Jakob Bunge

Jakob Bunge
Född4 mars 1663[1]
Död3 november 1731[1] (68 år)
Stockholm[1]
BegravdStorkyrkan
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningPolitiker, ämbetsman
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1719–1723)
Borgarståndets talman
Riksdagen 1720 (1720–1720)
Borgmästare, Stockholms stad (1721–1731)
Borgarståndets talman
Riksdagen 1723 (1723–1723)
FöräldrarMårten Bunge
Margareta Jernstedt
SläktingarHenrik Bunge (syskon)
Redigera Wikidata

Jakob Mårtensson Bunge, född 4 mars 1663, död 3 november 1731 i Stockholm, var en svensk borgmästare och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jakob Bunge var son till rådmannen och borgmästaren i Stockholm Mårten Bunge och Margareta Jernstedt, vars far varit rådman i Västerås och brukspatron och vars mor tillhörde släkten Hising och var Bureättling. Jakob Bunge uppträdde i Stockholm 1689 som kämnär. Tio år senare blev han rådman i huvudstaden.

Bunge var 1720 borgarståndets talman i riksdagen, sedan justitieborgmästaren inträtt i adelsståndet och saknade borgarståndets förtroende.[2] Året därefter valdes han till justitieborgmästare och preses i Ämbetskollegium. När riksdagen sammankallades 1723 återvaldes han till talman.[3] Han närvarade vid kröningen av Fredrik I.

Sekreta utskottet erbjöd Bunge adelskap, men han avböjde. Dock adlades två av hans söner för hans förtjänster år 1720 med namnet Bungencrona. En dotter blev stammoder till ätten Adlerstam och en syster till ätten Kalling.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Bunge gifte sig 1692 med Anna Margareta Engelcrona (1668–1733), dotter till generalkamreren Efraim Engelcrona i Kammarkollegium och Margareta Skruuf. Anna Margareta Engelcrona var änka efter handelsmannen Johan Weghorst. Bunge och Engelcrona fick tillsammans barnen kungliga sekreteraren Mårten Bungencrona (1693–1749) och kommerserådet Carl Gustaf Bungencrona (1700–1761).[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Jacob Bunge, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Adolf Fredriks regering: Borgerskapet i Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström, Berättelser ur svenska historien (1885–1886), Åttonde bandet. Frihetstiden.
  3. ^ Fredriks regering: Riksdagen 1723 i Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström, Berättelser ur svenska historien (1885–1886), Åttonde bandet. Frihetstiden.
  4. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 672. Libris 10076137 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]