Bettfysiologi

Bettfysiologi är ett ämnesområde inom tandläkarvetenskapen som omfattar käksystemets anatomi, funktion, fysiologi och patologi. En specialistutbildad tandläkare i ämnet kallas bettfysiolog och behandlar patienter med smärta och störningar i käksystemet. Symtomen kan vara smärta från käkmuskulatur och käkleder, käkledsljud, upphakningar och låsningar med svårigheter att röra käken, huvudvärk eller skadade tänder.

TMD[redigera | redigera wikitext]

Termen TMD, temporomandibular disorders, används ofta som ett samlingsnamn för olika bettfysiologiska symtom, såväl i Sverige som internationellt.

TMD-symtom kan i de flesta fall behandlas framgångsrikt med enkla och säkra behandlingsmetoder som bettskena[1] och träningsprogram för underkäken[2]. Ofta får patienten råd som kan minska risken för onödig överbelastning i käksystemet[3]. TMD-symtom är mycket vanliga[4] och har ofta ett gott förlopp. Kvinnor är starkt överrepresenterade[5] jämfört med män, både vad gäller symtom och subjektivt behandlingsbehov[6].

Orsaken till TMD anses idag multietiologisk och komplex[7]. Genom rigorös forskning har man funnit ett starkt samband mellan symtom i käksystemet och ett flertal psykosociala dimensioner[8]. Patientens allmänna mående är alltså en av flera faktorer som tydligt kan påverka upplevelsen av symtomen från käksystemet[9].

För de patienter som också lider av kroniska regionala eller generella smärtor försämras prognosen för lokala åtgärder i käksystemet avsevärt[10]. Smärta som varar efter den förväntade läkningstiden benämns ofta centraliserad[11]. Sådan centraliserad smärta betraktas som en sjukdom i sig, inte ett symtom[12]. Ofta finns rörelserädsla[13] och undvikandebeteende med som en komponent, liksom i vissa fall överanvändning av receptfri analgetika. Katastrofiering[14] med negativa förväntningar riskerar att accentuera symtomen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Greene, Charles S.; Menchel, Harold F. (2018-08-01). ”The Use of Oral Appliances in the Management of Temporomandibular Disorders” (på engelska). Oral and Maxillofacial Surgery Clinics 30 (3): sid. 265–277. doi:10.1016/j.coms.2018.04.003. ISSN 1042-3699. PMID 29866449. https://www.oralmaxsurgery.theclinics.com/article/S1042-3699(18)30029-3/abstract. Läst 10 februari 2020. 
  2. ^ Shimada, Akiko; Ishigaki, Shoichi; Matsuka, Yoshizo; Komiyama, Osamu; Torisu, Tetsurou; Oono, Yuka (2019). ”Effects of exercise therapy on painful temporomandibular disorders” (på engelska). Journal of Oral Rehabilitation 46 (5): sid. 475–481. doi:10.1111/joor.12770. ISSN 1365-2842. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/joor.12770. Läst 17 februari 2020. 
  3. ^ Freitas, R. F. C. P. de; Ferreira, M. Â F.; Barbosa, G. a. S.; Calderon, P. S. (2013). ”Counselling and self-management therapies for temporomandibular disorders: a systematic review” (på engelska). Journal of Oral Rehabilitation 40 (11): sid. 864–874. doi:10.1111/joor.12098. ISSN 1365-2842. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/joor.12098. Läst 17 februari 2020. 
  4. ^ Magnusson, Tomas; Egermark, Inger; Carlsson, Gunnar E. (2002-01). ”Treatment received, treatment demand, and treatment need for temporomandibular disorders in 35-year-old subjects”. Cranio: The Journal of Craniomandibular Practice 20 (1): sid. 11–17. doi:10.1080/08869634.2002.11746184. ISSN 0886-9634. PMID 11831338. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11831338. Läst 11 februari 2020. 
  5. ^ Johansson, Anders; Unell, Lennart; Carlsson, Gunnar E.; Söderfeldt, Björn; Halling, Arne (2003). ”Gender difference in symptoms related to temporomandibular disorders in a population of 50-year-old subjects”. Journal of Orofacial Pain 17 (1): sid. 29–35. ISSN 1064-6655. PMID 12756928. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12756928. Läst 11 februari 2020. 
  6. ^ Carlsson, G. E. (1999). ”Epidemiology and treatment need for temporomandibular disorders”. Journal of Orofacial Pain 13 (4): sid. 232–237. ISSN 1064-6655. PMID 10823035. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10823035. Läst 11 februari 2020. 
  7. ^ Maixner, William; Diatchenko, Luda; Dubner, Ronald; Fillingim, Roger B.; Greenspan, Joel D.; Knott, Charles (2011-11). ”Orofacial Pain Prospective Evaluation and Risk Assessment Study – The OPPERA Study”. The journal of pain : official journal of the American Pain Society 12 (11 Suppl): sid. T4–T11.e2. doi:10.1016/j.jpain.2011.08.002. ISSN 1526-5900. PMID 22074751. PMC: 3233836. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3233836/. Läst 10 februari 2020. 
  8. ^ Schiffman, Eric; Ohrbach, Richard; Truelove, Edmond; Look, John; Anderson, Gary; Goulet, Jean-Paul (2014). ”Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (DC/TMD) for Clinical and Research Applications: Recommendations of the International RDC/TMD Consortium Network and Orofacial Pain Special Interest Group”. Journal of oral & facial pain and headache 28 (1): sid. 6–27. ISSN 2333-0384. PMID 24482784. PMC: 4478082. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4478082/. Läst 10 februari 2020. 
  9. ^ Osiewicz, Magdalena; Lobbezoo, Frank; Ciapała, Bartosz; Pytko-Polończyk, Jolanta; Manfredini, Daniele (2020-02-06). ”Pain Predictors in a Population of Temporomandibular Disorders Patients”. Journal of Clinical Medicine 9 (2). doi:10.3390/jcm9020452. ISSN 2077-0383. PMID 32041274. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/32041274/. Läst 13 februari 2020. 
  10. ^ Von Korff, Michael; Ormel, Johan; Keefe, Francis J.; Dworkin, Samuel F. (1992-08). ”Grading the severity of chronic pain”. Pain 50 (2): sid. 133–149. doi:10.1016/0304-3959(92)90154-4. ISSN 0304-3959. http://dx.doi.org/10.1016/0304-3959(92)90154-4. Läst 11 februari 2020. 
  11. ^ Lidbeck, Jan; Dr, Med; specialistläkare; smärtteamet, Multimodala; Råå, V. E.; smärta, Helsingborg; knuten till Kunskapscentrum. ”Central sensitisering bakom svårbehandlad specifik smärta”. lakartidningen.se. http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2016/10/Central-sensitisering-bakom-svarbehandlad-specifik-smarta/. Läst 10 februari 2020. 
  12. ^ Harper, D.E.; Schrepf, A.; Clauw, D.J. (2016-07-20). ”Pain Mechanisms and Centralized Pain in Temporomandibular Disorders”. Journal of Dental Research 95 (10): sid. 1102–1108. doi:10.1177/0022034516657070. ISSN 0022-0345. http://dx.doi.org/10.1177/0022034516657070. Läst 20 februari 2020. 
  13. ^ Visscher, Corine M.; Ohrbach, Richard; van Wijk, Arjen J.; Wilkosz, Margaret; Naeije, Machiel (2010-09-01). ”The Tampa Scale for Kinesiophobia for Temporomandibular Disorders (TSK-TMD)” (på engelska). PAIN 150 (3): sid. 492–500. doi:10.1016/j.pain.2010.06.002. ISSN 0304-3959. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304395910003477. Läst 11 februari 2020. 
  14. ^ Reiter, Shoshana; Eli, Ilana; Mahameed, Maria; Emodi-Perlman, Alona; Friedman-Rubin, Pessia; Reiter, Maya A. (Summer 2018). ”Pain Catastrophizing and Pain Persistence in Temporomandibular Disorder Patients”. Journal of Oral & Facial Pain and Headache 32 (3): sid. 309–320. doi:10.11607/ofph.1968. ISSN 2333-0384. PMID 29697720. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29697720. Läst 11 februari 2020.