts för alla nomader (inklusive befolkningen i Luristan samt stammar i Kuhistan och Balucher i Kirman), oavsett om de var språkligt kopplade till kurderna eller inte.^[5]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Precis som i kurdiska samhällen har lurkvinnorna mycket större frihet än kvinnor i andra grupper inom regionen. Kvinnorna har haft mycket frihet att delta i olika sociala aktiviteter, att ha på sig kvinnliga olika kläder och att sjunga och dansa i olika ceremonier.^[6] BibiMaryam Bakhtiari och Qadamkheyr är två noterbara lurkvinnor från Iran.^[7]^[8] Lurisk musik, luriska kläder och luriska folkdanser är från den etniska kulturens mest karakteristiska etnokulturella egenskaper.

Religion[redigera | redigera wikitext]

De luriska folken är olika och individualistiska i sina religiösa åsikter och praxis. Religiösa åsikter kan skilja sig oerhört, även inom en familjegrupp. Medan den överväldigande majoriteten av lurerna är shia-muslimer, utövar andra en medeltida persisk religion som kallas Yaresan, som har rötter före islamisk zoroastrianism, mithraism och manikeism. Lurerna bekänner Shia Islam utåt, och någras religion är en blandning av Ahl-e Haqq som involverar en tro på successiva inkarnationer i kombination med antika riter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Bonniers konversationslexikon, 1947
Nationalencyklopedin, CD-upplagan 2000: Lurer, Loristan

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ ”History and cultural relations - Lur”. Everyculture.com. http://www.everyculture.com/Africa-Middle-East/Lur-History-and-Cultural-Relations.html. Läst 21 september 2015.
^ Edwards, I.E.S.; Gadd, C.J.; Hammond, G.L. (1971). The Cambridge Ancient History (2nd). Camberidge University Press. sid. 644. ISBN 9780521077910. https://books.google.com/books?id=slR7SFScEnwC
^ Potts, D.S (1999). The Archaeology of Elam: Formation and Transformation of an Ancient Iranian State (Cambridge World Archaeology) (2nd). Camberidge University Press. sid. 45. ISBN 9780521564960. https://books.google.com/books?id=mc4cfzkRVj4C&pg=PA45&lpg=PA45
^ Gunter, Michael M. (2011). Historical Dictionary of the Kurds (2nd). Scarecrow Press. sid. 203. ISBN 978-0810867512. https://books.google.com/books?id=zDRGO6EgapMC&pg=PA203
^ Richard Frye,"The Golden age of Persia", Phoneix Press, 1975. Second Impression December 2003. pp 111: "Tribes always have been a feature of Persian history, but the sources are extremely scant in reference to them since they did not 'make' history. The general designation 'Kurd' is found in many Arabic sources, as well as in Pahlavi book on the deeds of Ardashir the first Sassanian ruler, for all nomads no matter whether they were linguistically connected to the Kurds of today or not. The population of Luristan, for example, was considered to be Kurdish, as were tribes in Kuhistan and Baluchis in Kirman"
^ Edmonds, Cecil (2010). East and West of Zagros: Travel, War and Politics in Persia and Iraq 1913-1921. sid. 188. ISBN 9789004173446. https://books.google.com/?id=SzcyuAL7YOkC&pg=PA188
^ F.Stark, 1934,The Valleys of the Assassins: and Other Persian Travels, Modern library
^ Garthwaite, Gene Ralph (1996). Bakhtiari in the mirror of history. Ānzān. sid. 187. ISBN 9789649046518. https://books.google.com/books/about/Bakhtiari_in_the_mirror_of_history.html?id=2oqPAAAACAAJ

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Farhangsara – Lorestan (engelska)

[1] ”History and cultural relations - Lur”. Everyculture.com. http://www.everyculture.com/Africa-Middle-East/Lur-History-and-Cultural-Relations.html. Läst 21 september 2015.

[2] Edwards, I.E.S.; Gadd, C.J.; Hammond, G.L. (1971). The Cambridge Ancient History (2nd). Camberidge University Press. sid. 644. ISBN 9780521077910. https://books.google.com/books?id=slR7SFScEnwC

[3] Potts, D.S (1999). The Archaeology of Elam: Formation and Transformation of an Ancient Iranian State (Cambridge World Archaeology) (2nd). Camberidge University Press. sid. 45. ISBN 9780521564960. https://books.google.com/books?id=mc4cfzkRVj4C&pg=PA45&lpg=PA45

[ku-4] Gunter, Michael M. (2011). Historical Dictionary of the Kurds (2nd). Scarecrow Press. sid. 203. ISBN 978-0810867512. https://books.google.com/books?id=zDRGO6EgapMC&pg=PA203

[5] Richard Frye,"The Golden age of Persia", Phoneix Press, 1975. Second Impression December 2003. pp 111: "Tribes always have been a feature of Persian history, but the sources are extremely scant in reference to them since they did not 'make' history. The general designation 'Kurd' is found in many Arabic sources, as well as in Pahlavi book on the deeds of Ardashir the first Sassanian ruler, for all nomads no matter whether they were linguistically connected to the Kurds of today or not. The population of Luristan, for example, was considered to be Kurdish, as were tribes in Kuhistan and Baluchis in Kirman"

[6] Edmonds, Cecil (2010). East and West of Zagros: Travel, War and Politics in Persia and Iraq 1913-1921. sid. 188. ISBN 9789004173446. https://books.google.com/?id=SzcyuAL7YOkC&pg=PA188

[7] F.Stark, 1934,The Valleys of the Assassins: and Other Persian Travels, Modern library

[8] Garthwaite, Gene Ralph (1996). Bakhtiari in the mirror of history. Ānzān. sid. 187. ISBN 9789649046518. https://books.google.com/books/about/Bakhtiari_in_the_mirror_of_history.html?id=2oqPAAAACAAJ

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]