Lüdert Dijkman
| Lüdert Dijkman | |
| Född | [1] Hedemora socken[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 1717[1] Stockholm[1] eller Hedemora socken |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Organist[1] |
| Arbetsgivare | Västerås domkyrkoförsamling (–1669)[2] Avesta församling (1669–1669)[3] Gävle församling (1676–1680)[4] Karlstads domkyrkoförsamling (1680–1685)[5] Maria Magdalena församling (1684–1689)[6] Storkyrkoförsamlingen (1689–1717)[7] Storkyrkoförsamlingen (1689–1717)[8] |
| Barn | Carl Dijkman[9] |
| Släktingar | Peter Dijkman (syskon) Engelbrecht Mannerburg (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Lüdert Dijkman den äldre, född cirka 1646 i Hedemora socken, död 1717 i Hedemora socken, var en svensk tonsättare och domkyrkoorganist . Brodern Engelbrecht Dijkman blev adlad Mannerburg.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Dijkman var son till organisten och stadsskrivaren Petter Engelbrektsson Dijkman och Anna Lüdertsdotter i Hedemora. 1669 blev han organist i Avesta kyrka. 1673 blev Dijkman tillförordnad domkyrkoorganist i Västerås domkyrkoförsamling. Han blev 1676 organist i Gävle. Från 1680-1684 var han domkyrkoorganist och musiklärare i Karlstad. Efter denna tjänst blev han organist i Maria Magdalena kyrka, Stockholm. 1689 blev han kantor och organist i Storkyrkan i Stockholm och stannade där till sin död 1717.
Hösten 1689 provade Dijkman orgeln i Karlstads domkyrka.
Familj[redigera | redigera wikitext]
- Dijkman gifte sig 6 augusti 1689 med Sabina Rutha. Till bröllopet författade Michael Zethrin (1660-tal−1731) en bröllopsvers ”Skull’ nu det ädla Apollos följe” till en melodi av Jean-Baptiste Lully. De fick följande barn tillsammans:
- Petter, den yngre (23/11 1690−1742).
- Anna Sabina (21/7 1695 - )
- Jonas (23/6 1698−26/3 1763).
Verklista[redigera | redigera wikitext]
- Lamentum eller En Sorge-Music (1685). Till begravningen för Kungens söner Gustav och Ulrik.
- I. Aria
- II. Öde-Gudinnornas Swar
- III. Aria
- O dies funesta luctu morte Magni squalida. Begravningsmusik till Magnus Gabriel De la Gardies begravning 1686. Text av Jakob Rönnqvist, Gävle.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Räf, Per-Ola (2007). Orglar och organister i Karlstads stift t o m 1869. Skara: Per-Ola Räf. ISBN 978-91-633-0908-3
- Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0016/C I a 1/5 (1688-1704)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Lüdert Dijkman (1640-tal−1717), läst: 14 december 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 470.[källa från Wikidata]
- ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 23.[källa från Wikidata]
- ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 114.[källa från Wikidata]
- ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 175-176.[källa från Wikidata]
- ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 432.[källa från Wikidata]
- ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 424.[källa från Wikidata]
- ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 421-422.[källa från Wikidata]
- ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 374.[källa från Wikidata]
|