Nordkurdiska

	Nordkurdiska
	Kurmanji
	Kurmancî, Kurdiya Jorîn
Talas i	Turkiet; Iran; Irak; Syrien Libanon; Armenien; Georgien
Region	Mellanöstern Kaukasien Anatolien
Antal talare	"Mycket preliminär" siffra på 15 miljoner i Turkiet. Kanske 5 miljoner på andra håll, inklusive 2,8 miljoner i Irak (2004), 940.000 i Syrien (1993), och 350.000 i Iran (1988).
Språkfamilj	Indoeuropeiska Indoiranska Iranska Nordvästiranska Kurdiska Nordkurdiska; ; ; ; ;
Dialekter	Nordvästkurmanji Sydvästkurmanji Nordkurmanji (Serhed) Sydkurmanji Sydöstkurmanji (Badînî) Anatolisk kurmanji
Skriftsystem	Nuvarande:; Hawar alfabetet (Latinsk skrift; används mest i Turkiet och Syrien); Sorani alfabetet (Perso-Arabisk skrift; används mest i Iraq och Iran); Historiska:; Armeniska alfabetet (forna Sovietarmenien); Kyrilliska alfabetet (forna Sovietunionen)
Officiell status
Officiellt språk i	Armenien
Språkkoder
ISO 639‐3	kmr
Nordkurdiska Centralkurdiska Sydkurdiska	Zazaki Gorani blandad

Nordkurdiska (کوردیا ژۆرین; kurdiya jorîn), även kallat kurmanji (کورمانجی; Kurmancî), är ett kurdiskt språk eller dialekt^[2] som talas huvudsakligen i sydöstra Turkiet, nordvästra Iran, norra Irak och norra Syrien. Kurmanji är den mest utbredda dialekten av kurdiska. Kurdiska kategoriseras generellt som ett nordvästiranskt språk tillsammans med baluchiska.^[3]^[4] Den delar även många drag med sydvästiranska språk, främst persiska, på grund av långvariga och intensiva historiska kontakter och påverkan från den mer kulturbärande persiskan.^[5]^[6] Vissa myndigheter har gått så långt som att klassificera kurmanji som ett syd- eller sydvästiranskt språk.^[7]^[8]

Skrifter och böcker[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kurdiska alfabeten

Nordkurdiska, som använder det latinska alfabetet, är den vanligaste dialekten av det kurdiska språket som talas av 80% av alla kurder. Den tidigaste dokumentation av det kurdiska språket går tillbaka till 1600-talet.^[3]

Nordkurdiska är det ceremoniella språket^[9]^[10] i yazidismen. Den heliga boken Mishefa Reş ("svarta boken") tillsammans med alla böner skrivs och talas i kurmanji.

Talare[redigera | redigera wikitext]

Kurmanji är ett erkänt minoritetsspråk i Armenien, där många yazidier talar ezdîkî som är nära besläktat med kurmanji.^[1]

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

Nordkurdiska bildar ett dialektkontinuum med en stor variation. Generellt, urskiljas fem dialektområden:^[11]

Nordvästkurmanji, talas i Kahramanmaraş (på Kurmanji: Meraş), Malatya (Meletî) och Sivas (Sêwaz) provincerna i Turkiet.
Sydvästkurmanji, talas i Adıyaman (Semsûr), Gaziantep (Entab) och Şanlıurfa provincerna i Turkiet och Aleppo provinsen i Syrien.
Nordkurmanji även kallad Serhed, talas huvudsakligen i Ağrı (Agirî), Erzurum (Erzerom) och Muş (Mûş) provinserna i Turkiet, samt närområdena.
Sydkurmanji, talas i Al-Hasakah provinsen i Syrien, Sinjar distriktet i Irak, och i flera närområden i Turkiet runtom Mardin och Batman provinserna.
Sydöstkurmanji även kallad badînî, badinani, , talas i Hakkâri provinsen i Turkiet och Dohuk-provinsen i Irakiska Kurdistan.
Anatolisk kurmanji talas i centrala Anatolien, speciellt i Konya, Ankara och Aksaray.

Den mest säregna av dessa dialekter anses vara badinani (sydöst-kurmanji).^[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Northern Kurdish at Ethnologue (18th ed., 2015)
^ Bourgeois-Gironde, Sacha; Ginsburgh, Victor (et al.) (2021). A Lingua Franca for Kurish Popula. London: Centre for Economic Policy Research. sid. 3. ”Kurdish languages and multiple dialects spread across several nation-states under various regimes varying from regional recognition (e. g. Iraq) to persistent attrition (e. g. Turkey). Kurdish linguistic faces a variety of challenges which can be attributed to different causes such as the historical background of the language, sociopolitical reasons, and forced compliance with national linguistic policies in some of the countries where Kurds live to name a few.”
^ [a b] Paul, Ludwig (2008).
^ Windfuhr, Gernot (1975), “Isoglosses: A Sketch on Persians and Parthians, Kurds and Medes”, Monumentum H.S. Nyberg II (Acta Iranica-5), Leiden: 457–471
^ Yarshater, Ehsan (1998). The Persian Presence in the Islamic World. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 4-125. ISBN 9780521591850
^ Kahn, Margaret (1976). Borrowing and Variation in a Phonological Description of Kurdish. University of Michigan: University of Michigan
^ Paul J. White, ed. (2002).
^ Gunter, Michael M. (2009).
^ Kurmanji is the language of almost all the orally transmitted religious traditions of the Yazidis.
^ Yazidis belong to the Kurdish race but have their own religion.
^ Öpengin, Ergin; Haig, Geoffrey (2014), "Regional variation in Kurmanji: A preliminary classification of dialects", Kurdish Studies 2, ISSN 2051-4883
^ Från Emiratet av Badinan, ett tidigare kurdiskt furstendöme, där man parallellt använt sorani, som också fått sitt namn av ett emirat Emiratet av Soran, som är en sydcentral kurdisk dialektgrupp. Läs BAHDĪNĀN i Encyclopedia Iranica av A. Hassanpour, 1988 (updaterad 2011): "Majoriteten av befolkningen är kurder (se siffror av Edmonds, [Kurds, Turks and Arabs, London, 1957,] sid. 439) och talar kurmanji, den största kurdiska dialektgruppen, också kallad bādīnānī (läs, bland andra, Jardine [Bahdinan Kurmanji: A Grammar of the Kurmanji of the Kurds of Mosul Division and Surrounding Districts, Bagdad, 1922] och Blau [Le Kurde de ʿAmādiya et de Djabal Sindjar: Analyse linguistique, textes folkloriques, glossaires, Paris, 1975])."

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Kurdish Institute Kurdish language, history, books and latest news articles.

[e18-1] [a b] Northern Kurdish at Ethnologue (18th ed., 2015)

[2] Bourgeois-Gironde, Sacha; Ginsburgh, Victor (et al.) (2021). A Lingua Franca for Kurish Popula. London: Centre for Economic Policy Research. sid. 3. ”Kurdish languages and multiple dialects spread across several nation-states under various regimes varying from regional recognition (e. g. Iraq) to persistent attrition (e. g. Turkey). Kurdish linguistic faces a variety of challenges which can be attributed to different causes such as the historical background of the language, sociopolitical reasons, and forced compliance with national linguistic policies in some of the countries where Kurds live to name a few.”

[Iranica-3] [a b] Paul, Ludwig (2008).

[4] Windfuhr, Gernot (1975), “Isoglosses: A Sketch on Persians and Parthians, Kurds and Medes”, Monumentum H.S. Nyberg II (Acta Iranica-5), Leiden: 457–471

[5] Yarshater, Ehsan (1998). The Persian Presence in the Islamic World. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 4-125. ISBN 9780521591850

[6] Kahn, Margaret (1976). Borrowing and Variation in a Phonological Description of Kurdish. University of Michigan: University of Michigan

[7] Paul J. White, ed. (2002).

[8] Gunter, Michael M. (2009).

[9] Kurmanji is the language of almost all the orally transmitted religious traditions of the Yazidis.

[10] Yazidis belong to the Kurdish race but have their own religion.

[11] Öpengin, Ergin; Haig, Geoffrey (2014), "Regional variation in Kurmanji: A preliminary classification of dialects", Kurdish Studies 2, ISSN 2051-4883

[12] Från Emiratet av Badinan, ett tidigare kurdiskt furstendöme, där man parallellt använt sorani, som också fått sitt namn av ett emirat Emiratet av Soran, som är en sydcentral kurdisk dialektgrupp. Läs BAHDĪNĀN i Encyclopedia Iranica av A. Hassanpour, 1988 (updaterad 2011): "Majoriteten av befolkningen är kurder (se siffror av Edmonds, [Kurds, Turks and Arabs, London, 1957,] sid. 439) och talar kurmanji, den största kurdiska dialektgruppen, också kallad bādīnānī (läs, bland andra, Jardine [Bahdinan Kurmanji: A Grammar of the Kurmanji of the Kurds of Mosul Division and Surrounding Districts, Bagdad, 1922] och Blau [Le Kurde de ʿAmādiya et de Djabal Sindjar: Analyse linguistique, textes folkloriques, glossaires, Paris, 1975])."

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]