Lorenzo Ottoni
Lorenzo Ottoni, född 25 november 1648 i Rom, död 29 september 1736 i Rom, var en italiensk skulptör under barocken. Han var lärare åt bland andra Bernardino Cametti.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ottoni var först elev hos Antonio Giorgetti, därefter hos Ercole Ferrata. Ottonis tidigaste beställningsverk dateras till 1670-talet. 1682 utförde han gravmonumentetet över kardinal Francesco Barberini i Peterskyrkan.
Ottonis talang når sitt fulla uttryck i gravmonumentet åt makarna Antonio Publicola Santacroce och Girolama Nari (1727) i kyrkan Santa Maria in Publicolis i Rom. Här märks en viss påverkan från Berninis och Ferratas skulpturala formspråk.
I Tuilerieträdgården i Paris utförde Ottoni 1688 skulpturen Nilen.
Verk i urval[redigera | redigera wikitext]
- Gravmonument över kardinal Orazio Mattei – Cappella Mattei, San Francesco a Ripa[1]
- Kristus – Cappella di Sant'Ignazio, Il Gesù[2]
- Gravmonument över Ercole och Giovanni Luigi Bolognetti – Gesù e Maria[3]
- Aposteln Judas Taddaios – San Giovanni in Laterano[4]
- Gravmonument över George Conn (1678; med putto av Giuseppe Giorgetti) – San Lorenzo in Damaso[5][6]
- Putti – Cappella di Sant'Anna, Santa Maria in Campitelli[7]
- Den heliga Familjen uppenbarar sig för den saliga Ludovica Albertoni – Cappella Albertoni Altieri, Santa Maria in Campitelli[8]
- Gravmonument över Antonio Publicola Santacroce och Girolama Nari (1727) – Santa Maria in Publicolis[9]
- Sixtus V visar Palazzo del Monte för de behövande (stuckmedaljong) – Santissima Trinità in Palazzo Monte di Pietà[10][11]
- Clemens VIII överlämnar ett dokument åt kardinal Pietro Aldobrandini (stuckmedaljong) – Santissima Trinità in Palazzo Monte di Pietà[10][11]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Gravmonument över kardinal Orazio Mattei. -
Nilen i Tuilerieträdgården. -
Aposteln Judas Taddaios. -
Den heliga Familjen uppenbarar sig för den saliga Ludovica Albertoni.
.jpg)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Blunt 1992, s. 66.
- ^ Blunt 1992, s. 72.
- ^ Bacchi et al. 2008, s. 71.
- ^ Blunt 1992, s. 85.
- ^ Montagu 1970, s. 295–296.
- ^ Pupillo 1997, s. 40–41.
- ^ Blunt 1992, s. 123.
- ^ Blunt 1992, s. 124.
- ^ Blunt 1992, s. 142.
- ^ [a b] Blunt 1992, s. 293.
- ^ [a b] Carta 1996, s. 12–14.
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- Giometti, Cristiano (2014). ”OTTONI, Lorenzo”. Dizionario Biografico degli Italiani – Volume 80. Treccani. http://www.treccani.it/enciclopedia/lorenzo-ottoni_%28Dizionario_Biografico%29/. Läst 20 juni 2015.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Bacchi, Andrea, Hess, Catherine, Montagu, Jennifer och Desmas, Anne-Lise, red (2008) (på engelska). Bernini and the Birth of Baroque Portrait Sculpture. Los Angeles: J. Paul Getty Museum. ISBN 978-0-89236-931-7. OCLC 868535629
- Blunt, Anthony (1992) (på franska). Guide de la Rome baroque: églises, palais, fontaines. Paris: Éditions Hazan. ISBN 2-85025-265-4
- Carta, Marina (1996) (på italienska). La Cappella di Monte di Pietà di Roma. Roma: Nuova Arti Grafiche Pedanesi. OCLC 633942461
- Montagu, Jennifer (September 1970). ”Antonio and Gioseppe Giorgetti: Sculptors to Cardinal Francesco Barberini” (på engelska). The Art Bulletin (New York: College Art Association of America) 52 (3): sid. 278–298. doi:. ISSN 0004-3079. http://www.jstor.org/stable/3048732. Läst 19 mars 2018.
- Pupillo, Marco (Settembre 1997). ”San Lorenzo in Damaso” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (10): sid. 38–43. ISSN 1126-6546.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Lorenzo Ottoni.
|