Joseph Seligmann

Joseph Seligmann
Född	1 april 1836 Mosaiska församlingen, Stockholm
Död	1 juni 1904 (68 år) Jakob och Johannes församling, Stockholm
Nationalitet	Svensk
Utbildning	Uppsala universitet (fil. dr 1863)
Yrke/uppdrag	Bokförläggare
Maka	Selma Lipmanson (g. 1870–)
Föräldrar	Löb Seligmann Jeanette Levin

Joseph Seligmann, född 1 april 1836 i Mosaiska församlingen i Stockholm,^[1] död 1 juni 1904 i Jakob och Johannes församling i Stockholm,^[2] var en svensk bokförläggare. Han grundade Joseph Seligmanns förlag, senare omdöpt till Hugo Gebers förlag, och var bland annat August Strindbergs förläggare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Seligmann studerade vid Uppsala universitet 1853 samt i Breslau och Leipzig 1856–1860, innan han återvände till Uppsala där han blev fil. kand. 1861 och fil. dr 1863. Han hade först planer på att ägna sig åt vetenskaplig verksamhet, men öppnade istället en bokhandel på Drottninggatan i Stockholm 1864. Bokhandeln övertogs 1877 av Wilhelm Bille. Från 1867 ägnade han sig även åt förlagsrörelse, och tog 1878 in Hugo Geber som medarbetare. 1887 övertogs hans firma av Geber, och Seligmann startade ett nytt bokförlag vilket efter Seligmanns död övertogs av Wahlström & Widstrand.

Seligmann kom att knyta till sig en rad kända författare, bland andra Carl Snoilsky, Carl David af Wirsén, Albert Ulrik Bååth, Viktor Rydberg och Gunnar Wennerberg. Han var förläggare för August Strindbergs Röda rummet (1879) och Gamla Stockholm (1882), samt Erik Axel Karlfeldts första diktsamling, Vildmarks- och kärleksvisor (1895). Han var Svenska Bokförläggareföreningens ordförande 1890–1904 och medverkade i dess jubileumsskrift 1893 med kapitlet ”Några drag ur Svenska bokförläggareföreningens verksamhet 1843—1893”. Han skrev också en biografi över Aaron Isaac.^[3] På äldre dagar var han flitigt verksam vid fackliga möten och kongresser.^[4]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Joseph Seligmann var son till rabbinen Löb Seligmann och Jeanette, född Levin. Från 1870 var han gift med Selma Lipmanson.^[4]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

• Prooemium et specimen lexici synonymici arabici Attha’âlibii, diss. (Uppsala: Regia Academia, 1863). Libris 1602955
• Aron Isak. Ett hundraårsminne: några anteckningar tillegnade Stockholms mosaiska församlings sjukhjelps- och begrafnings-sällskap till dess hundrade årsdag (Stockholm: Isaac Markus’ boktr.-aktiebolag, 1888). Libris 1925408

Referenser[redigera | redigera wikitext]

• Seligmann, Joseph i Hjalmar Linnström , Svenskt boklexikon. Åren 1830–1865 (1867–1884)

Noter[redigera | redigera wikitext]