Kurdiska alfabeten

Kurdiska skrivs med två alfabet. Det är dels ett latinskt alfabet som introducerades av miren Jeladet Ali Bedirkhan år 1932 (kallat Bedirxan-alfabetet, eller Hawar-alfabetet efter tidningen Hawar), dels ett perso-arabiskt alfabet (Sorani-alfabetet, uppkallat efter det historiska emiratet Soran i dagens irakiska Kurdistan).

Hawar-alfabetet används i Turkiet, Syrien och Armenien, sorani-alfabetet i Irak och Iran. Två ytterligare alfabet, baserade på de armeniska och kyrilliska alfabeten, användes förr i Armeniska SSR.

Hawar-alfabetet[redigera | redigera wikitext]

Nordkurdiska skrivs i en utvidgad version av det latinska alfabetet, bestående av 31 bokstäver (vardera med en versal och en gemen form):

I detta alfabet är de korta vokalerna E, I och U; de långa vokalerna A, Ê, Î, O, Û (se IPA-motsvarigheter i tabellen nedan).

När alfabetet presenterades i Jeladet Ali Bedirkhans tidning Hawar, föreslog han användandet av ⟨ḧ ẍ '⟩ för ljuden غ ,ح, och ع, som han bedömde vara "icke-kurdiska". Dessa tre glyfer innehar inte statusen av en bokstav och bidrar till att representera dessa ljud när de är nödvändiga för att förstå.

Turkiet erkänner inte det här alfabetet. Användning av bokstäverna Q, W, och X, som inte existerade i det turkiska alfabetet förrän 2013, ledde till förföljelser under år 2000 och 2003. Sedan september 2003 vände sig många kurder till domstolar för att ändra sina namn till kurdiska skrivna med dessa bokstäver, men misslyckades.^[1]

Till slut legaliserade den turkiska regeringen bokstäverna Q, W, och X som en del av det turkiska alfabetet år 2013.^[2]

Föreslagna ändringar^{[källa behövs]}[redigera | redigera wikitext]

Vissa akademiker har föreslagit att lägga till mindre förändringar i Bedirxans Hawar-alfabetet för att göra det mer användbart för de andra kurdiska dialekterna. Modifikationerna är i de tecken som återfinns i det perso-arabiska alfabetet, fast saknas i Hawar-alfabetet. Dessa språkforskare föreslår att man använder följande alfabet som ett så kallat universalkurdiskt alfabet. De föreslagna tecknen är Ü och Ł samt digraferna rr och gh.

Velarkonsonanten "Ł" är till för endast icke-initiallägen; på kurdiska förekommer velarkonsonanten "Ł" aldrig i initiallägen. Digrafen "rr" är endast till för icke-initiallägen; alla kurdiska ord som börjar på "R" uttalas per automatik som en alveolar tremulant.

Bokstaven Ü är en ny bokstav. Den är skriven som ۊ i sorani-alfabetet, för den slutna centrala rundade vokalen ⟨ʉ⟩ som används i sydkurdiska.

Det universala kurdiska alfabetet består av 33 bokstäver och 2 digrafer, varav de 2 digraferna och de 3 icke-kurdiska fonemen inte innehar statusen av en bokstav. I detta alfabet är de korta vokalerna E, I och U; de långa vokalerna A, Ê, Î, O, Û och Ü (se IPA-motsvarigheter i tabellen nedan).

Universalkurdiska alfabetet

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

Versaler

A

B

C

Ç

D

E

Ê

F

G

H

I

Î

J

K

L

Ł

M

N

O

P

Q

R

S

Ş

T

U

Û

Ü

V

W

X

Y

Z

Gemener

a

b

c

ç

d

e

ê

f

g

h

i

î

j

k

l

ł

m

n

o

p

q

r

s

ş

t

u

û

ü

v

w

x

y

z

Digrafer

Digrafer
gh	rr
Arabisk bokstav
غ[3]	ڕ[4]

Icke-kurdiska fonem

Versaler
ʿ	Hʿ	Gh
Gemener
ʿ	hʿ	gh
Arabisk bokstav
ع[5]	ح[6]	غ[3]

Sorani-alfabetet[redigera | redigera wikitext]

Centralkurdiska skrivs huvudsakligen i en modifierad perso-arabisk skrift med 33 bokstäver introducerade av Se'îd Kaban Sidqî. Till skillnad från det standard-arabiska alfabetet, som är en abjad, är sorani-alfabetet ett alfabet där vokaler är obligatoriska, vilket gör skriften enklare att läsa. Ändå representerar det inte kurdiska ljud fullständigt, då det saknar korta vokalen i, och kan heller inte skilja konsonanten w från korta vokalen u, och konsonanten y från den långa vokalen î. Däremot kan man skriva ut de två faryngala konsonanterna, samt frikativt g, som används i kurdiska.

Ett förslag om ny sorteringsordning för alfabetet lades fram 2010 av Kurdiska Akademin i Erbil^[7]:

ێ

ی

وو

ۆ

و

ە

ھ

ن

م

ڵ

ل

گ

ک

ق

ڤ

ف

غ

ع

ش

س

ژ

ز

ڕ

ر

د

خ

ح

چ

ج

ت

پ

ب

ا

ئـ

OBS: De ovanstående sekvenserna läses från höger till vänster.

Alfabetet representeras oftast med 34 poster eftersom وو, får sin egen position. Det finns också icke-officiella bokstäver såsom ۊ och ۇ som kan hittas i variationer av alfabetet.

Kurder i Irak och Iran använder sig huvudsakligen av detta alfabet, men lär sig även det latinska alfabetet.

Historiska alfabet[redigera | redigera wikitext]

Förutom nedanstående redogörelse finns även yekgirtú.

Kyrillisk skrift[redigera | redigera wikitext]

Ett tredje skriftsystem, som användes av de få (kurmanji-talande) kurderna i forna Sovjetunionen, baserades på ett kyrilliskt alfabet, bestående av 40 bokstäver:

А, Б, В, Г, Г', Д, Е, Ә, Ә', Ж, З, И, Й, К, К', Л, М, Н, О, Ö, П, П', Р, Р', С, Т, Т', У, Ф, Х, Һ, Һ', Ч, Ч', Ш, Щ, Ь, Э, Ԛ, Ԝ

Armeniska alfabetet[redigera | redigera wikitext]

Från år 1921 till 1929 användes det armeniska alfabetet för kurdiskan i Armeniska SSR.^[8]

Därefter ersattes det av ett Janalif-liknande latinskt alfabet under latinisations-kampanjen.

Enhetlig anpassning för kurdiska[redigera | redigera wikitext]

År 1928 bytte det kurdiska språket i hela Sovjetunionen, inklusive Armeniska SSR, till ett latinskt alfabet som innehöll vissa kyrilliska tecken:

a, b, c, ç, d, e, ә, f, g, г, h, i, ь, j, k, ʀ, l, m, ɴ, o, ө, w, p, n, q, ч, s, ш, ц, t, u, y, v, x, z, ƶ.

År 1929 reformerades det och blev ersatt av^[9]:

A a	B b	C c	Ꞓ ꞓ	Ç ç	D d	E e	Ə ə
Ə́ ə́	F f	G g	Ƣ ƣ	H h	Ħ ħ	I i	J j
K k	Ķ ķ	L l	M m	N n	O o	Ö ö	P p
Ṕ ṕ	Q q	R r	S s	Ş ş	T t	Ţ ţ	U u
Û û	V v	W w	X x	Y y	Z z	Ƶ ƶ	Ь ь

Jämförelse av kurdiska alfabet[redigera | redigera wikitext]

Universalkurdiska alfabetet	Yekgirtú	Kyrilliska alfabetet	Sorani-alfabetet				IPA
			(isolerad)	(initial)	(medial)	(slutlig)
A,a	A,a	А,а	ا	ئا	—	ـا	[aː] ~ [ɑː] [10]
B,b	B,b	Б,б	ب	بـ	ـبـ	ـب	[b]
C,c	J,j	Щ,щ	ج	جـ	ـجـ	ـج	[d͡ʒ]
Ç,ç	C,c	Ч,ч	چ	چـ	ـچـ	ـچ	[t͡ʃ]
D,d	D,d	Д,д	د	—		ـد	[d]
E,e	E,e	Ә,ә	ە	ئە	—	ـە	[ɛ] ~ [a] [11]
Ê,ê	É,é	Е,е (Э э)	ێ	ئێـ	ـێـ	ـێ	[eː] [12]
F,f	F,f	Ф,ф	ف	فـ	ـفـ	ـف	[f]
G,g	G,g	Г,г	گ	گـ	ـگـ	ـگ	[g]
H,h	H,h	Һ,һ	ھ	ھ	ـھ	ـھ	[h]
I,i	I,i	Ь,ь	—				[ɪ]
Î,î	Í,í	И,и	ی	ئیـ	ـیـ	ـی	[iː]
J,j	Jh,jh	Ж,ж	ژ	—		ـژ	[ʒ]
K,k	K,k	К,к	ک	کـ	ـکـ	ـک	[k][4]
L,l	L,l	Л,л	ل	لـ	ـلـ	ـل	[l]
Ł,ł	ll	Л’,л’	ڵ	ڵـ	ـڵـ	ـڵ	[ɫ]
M,m	M,m	М,м	م	مـ	ـمـ	ـم	[m]
N,n	N,n	Н,н	ن	نـ	ـنـ	ـن	[n]
O,o	O,o	O,o	ۆ	ئۆ	–	ـۆ	[o] [12]
P,p	P,p	П,п	پ	پــ	ـپـ	ـپ	[p]
Q,q	Q,q	Ԛ,ԛ	ق	قـ	ـقـ	ـق	[q]
R,r	R,r	Р,р	ر	—		ـر	[ɾ] [13]
rr	rr	Р’,р’	ڕ	—		ـڕ	[r]
S,s	S,s	С,с	س	سـ	ـسـ	ـس	[s]
Ş,ş	Sh,sh	Ш,ш	ش	شـ	ـشـ	ـش	[ʃ]
T,t	T,t	Т,т	ت	تـ	ـتـ	ـت	[t]
U,u	U,u	Ӧ,ӧ	و	—		ـو	[u]
Û,û	Ú,ú	У,у	وو	—		ـوو	[uː]
Ü,ü	Ù,ù	—	ۊ	—		ـۊ	[ʉː] [14]
V,v	V,v	В,в	ڤ	ڤـ	ـڤـ	ـڤ	[v]
W,w	W,w	Ԝ,ԝ	و	—		ـو	[w]
X,x	X,x	Х,х	خ	خـ	ـخـ	ـخ	[x]
Y,y	Y,y	Й,й	ی	یـ	—		[j]
Z,z	Z,z	З,з	ز	—		ـز	[z]
Icke-kurdiska fonem
H, h	H',h'	Һ’,һ’	ح	حـ	ـحـ	ـح	[ħ]
'	'	—	ع	عـ	ـعـ	ـع	[ʕ]
Gh, gh	X',x'	Ѓ,ѓ	غ	غـ	ـغـ	ـغ	[ɣ]

Se även[redigera | redigera wikitext]

• Kurdiska
• Nordkurdiska
• Centralkurdiska
• Sydkurdiska
• Zazaki
• Gorani

Referenser[redigera | redigera wikitext]

1. ^ Karakaş, Saniye (Mars 2004). ”Submission to the Sub-Commission on Promotion and Protection of Human Rights: Working Group of Minorities; Tenth Session, Agenda Item 3 (a)” (på engelska) (MS Word). FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Arkiverad från originalet den 28 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070628171743/http://www.unhchr.ch/minorities/statements10/CLA3a.doc. Läst 8 september 2015. ”Kurds have been officially allowed since September 2003 to take Kurdish names, but cannot use the letters x, w, or q, which are common in Kurdish but do not exist in Turkey's version of the Latin alphabet. [...] Those letters, however, are used in Turkey in the names of companies, TV and radio channels, and trademarks. For example Turkish Army has company under the name of AXA OYAK and there is SHOW TV television channel in Turkey.” 
2. ^ Mark Liberman (24 oktober 2013). ”Turkey Legalizes the Letters Q, W, and X. Yay Alphabet!”. Slate. http://www.slate.com/blogs/lexicon_valley/2013/10/24/turkey_prime_minister_erdogan_s_democratizaton_package_legalizes_letters.html. Läst 28 september 2015. 
3. ^ [a b] Den tonande velar-frikativa [ɣ] är ursprungligen ett icke-kurdiskt fonem. Lånat från arabiskan. Används i vissa dialekter.
4. ^ [a b] Digrafen "rr" är endast för icke-initiallägen, den alveolara tremulanten [r] förekommer alltid i initialläge som ett "R" i kurdiskan. Används i vissa dialekter.
5. ^ Den glottala klusilen [ʔ] med den arabiska bokstaven "ع" är ett icke-kurdiskt fonem, lånat från arabiskan. Används i vissa dialekter.
6. ^ Den tonlösa faryngal-frikativa [ħ] med den arabiska bokstaven "ح" är ett icke-kurdiskt fonem, lånat från arabiskan. Används i vissa dialekter.
7. ^ (kurdiska) گۆڤاری ئەکادیمیای کوردی، ژمارە (١٦)ی ساڵی ٢٠١٠ (The 2010 Journal of Kurdish Academy, Issue 16)^{[död länk]}, 14-16
8. ^ (ryska) Курдский язык (Kurdish language), Кругосвет (Krugosvet)
9. ^ (ryska) Культура и письменность Востока (Eastern Culture and Literature). 1928, №2.
10. ^ På sydkurdisk uttal, är det en bakre vokal [ɑː] istället för en främre vokal [aː].
11. ^ På sydkurdiskt uttal, är det ett bakre [a] istället för ett främre [ɛ].
12. ^ [a b] Existerar ej i vissa sydkurdiska sub-dialekters uttal.
13. ^ Förekommer ej i initiallägen.
14. ^ Finns endast i sydkurdiska.

v • r Alfabet baserade på det latinska alfabetet Alfabet Albanska · dansknorska · finska · franska · färöiska · gagauziska · guaraní · isländska · italienska · katalanska · kroatiska · kurdiska · nederländska · polska · portugisiska · rumänska · spanska · svenska · turkiska · tyska · vietnamesiska · vitryska Romaniseringar Arabiska (DIN 31635, ISO 233) · bulgariska · japanska (Hepburn) · kantonesiska · kinesiska (postromanisering, Tongyong pinyin · Wade–Giles) · koreanska (McCune–Reischauer) · kyrilliska Se även mall:Latinska alfabetet