Juridiskt kön
Juridiskt kön är det kön som lagen anser att en person har. I många länder innebär detta detsamma som det kön som finns registrerat i folkbokföringen eller liknande register. Ofta markeras denna juridiska tillhörighet på något sätt i identitetshandlingar, exempelvis pass.
Konsekvenser av juridiskt kön[redigera | redigera wikitext]
Många länder har olika lagar och bestämmelser för män och kvinnor, vilket brukar hänföras till just den juridiska status en person har som man eller kvinna. Det kan i västvärlden handla om allt från olika pensionsåldrar, olika försäkringsvillkor, olika skyldighet att göra värnplikt, olika rätt till föräldraledighet och barnbidrag till rätt att gifta sig bara med någon av motsatt juridiskt kön. I en del länder finns större juridiska skillnader, omfattande allt från skillnader i arvsrätt och skydd mot sexuellt våld till rösträtt.
Flera juridiska kön, byte av juridiskt kön[redigera | redigera wikitext]
Vanligen har ett land två juridiska kön, men Indien tillämpar ett system med tre juridiska kön,[1] efter en lång kamp från den del av befolkningen som är hijras. Andra länder som har fler än två juridiska kön är Nepal[2], Pakistan[3], Australien[4], Nya Zeeland[5], Sydafrika[6] och Tyskland.[7]
Att införa ett tredje juridiskt kön i Sverige är en fråga som drivs av bland annat Socialdemokraterna, som önskar utreda hur detta kan införas i Sverige.[8] Vid sidan om Socialdemokraterna är bland riksdagspartierna även Miljöpartiet och Vänsterpartiet positivt inställda till att införa ett tredje juridiskt kön. Centerpartiet och Liberalerna önskar utreda frågan vidare innan de ställer sig för eller emot.[9]
I många länder är det numera möjligt att, också när det inte handlar om initiala felregistreringar, byta juridiskt kön. Möjligheten är i samtliga länder begränsad till intersexuella och transsexuella personer, och kräver i allmänhet först vissa medicinska ingrepp för att godkännas, allt från sterilisering till könskorrigerande operationer. Storbritannien, Italien, Portugal, Argentina, Spanien, Sverige och delar av USA accepterar att transsexuella personer byter juridiskt kön utan någon typ av medicinska ingrepp. I Sverige krävs att personen är myndig och har bott i landet ett år.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 september 2010. https://web.archive.org/web/20100905202412/http://infochangeindia.org/200506144298/Human-Rights/News/-Third-sex-finds-a-place-on-Indian-passport-forms.html. Läst 25 december 2009.
- ^ Knight, Kyle (24 april 2012). ”Nepal's Third Gender and the Recognition of Gender Identity”. Huffington Post. http://www.huffingtonpost.com/kyle-knight/nepal-third-gender_b_1447982.html. Läst 25 april 2012.
- ^ Haider, Zeeshan (23 december 2009). ”Arkiverade kopian”. Reuters. Arkiverad från originalet den 15 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100115180041/http://in.reuters.com/article/lifestyleMolt/idINTRE5BM2BX20091223. Läst 23 december 2009.
- ^ Australian Minister for Foreign Affairs: Getting a passport made easier for sex and gender diverse people, media release, 14 September 2011 Arkiverad 20 april 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Retrieved 14 August 2012.
- ^ http://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=10852012 X marks the spot on passport for transgender travellers], New Zealand Herald, 5 December 2012]. Retrieved 10 December 2012.
- ^ [1]
- ^ I Tyskland kan intersexuella personer folkbokföras utan kön eller med uttrycket "divers" (Deutsche Welle: German Cabinet approves third gender identity; Gesetz zur Änderung der in das Geburtenregister einzutragenden Angaben).
- ^ ”S vill se över möjligheten för tredje juridiskt kön”. Omni. Läst 3 augusti 2018.
- ^ ”MP: Utred ett tredje juridiskt kön”. SVT. Läst 3 augusti 2018.
”Politiker vill utreda tredje juridiskt kön”. Expressen. Läst 3 augusti 2018.
Se även[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||