Lill-Tollie Zellman

Lill-Tollie Zellman
Lill-Tollie Zellman. Fotograf: Louis Huch.
Lill-Tollie Zellman. Fotograf: Louis Huch.
FöddTollie Betty Marie Zellman
30 mars 1908
Karlskrona, Sverige
Död17 september 1989 (81 år)
Norsborg, Sverige
MakePer Welin
(g. 1930–1931)
Per Erik Elof Söderlund
(g. 1932–1939)
Georg Nilsson
(g. 1939–1943)
Eric Elfwén
(g. 1946–1950)
Olle Moberg
(g. 1966–1989)
IMDb SFDb

Lill-Tollie Zellman, egentligen Tollie Betty Marie Zellman, född den 30 mars 1908 i Karlskrona, död den 17 september 1989 i Norsborg, Botkyrka församling,[1] var en svensk skådespelare. Hon var dotter till skådespelaren Tollie Zellman och med okänd far. Tollie Zellman höll faderns namn hemligt livet ut.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Zellman, som gick Franska skolan i Stockholm, kom till filmen som barnskådespelare i Per Lindbergs Anna-Clara och hennes bröder 1923. Hon lämnade filmen 1943 efter att hon medverkat i elva filmer.[3] Hon var därefter engagerad vid Stadsteatern i Helsingborg, Lorensbergsteatern och Göteborgs Stadsteater samt vid Dramaten i Stockholm.

Lill-Tollie Zellman var gift fem gånger, första gången gifte hon sig 1930 med ingenjören Per Welin (1899–1931) men blev änka efter sju månader.[1] Andra gången var hon gift 1932–1939 med köpmannen Per Erik Elof Söderlund (1906–1966)[1], tredje gången 1939–1943 med byggnadsingenjören och brottaren Georg Nilsson[4] (1903–1955)[1], fjärde gången 1946–1950 med konstnären Eric Elfwén (1921–2008)[1] och femte gången från 1966 till sin död med översättaren Olle Moberg (1917–2002).[1]

Zellman är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna, norr om Stockholm. [5]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1926 Chou-Chou
Jacques Bousquet och Alex Madis
Einar Fröberg Blancheteatern[6]
Fay Collen Storstädning
Frederick Lonsdale
Gösta Cederlund Helsingborgs stadsteater
Julie Sam Jackson i Paris
Maurice Hennequin och Henry de Gorsse
Albert Nycop Helsingborgs stadsteater
Warwicks page Sankta Johanna
George Bernard Shaw
Gösta Cederlund Helsingborgs stadsteater
Eliza Eliza stannar
Henry V. Esmond
Gösta Cederlund[7] Helsingborgs stadsteater[8]
Sven Julnatten i barnkammaren
Carlo Keil-Möller
Carlo Keil-Möller Helsingborgs stadsteater
Sonja Hans majestät får vänta
Oskar Rydkvist
Gösta Cederlund[7] Helsingborgs stadsteater[9]
1927 Barbro Gustav Vasa
August Strindberg
Gösta Cederlund Helsingborgs stadsteater
Fanny Juillet Min fröken mor
Louis Verneuil
Albert Nycop Helsingborgs stadsteater
Lia Compass En bättre herre
Walter Hasenclever
Gösta Cederlund Helsingborgs stadsteater
Första skådespelerskan Simson och Delila
Sven Lange
John Westin Helsingborgs stadsteater
Mary Lenley Mysteriet Milton
Edgar Wallace
Gösta Cederlund Helsingborgs stadsteater
Selma Halta Lena och vindögda Per
Ernst Fastbom
Albert Nycop Helsingborgs stadsteater
Marion Lennox Bättre folk
Avery Hopwood och David Gray
Gösta Cederlund Helsingborgs stadsteater
1928 Wally Burén Spanska flugan
Franz Arnold och Ernst Bach
Albert Nycop Helsingborgs stadsteater[10]
1936 Annie Hm, sa greven, revy
Kar de Mumma
Harry Roeck Hansen Blancheteatern[11]
1938 Crystal Allen Kvinnorna
Clare Boothe Luce
Rune Carlsten Dramaten[12]
1940 Olly Frey Fröken kyrkråtta
Ladislas Fodor och Ludvig Schinseder
Ernst Eklund Oscarsteatern[13]

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1940 Jenny, butiksfröken 33,333
Algot Sandberg
Carl Barcklind[14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ Lind, Kalle (2018). Snedtänkt: Boken som handlar om det inga andra böcker handlar om. Forum. sid. 377. Libris 22571426. ISBN 9789137151489 
  3. ^ Lill-Tollie Zellman, svenskfilmdatabas.se. Läst 27 september 2021.
  4. ^ Zellman, Lill-Tollie, skådespelerska, Sthlm i Vem är Vem? / Stockholmsdelen 1945. s. 998.
  5. ^ Hitta graven
  6. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 19 juni 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-06-19/163/10. Läst 2 augusti 2015. 
  7. ^ [a b] Teateralmanack i Svenska Dagbladets Årsbok – fjärde årgången, händelserna 1926 (1927)
  8. ^ ”Hälsingborgskt teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 14 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-14/310/11. Läst 2 augusti 2015. 
  9. ^ ”Sin mammas dotter”. Dagens Nyheter: s. 8. 16 december 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-12-16/342/8. Läst 2 augusti 2015. 
  10. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 11. 18 april 1928. https://arkivet.dn.se/tidning/1928-04-18/105/11. Läst 3 september 2021. 
  11. ^ ”Hm, sade greven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22205&pos=94. Läst 28 juli 2015. 
  12. ^ Bo Bergman (2 september 1938). ”'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-09-02/237/1. Läst 13 januari 2016. 
  13. ^ ”Signe Hasso på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 11. 14 april 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-04-14/101/11. Läst 27 januari 2016. 
  14. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 29 september 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-09-29/266/24. Läst 29 januari 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]