Lagstyre
Lagstyre, styre av lagar, är principen om att alla människor och institutioner är underställda och ansvariga inför lagen som tillämpas rättvist.[1]
Den kanske viktigaste tillämpningen av lagstyre är principen att statlig makt och myndighet är legitim endast då den utövas i enlighet med skriftliga, offentliggjorda lagar som antas och verkställs i enlighet med etablerade processer.[källa behövs][förtydliga] Principen är avsedd att vara ett skydd mot godtyckligt styre, vare sig av en totalitär ledare eller av en söndervittrad stat. Lagstyreprincipen skiljer sig alltså från såväl diktatur som anarki.
Historik[redigera | redigera wikitext]
I England kan utfärdandet av Magna Charta (1215) ses som en tidig illustration av "principen om lagstyre". Detta dokument tvingade kung Johan av England att underkasta sig lagen och lyckades sätta gränser för feodala avgifter och tullar.
En av de första moderna författare att ge principen teoretisk grund var Samuel Rutherford (Lex, Rex, "Lagen är kung", 1644), senare följd av Montesquieu genom verket (De l'esprit des lois, "Om lagarnas anda", 1748).
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Anarkotyranni – ett dysfunktionellt tillstånd där staten är anarkiskt hopplös på att hantera större frågor men skoningslöst tyrannisk i upprätthållandet av små frågor
- Europarådet
- Land skall med lag byggas
- Legalitetsprincipen
- Naturrätt
- Rättstrygghet
- Rättssäkerhet
- Rättspositivism
- Rättsstat