Ingress
Ingressen är den inledande delen av en artikel. Dess uppgift är att sammanfatta artikeln genom att ta fram det viktigaste, och att locka till läsning av resten av artikeln. I tidningar och tidskrifter är ingressen vanligtvis ett stycke i fet stil mellan rubriken och brödtexten.[1][2]
Ingressen är normalt frikopplad från själva artikeln och behöver inte läsas för att få all information. Det är dock vanligt, särskilt i korta artiklar, att ingressen fungerar som en inledning och innehåller information som inte upprepas i artikeln.
Olika typer av ingress[redigera | redigera wikitext]
I tidningssammanhang brukar man räkna med åtminstone fyra olika typer av ingresser:
- Sammanfattningsingressen sammanfattar det viktigaste. Den kallas också nyhetsingress.
- Citatingressen börjar med ett intressant citat.
- Detaljingressen förstärker en detalj.
- Kontrastingressen bygger på motsatser. Ett exempel: Bostadskön i Yberga är kort, men kön till en plats på äldreboende är desto längre.
Samtliga ingresstyper bygger på att fånga läsaren och leda den vidare.[3]
En rekommendation brukar vara att försöka svara på frågorna när, var, hur och varför redan i ingressen.[4] En annan rekommendation är att inte låta ingressen i en tidningsartikel vara mer än sex rader, den s.k. sexradersregeln.[5][6]
Ibland inleds ingressen med en ingångsrubrik som då är satt i kapitäler.
Ingresser i essäer motsvarar sammanfattningsingressen i det att de ska sammanfatta vad essän vill säga. Ingresser i uppslagsverk ska båda definiera ämnet och betona intressanta delar av uppslagsartikeln och är så tillvida sammanfattningsingresser med inslag av detaljingress.
Andra betydelser av ordet ingress[redigera | redigera wikitext]
Ordet förekommer också vid andra typer av ingångar och inledningar, till exempel vid solens inträde i en ny stjärnbild i zodiaken och vid Merkurius- och Venuspassager. I betydelsen ”vinna gillande eller aktande” avsomnat sedan det var i bruk under 1700-talet.[1]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Ingress”. Svenska Akademins Ordbok. Svenska Akademin. https://www.saob.se/artikel/?seek=ingress&pz=2. Läst 21 april 2014.
- ^ ”Ingress”. Svenska Akademins Ordlista. Svenska Akademin. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120824045619/https://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista. Läst 21 april 2014.
- ^ Steve Peha och Margot Carmichael Lester (2006). Be a Writer: Your Guide to the Writing Life!: Proven Tips and Powerful Techniques to Help Young Writers Get Started. Leverage Factory, USA. sid. 125. http://books.google.com/books?id=YFMagLZx2vIC&pg=PA125&dq=lede+newspaper&lr=lang_en&as_brr=3&ei=swajR-7mHI3azATIk7DzCA&sig=01ouafTz7WfhQLt1up7epCRZ1JU. Läst 21 april 2014
- ^ ”Journalistiska begrepp”. Kunskapsporten. Kunskapsskolan i Sverige AB. Arkiverad från originalet den 22 april 2014. https://web.archive.org/web/20140422232028/https://kunskapsporten.kunskapsskolan.se/externt/svenska/block4/steg17/uppgifter/tidningsbegreppochfastaavdelningar/journalistiskabegrepp.4.1f0103f71246ec8773180006321.html. Läst 21 april 2014.
- ^ ”Skriv egna ingresser”. Mediekompassen. mediekompassen.se. Arkiverad från originalet den 23 april 2014. https://web.archive.org/web/20140423040854/http://www.mediekompass.se/arkiv/lektionstips/lektionstips-temp/74-svenska/796-skriv-egna-ingresser-. Läst 21 april 2014.
- ^ Nina Dahlbäck. ”Konsten att skriva en ingress”. Vasabladet. Arkiverad från originalet den 23 april 2014. https://web.archive.org/web/20140423053615/http://blogg.vasabladet.fi/sprak/2013/02/22/konsten-att-skriva-en-ingress/. Läst 21 april 2014.
| |||||||||||||||||||||||||||||