Kungsportsavenyen

Kungsportsavenyen
	Avenyn sedd uppifrån Konstmuseets trappor
Annat namn	Avenyn
Namn efter	Kungsporten
Namngiven	7 mars 1867
Läge
Plats	Lorensberg/ Vasastaden, Göteborg
Sträckning	Götaplatsen–Kungsportsplatsen
Längd	840 m
Betydelse
Känd för	Göteborgs främsta paradgata
Byggnader	Göteborgs stadsbibliotek, Stora Teatern
Handel	Gallerior, banker, restauranger

Kungsportsavenyen, i vardagstal kallad Avenyn, är en aveny och Göteborgs paradgata. Den går genom stadsdelen Lorensberg och sträcker sig från Kungsportsbron vid Vallgraven i sydostlig riktning upp till Götaplatsen, där den sista biten är en svag uppförsbacke. Gatan är cirka 840 meter lång,^[1] och är numrerad från 1 till 45.^[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gatan är tidigast omtalad i stadsfullmäktiges handlingar den 22 april 1865, som: "4:o) att en bred gata eller avenue till staden skulle anläggas i fortsättning af den allée, som redan finnes utdragen i rak linie från Kungsportsbryggan till nya Alléen, öster om nya Theaterhuset, hvilken avenue, i trakten af Lorensberg, skulle, genom en i sned riktning derifrån utgående väg, sammanbindas med stora södra landsvägen." Gatan var alltså från början tänkt att i korsningen Avenyen-Engelbrektsgatan, dras snett ner mot nuvarande Södra Vägen. Bredden anges till: "avenuen midtför Kungsportsbryggan, utom terrasenie [de senare förträdgårdarna], 90 fot och, dessa inberäknade, 150 fot."^[3] Området för avenyens sträckning var tidigare plantager och trädgårdar, främst för landeriet Kristinelund. Det inlöstes av staden 1875, men stod kvar ända fram på 1890-talet. Huvudbyggnaden låg över nuvarande Teatergatan på den södra sidan av nuvarande Kristinelundsgatan, en allé ledde dit upp från Södra Vägen.^[4]^[5]

Namnet Kungsportsavenyen var det ursprungliga från stadsplaneändringarna den 5 september 1867.^[6] Men det blev tidigt ifrågasatt,^[7] och exempelvis 1880 föreslogs att gatan istället skulle heta Gustaf Adolfsgatan och i mars 1882 beslöts att gatan skulle ändra namn till Kungsportsgatan. Men beslutet återtogs efter några månader med knapp majoritet, då ett trettiotal kända göteborgare, hyresgäster och husägare vid den nya gatan, skrev till stadsfullmäktige och begärde att få tillbaka "avenynamnet." De hade upptäckt att de skulle bli skyldiga att på nytt bekosta ändring av sina adresser.^[8]

Det kontroversiella var beteckningen aveny, som upplevdes främmande med en "utländsk prägel". Det först byggda kvarteret var Kalmarehus, uppfört 1872-73.^[9] Avenyn uppmättes till 3 438 kvadratmeter år 1900.^[10]

Första butiken på Avenyn öppnades 1914, en speceriaffär på nr 24, kvarteret Sturefors.^[11]

Avenyn har längs stora delar av sträckningen tio meter breda trottoarer som ursprungligen var förträdgårdar. Den 1 februari 1972 fastställdes ett förslag till ändring av stadsplanen för all gatumark mellan Storgatan och Engelbrektsgatan, och för angränsande förgårdsmark inom alla de sex berörda kvarteren. Syftet var att överföra alla förgårdar inom planområdet till allmän platsmark. Stadsplanebestämmelserna från 1938 kvarstod dock för kvarteren Borganäs och Visborg, innebärande, att förgårdarna skulle hållas inhägnade och vara planterade.^[12]

Det var först i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, som gatan förlängdes ända till Götaplatsen. Porten till Lorensbergsparken - som då avslutade Avenyn - flyttades därmed till platsen för nuvarande hotell Elite Park Avenue.^[13]

I syfte att rädda den vackra fasaden på huset Kungsportsavenyen 18 i kvarteret Örup slöts den 17 juni 1969 ett konsortial- och köpeavtal med Systembolaget AB.^[14]

Den 1 december 1978 stängdes avsnittet mellan Vasagatan och Kristinelundsgatan permanent av för biltrafik.^[15] En annan källa uppger 23 augusti 1979.^[16]

Spårväg[redigera | redigera wikitext]

Spårvägen löper mitt i gatan mellan Kungsportsplatsen och viker av i Engelbrektsgatans riktning. Spår viker även in på Vasagatan. Linjena 3, 4, 5, 7, 10 och Lisebergslinjen trafikerar normalt Avenyn. Linje 3, 7 och 10 viker in på Vasagatan, medan linje 4, 5 och Lisebergslinjen går vidare och lämnar Avenyn i Engelbrektsgatan. Under Göteborgsutställningen 1923 fanns det spår upp till Götaplatsen där det även fanns en vändslinga.

I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

På 1970-talet drog tidningen GT igång en tävling som hette Musik på Avenyn och som pågick i ett antal år. Rockbandet Häxfeber gav 1980 ut låten Avenyn med text av Ingmar Nilsson och musik av Jaak Talvend.^[17] År 1985 gjordes TV-programmet Avenyn upp och ner med Ingvar Oldsberg. Året därpå släppte Di Få Under Bordi singeln Domus-Paleys, som utspelar sig på Kungsportsavenyen och var en parodi på Freestyles Dover–Calais^[18] och 1988 släppte Charlotte Öijwall och Helena Pousette en vinylsingel med låten Avenyn^[19]. År 2012 publicerades en biografi om bandet Tages med titeln Boken om Tages: från Avenyn till Abbey Road.^[20]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Avenyen från Vasagatan mot Kungsportsplatsen, ca 1880.
Domus Avenyn, runt år 1979.
Götaplatsen med Poseidonstatyn. I bakgrunden Kungsportsavenyen. Till höger Stadsbiblioteket.
Avenyn, närmast Götaplatsen.
Avenyn 16-22, Kvarteret Örup, är byggnadsminne.
Avenyn, vid Valandhuset.
Avenyn, vid Stora Teatern.
Vy norrut, mot hamnen.
Spårvagn på Avenyn.
Park Aveny.
Gatuskylt på Kungsportsavenyen 22 i Kvarteret Örup.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Avenyn 18

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Eniro: "Mät sträcka"
^ Från gatuadress till fastighetsbeteckning.
^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1867: Nis 1 - 38, Göteborg 1867, N:o 4, s. 2, 5
^ Karta öfver Staden Götheborg med dess omgifningar och alla underlydande egor, Gustaf Liunggren, [Ingeniör vid Kongl. General Landtmäteri Kontoret] Stockholm 1855
^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 185f.
^ Karta Öfver Götheborgs stads utvidgning - å den del af 12te roten, som kommer att utgöra Norra delen af blifvande 14te roten, År 1867, Hans Wilhelm Brandel, Stadsingeniör.
^ Exempelvis GHT skrev att namnet var ett "språkvidunder": Det är långt – innehåller till exempel flera bokstäder än tillåtet för enkelt ord i telegram – lider av hopade konsonanter till exempel ngsp och rts och är icke så alldeles lätt att uttala om det nämligen skall uttalas rätt och ej läsas som Kungspåttsavenyen. Källa: GHT, 30 april 1963, "När blev Göteborg storstad?," av Claes Krantz.
^ GHT, 30 april 1963, "När blev Göteborg storstad?," av Claes Krantz.
^ Arkitekturguide över Göteborg, Byggcentrum i Göteborg & Yngre Arkitekter i Göteborg, 1960, s. 34
^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 7
^ Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborg 2004 ISBN 91-631-4036-5, s. 194. 196
^ Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973 : Rapport 4 - Vasastaden - Lorensberg i Göteborg, proj. ledare: Gudrun Lönnroth, Göteborgs historiska museum, Göteborgs universitet, Göteborg 1973, s. III:9
^ Göteborgsalmanackan 2010 : En jämförelse i text och bild av ett svunnet Göteborg och den moderna staden, Anders Magnusson, Gaius & Göteborgs stadsmuseum 2009, ref. "Augusti"
^ Stadsfullmäktiges protokoll för det datumet.
^ GP, 29 september 1978
^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 96.
^ ”Häxfeber”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001887739. , Svensk mediedatabas (SMDB).
^ https://www.discogs.com/release/1758433-Di-F%C3%A5-Under-Bordi-Domus-Paleys
^ https://www.discogs.com/release/10069942-Pousette-%C3%96ijwall-Avenyn
^ https://libris.kb.se/bib/13496029

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Berg Håkan, red (2001). Avenyn: från Kopparmärra till Poseidon. Partille: Warne. Libris 7757848. ISBN 91-86425-29-3 (inb.)
Carlsson, Lars O. (1983). Avenyn nr 1: ett hus i sjöfartens tjänst. Göteborg: Sveriges redarefören. Libris 408821
Kjellin, Maja (1960). Vid Avenyen. Göteborg: [Göteborgs bank]. Libris 1306128
Hermond Tor, red (1985). Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 31, Kungsportsavenyn 16-22, Göteborgs kommun : [53 kv. Örup]. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 450727
Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 10-19. Libris 17831487. ISBN 9789186853907

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Kungsportsavenyen.
Avenyen, avenyn.se

[1] Eniro: "Mät sträcka"

[2] Från gatuadress till fastighetsbeteckning.

[3] Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1867: Nis 1 - 38, Göteborg 1867, N:o 4, s. 2, 5

[4] Karta öfver Staden Götheborg med dess omgifningar och alla underlydande egor, Gustaf Liunggren, [Ingeniör vid Kongl. General Landtmäteri Kontoret] Stockholm 1855

[5] Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 185f.

[6] Karta Öfver Götheborgs stads utvidgning - å den del af 12te roten, som kommer att utgöra Norra delen af blifvande 14te roten, År 1867, Hans Wilhelm Brandel, Stadsingeniör.

[7] Exempelvis GHT skrev att namnet var ett "språkvidunder": Det är långt – innehåller till exempel flera bokstäder än tillåtet för enkelt ord i telegram – lider av hopade konsonanter till exempel ngsp och rts och är icke så alldeles lätt att uttala om det nämligen skall uttalas rätt och ej läsas som Kungspåttsavenyen. Källa: GHT, 30 april 1963, "När blev Göteborg storstad?," av Claes Krantz.

[8] GHT, 30 april 1963, "När blev Göteborg storstad?," av Claes Krantz.

[9] Arkitekturguide över Göteborg, Byggcentrum i Göteborg & Yngre Arkitekter i Göteborg, 1960, s. 34

[10] Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 7

[11] Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborg 2004 ISBN 91-631-4036-5, s. 194. 196

[12] Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973 : Rapport 4 - Vasastaden - Lorensberg i Göteborg, proj. ledare: Gudrun Lönnroth, Göteborgs historiska museum, Göteborgs universitet, Göteborg 1973, s. III:9

[13] Göteborgsalmanackan 2010 : En jämförelse i text och bild av ett svunnet Göteborg och den moderna staden, Anders Magnusson, Gaius & Göteborgs stadsmuseum 2009, ref. "Augusti"

[14] Stadsfullmäktiges protokoll för det datumet.

[15] GP, 29 september 1978

[16] Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 96.

[17] ”Häxfeber”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001887739. , Svensk mediedatabas (SMDB).

[18] ttps://www.discogs.com/release/1758433-Di-F%C3%A5-Under-Bordi-Domus-Paleys

[19] ttps://www.discogs.com/release/10069942-Pousette-%C3%96ijwall-Avenyn

[20] ttps://libris.kb.se/bib/13496029

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]