Holger Lundbäck
| Holger Lundbäck | |
| Född | 24 oktober 1917 Nederkalix församling i Norrbottens län, Sverige |
|---|---|
| Död | 6 december 2010 (93 år) Danderyds församling i Stockholms län, Sverige |
| Nationalitet |  Sverige |
| Forskningsområde | Virologi |
| Institutioner | Karolinska Institutet |
| Alma mater | Karolinska Institutet |
Bengt Holger Lundbäck, född 24 oktober 1917 i Nederkalix församling i Norrbottens län, död 6 december 2010 i Danderyds församling i Stockholms län,[1] var en internationellt erkänd svensk läkare och professor inom virologi.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Holger Lundbäck var son till lantbrukaren Carl Olof Lundbäck och dennes hustru Maria. Han växte upp under knappa förhållanden och avlade studentexamen i Malmö 1936 efter korrespondensstudier vid Hermods.[2][3] Han avlade medicine kandidat-examen vid Uppsala universitet 1940, medicine licentiat-examen 1945 och blev medicine doktor vid Karolinska Institutet 1952[2] med avhandlingen Studies on the Wassermann reaction[4] om syfilisdiagnostik.[3] Han var docent i virologi vid Karolinska Institutet 1953–1961 och professor från 1961. Han var avdelningsföreståndare vid Statens bakteriologiska laboratorium 1953–1962 och föreståndare där 1962–1982.[5]
Han tjänstgjorde i Israel och Genève för Världshälsoorganisationen (WHO). Inom WHO var han ledamot av Global Commission for the Eradication of Small-Pox och av Expanded Programme on Immunization i Global Advisory Group. Han gjorde stora internationella insatser för vaccination, särskilt beträffande smittkoppor och i arbetet mot lepra (spetälska) i Afrika. Åren 1975–1981 var han ordförande för International Commission for the Micro-Biological Specification of Foods.[3] Lundbäck var vidare vice ordförande i svenska Rädda Barnen 1975–1992[6] och ordförande i Sankt Lukasstiftelsen 1979–1990.[5]
Holger Lundbäck invaldes 1972 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[6]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Herolf, Gunilla (2011). ”Minnesord över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (4/2011): sid. 10–11. http://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/114/kkrvaht_4_2011_3.pdf.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013, DVD-ROM, version 6.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2014).
- ^ [a b] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem. Stor-Stockholm (2). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem AB. sid. 853.
- ^ [a b c] Herolf, Gunilla (2011). ”Minnesord över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (4/2011): sid. 11. http://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/114/kkrvaht_4_2011_3.pdf.
- ^ Lundbäck, Holger (1952). Studies on the Wassermann reaction. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
- ^ [a b] Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 383. ISBN 91-975132-7-X.
- ^ [a b] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 177. ISBN 91-630-4181-2.