Klimatanpassning
 | Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2019-04) |
Klimatanpassning, eller anpassning av samhället till ett föränderligt klimat, handlar om att skapa en resiliens i ett samhälle och stärka förmågan att hantera riskerna med klimatförändringarna samt minska sårbarheten.[1]
Working Group II i FN:s klimatpanel (IPCC) har behandlat klimatanpassning i sin rapport från 2014.[2] FN:s klimatpanel har också behandlat ämnet i IPCC:s rapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grad från 2018.[3]
Effekter av klimatförändringarna[redigera | redigera wikitext]
Klimatförändringarna kommer att få olika konsekvenser i olika delar av världen. En global uppvärmning på 1,5–2 grader innebär att vissa områden kommer att ha en avsevärd högre medeltemperaturökning under vissa delar av året. Generellt så innebär den globala uppvärmningen att det kommer att bli varmare, vilket i sin tur får följdeffekter som innebär risker för ett stort antal naturliga och mänskliga system. Exempel på system som är i farozonen är ekosystem på land, utmed kusterna och i haven, areella näringar, infrastruktur, bebyggd miljö, mänsklig hälsa och socio-ekonomiska system.[3]
[redigera | redigera wikitext]
I Skandinavien förväntas klimatförändringarna innebära medeltemperaturhöjningar under vintern på 10 grader och en genomsnittlig ökning på 3–5 grader. Nederbördsmängden förväntas öka med ungefär 20 % fram till 2050-talet, men mest under vinterhalvåret. Klimatförändringar kan också komma att påverka mängden extrema väderhändelser i Skandinavien. Detta innebär att mängden översvämningar från sjöar och vattendrag kommer att öka i vissa delar av Sverige under framförallt vintern.
Ett varmare klimat innebär att havet stiger och havsnivåhöjningen kan få stora effekter på den bebyggda miljön.[4] I norra Skandinavien kompenserar landhöjningen inledningsvis för havsnivåhöjningen. Risken för ras och skred kommer att bli mer påtagliga i framtiden, speciellt i områden som redan idag har en hög risk. Framtida klimatförändringar kan också innebära förändringar i frekvensen av nollgenomgångar (antal dygn då temperaturerna vid en meteorologisk station varit både över och under 0 °C) och värmeböljor, samt öka risken för vattenbrist och skogsbränder.[5]
Effekter på samhället[redigera | redigera wikitext]
Eftersom dagens samhälle är uppbyggt och anpassat för dagens klimat kommer framtida klimatförändringar att innebära ändrade förutsättningar och ökade risker för samhället. Framför allt är riskerna stora för den grundläggande infrastrukturen, såsom transportinfrastruktur och energi- och vattenförsörjningssystem, samt bebyggelse.[6] Även naturmiljön och ekosystem kommer att påverkas negativt, vilket kan ge negativa konsekvenser för samhället och areella näringar i synnerhet. Även människors hälsa kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Varmare väder innebär förändrade smittspridningsmönster och att sjukdomar kommer att dyka upp på platser där de inte tidigare har funnits. Lokala och regionala klimatförändringar kommer också att få konsekvenser på en global skala, då begränsade möjligheter till livsmedelsproduktion kan driva upp priserna. Brist på livsmedel, vatten och säkra livsmiljöer kan också ge följdeffekter i form av ökad fattigdom och fler väpnade konflikter.[5]
Anpassningsåtgärder[redigera | redigera wikitext]
Sverige[redigera | redigera wikitext]
Sveriges regering tillsatte år 2005 en Klimat- och sårbarhetsutredning tillsattes för att undersöka och sammanställa Sveriges sårbarhet inför klimatförändringarna. Utredningen gick igenom en rad sektorer som berörs, däribland tekniska försörjningssystem, bebyggd miljö och areella näringar.[7]
SMHI har med hjälp av klimatmodeller tagit fram en rad klimatanalyser och klimatindex som beskriver hur det framtida klimatet kommer att bli i Sverige.[8]
Som en följd av Klimat- och sårbarhetsutredningen har Sveriges regering gett en rad olika myndigheter, bland andra SMHI, Boverket, MSB, Livsmedelsverket och SGI, i uppdrag att arbeta med klimatanpassning inom sina respektive ansvarsområden. Sveriges 21 länsstyrelser fick år 2009 uppdraget att samordna klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Information om klimatanpassningsarbetet i Sverige samlas på webbplatsen Klimatanpassning.se.[9] I mars 2018 presenterade regeringen en nationell klimatanpassningsstrategi med syfte att skapa större tydlighet och en nationell samordning kring klimatanpassningsrelaterade frågor. Förutom att hantera samordningen av klimatanpassning medförde strategin också ändringar i plan- och bygglagen, vilka bland annat innebär att kommunerna i sina respektive översiktsplaner måste ge sin syn på risken för skador till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt hur den risken ska hanteras.[5]
Forskningsrådet Formas, Mistra-SWECIA och FOI är exempel på några organ som finansierar forskning inom klimatanpassningsområdet.[10][11]
2022-12-20 redovisade Riksrevisionen sin utvärdering av åtgärder för klimatanpassning av den byggda miljön. [12]
Europeiska unionen[redigera | redigera wikitext]
Den 10 juni 2021 godkände Europeiska unionens råd en ny EU-strategi för klimatanpassning. Den nya strategin Att bygga upp ett klimatresilient Europa - den nya EU-strategin för klimatanpassning presenteras av Europeiska kommissionen den 24 februari 2021. Strategin bygger på en tidigare anpassningsstrategi för 2013 och är en del av den europeiska gröna given.
Att bygga upp ett klimatresilient Europa - den nya EU-strategin för klimatanpassning[redigera | redigera wikitext]
Strategin har en övergripande vision om att EU år 2050 ska vara ett samhälle som är motståndskraftigt mot klimatförändringarna (klimatresilient) och helt anpassat efter "de oundvikliga följderna av klimatförändringarna".
Strategin har totalt fyra mål som tillsammans ska bidra till den övergripande visionen:
- Smartare anpassning som syftar till att öka kunskapen om klimatförändringarna
- Mer systematisk anpassning för att stärka insatserna för integrering av ett klimatperspektiv i beslutsfattande på olika nivåer
- Snabbare anpassning för att påskynda konkreta förebyggande åtgärder
- Intensifiera internationella åtgärder för motståndskraft mot klimatförändringar.[13]
Som en del av arbetet för att implementera strategin sjösattes olika initiativ, bland annat EU-mission on Adaptation, som fokuserar på att stötta europeiska regioner och städer i sitt arbete.[14][15]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Vad är klimatanpassning?”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/det-globala-klimatarbetet/parisavtalet/vad-ar-klimatanpassning/. Läst 23 januari 2024.
- ^ IPCC (2014). Working Group II Report "Impacts Adaptation and Vulnerability". IPCC. https://ipcc-wg2.gov/AR5/report/full-report/. Läst 25 februari 2015 Arkiverad 5 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] ”Special Report: Global Warming of 1.5 ºC”. FN:s klimatpanel (IPCC). 8 oktober 2018. https://www.ipcc.ch/sr15/. Läst 20 april 2019.
- ^ ”Introduktion till stigande havsnivåer | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/introduktion-till-stigande-havsnivaer-1.179350. Läst 23 januari 2024.
- ^ [a b c] (Mars 2018). "Nationell strategi för klimatanpassning" (svenska) (Proposition). Sveriges regering. 2017/18:163 Läst 23 april 2019.
- ^ ”Konsekvenser för teknisk infrastruktur”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/konsekvenser-for-teknisk-infrastruktur/. Läst 23 januari 2024.
- ^ Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007). Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. Statens Offentliga Utredningar. http://www.regeringen.se/sb/d/8704/a/89334
- ^ ”Klimatanpassning.se - Hur förändras klimatet”. SMHI. Arkiverad från originalet den 25 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150225105859/http://klimatanpassning.se/hur-forandras-klimatet. Läst 25 februari 2015.
- ^ ”Klimatanpassning.se”. SMHI. http://klimatanpassning.se.
- ^ ”Klimatförändring”. Forskningsrådet Formas. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813101944/http://www.formas.se/formas_templates/Page____5914.aspx.
- ^ ”Mistra-SWECIA”. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Arkiverad från originalet den 25 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150225120925/http://www.mistra-swecia.se/.
- ^ ”Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (RiR 2022:29)”. Riksrevisionen https://www.riksrevisionen.se/. 20 december 2022. https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2022/statens-insatser-for-klimatanpassning-av-den-byggda-miljon.html. Läst 2 januari 2023.
- ^ ”Den nya EU-strategin för klimatanpassning (Fakta-pm om EU-förslag 2020/21:FPM88 : COM(2021) 82)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/fakta-pm-om-eu-forslag/den-nya-eu-strategin-for-klimatanpassning_h806fpm88/. Läst 23 januari 2024.
- ^ ”EU Mission on Adaptation to Climate Change Portal” (på engelska). climate-adapt.eea.europa.eu. https://climate-adapt.eea.europa.eu/en/mission. Läst 23 januari 2024.
- ^ ”Internationellt | Klimatanpassning.se”. www.klimatanpassning.se. https://www.klimatanpassning.se/vem-gor-vad/det-offentliga-ansvaret/internationellt-1.26940. Läst 23 januari 2024.