Halldór Laxness
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Halldór Kiljan Laxness  | |
 | |
| Född | Halldór Kiljan Laxness 23 april 1902[1][2][3] Reykjavík, Island |
|---|---|
| Död | 8 februari 1998[4] (95 år) Mosfellsbær, Island |
| Medborgare i | Island |
| Sysselsättning | Språkvetare, poet, filosof, dramatiker[4], översättare, författare[4] |
| Maka | Auður Laxness (g. 1945–) |
| Barn | Guðný Halldórsdóttir (f. 1954) |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i litteratur (1955)[5][6] | |
| Redigera Wikidata | |
Halldór Kiljan Laxness, född 23 april 1902 i Reykjavík, död 8 februari 1998 i Mosfellsbær nära Reykjavík, var en isländsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1955.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Halldór Guðjónsson föddes i Reykjavík, men flyttade 1905 med sina föräldrar Sigríður Halldórsdóttir och Guðjón Helgi Helgason till den plats, som senare skulle ge honom hans författarnamn: Laxness i Mosfellsbær. Han var förtjust i att läsa böcker och skriva historier och vid 14 års ålder fick han en första text publicerad i dagstidningen Morgunblaðið under signaturen "H.G.". Detta var början på ett produktivt skrivande, som till slut skulle omfatta 51 böcker, varav den första gavs ut 1919.
Den unge Halldór Laxness reste mycket i Europa och i mitten på 1920-talet omvändes han till katolicismen. Detta skedde under en klostervistelse i Luxemburg[7]. Religiositeten avspeglades starkt i hans författarskap genom självbiografiska och reflekterande verk. Han tog dessutom namnet Kiljan efter irländska St Kilian. Halldór Laxness religiositet var emellertid inte särskilt långlivad. Under åren 1927-1929 vistades han i Amerika och arbetslösheten, de sociala klyftorna samt den ekonomiska krisen gjorde honom istället övertygad socialist vilket återspeglades i romanernas teman[7][8].
Laxness var gift och hade fyra barn, dels två döttrar med Auður Sveinsdóttir Laxness: Sigríður och Guðný, med Ingibjörg Einarsdóttir Laxness: sonen Einar samt med Málfríður Jónsdóttir: dottern María.
Från och med 1945 var han bosatt i Gljúfrasteinn i Mosfellsbær.
Betydelse för litteraturen[redigera | redigera wikitext]
Laxness har i mycket hög grad dominerat den isländska 1900-talslitteraturen. Han stod själv för många litterära utvecklingssteg, men även de strömningar som skapats i direkt opposition mot Laxness har haft stor betydelse för den moderna isländska litteraturen. Laxness räknas som Islands ledande författare och en av världens främsta berättare överlag[8].
Laxness litterära stil, hans ämnesval och tonfall är mycket varierande. Han skrev vackra lyriska skildringar men också burleskt, experimentellt och absurt komiskt. Laxness var också bred i genrevalet, han skrev essäer, artiklar, romaner, noveller och teaterpjäser.[8]
Nobelpriset i litteratur 1955[redigera | redigera wikitext]
Svenska Akademiens motivering för att tilldela Halldór Laxness nobelpriset i litteratur var följande:
- "För hans målande epik, som förnyat den stora isländska berättarkonsten"
Motiveringen vittnar för övrigt om omvärldens konsensus angående modern isländsk litteratur, där den anses vara alltjämt under stort inflytande av den gamla traditionen av isländska sagor, ett påstående som inte är ogrundat men som knappast omspänner hela det moderna, isländska, litterära fältet – ej heller hela Halldór Laxness produktion.
Citat[redigera | redigera wikitext]
- "Jag tänker på de underbara människor från folkdjupet som fostrade mig. Jag tänker på min far och på min mor. Och jag tänker särskilt på min gamla mormor, som lärde mig många hundra verser av gammal isländsk poesi, innan jag lärde mig alfabetet. [...]
- Jag frågade mig den kvällen på mitt skånska hotellrum: Vad kan framgång och berömmelse ge en diktare? En viss materiell lycka, det är klart, som en följd av pengar. Men om en isländsk skald glömmer sitt ursprung ur folkdjupet, där sagan bor; om han mister förbindelsen med och pliktkänslan mot det tillbakaträngda livet, som min gamla mormor lärde mig att vörda – då är berömmelse och välstånd ganska likgiltiga." (Ur det tal Halldór Laxness höll vid nobelfesten 1955)
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
| Isländska originalupplagans titel | Originalets utgivningsår | Titel i svensk översättning | Översättare |
|---|---|---|---|
| Romaner | |||
| Barn náttúrunnar | 1919 | Naturens barn | |
| Undir Helgahnúk | 1924 | Vid foten av Helgahnúkur | |
| Vefarinn mikli frá Kashmir | 1927 | Den store vävaren från Kashmir | |
| Salka Valka | 1931-32 | Salka Valka : roman / till svenska av Knut Stubbendorff [troligen från danska]. Stockholm. 1936. Libris 2766395 ; Salka Valka / [översättning av Ingegerd Nyberg-Baldursson efter originalets 2:a uppl.]. Stockholm: Rabén & Sjögren/Tidningen Vi. 1953. Libris 2766396 | Knut Stubbendorff ; Ingegerd Nyberg-Fries |
| Sjálfstætt fólk. 1-2 | 1934-35 | Fria män. Stockholm: Koop. förb. 1949. Libris 12765; Fria män / [översättning: Inge Knutsson]. Stockholm: Leopard. 2011. Libris 12028523. ISBN 9789173431095 | Anna Z. Osterman (1949); Inge Knutsson (2011) |
| Heimsljós (tetralogi): 1. Ljós heimsins; 2. Höll sumarlandsins; 3. Hús skáldsins; 4. Fegurð himinsins | 1937-40 | Del 1-2: Världens ljus. Stockholm: Koop. förb. 1950. Libris 1410110; Del 3-4: Himlens skönhet. Stockholm: Kooperativa förbundet. 1951. Libris 8077913; Del 1-4: Olafur Karason. Stockholm: Rabén & Sjögren / Vi. 1956. Libris 758128 | Rannveig och Peter Hallberg |
| Íslandsklukkan. 1-3 | 1943-46 | Islands klocka. Stockholm: Koop. förb. 1948. Libris 1410109 | Peter Hallberg |
| Atomstöðin | 1948 | Atomstationen : roman. Stockholm: Rabén & Sjögren; Tidn. Vi. 1952. Libris 1455337; Land till salu : roman ([Ny utg.]). Stockholm: Vingförl. 1955. Libris 1455341 | Rannveig och Peter Hallberg |
| Gerpla | 1952 | Gerpla : en kämpasaga. Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi. 1954. Libris 12763 | Ingegerd Nyberg-Fries |
| Brekkukotsannáll | 1957 | Tidens gång i backstugan. Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi. 1957. Libris 1700657 | Ingegerd Fries |
| Paradísarheimt | 1960 | Det återvunna paradiset. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1960. Libris 12761 | Peter Hallberg |
| Kristnihald undir jökli | 1968 | Själavård vid Jökeln : roman. Stockholm: Norstedt. 1970. Libris 8079503 | Peter Hallberg |
| Innansveitarkronika | 1970 | Sockenkrönika. Stockholm: Norstedt. 1972. Libris 7151557. ISBN 9117154413 | Peter Hallberg |
| Guðsgjafaþula | 1972 | Gudsgåva : en essä-roman. Stockholm: Norstedt. 1975. Libris 7152120. ISBN 9117511526 | Inge Knutsson |
| Noveller | |||
| Nokkrar sögur | 1923 | [Några berättelser] | |
| Úngfrúinn góða og húsið | 1933 | Den goda fröken och Huset. Partisan-serien ; 1. Stockholm. 1954. Libris 240175 | Peter Hallberg |
| Fótatak manna (senare publ. i Þættir) | 1933 | [Människors steg] | |
| Þórður gamli halti (senare publ. i Þættir) | 1935 | [Gamle halte Þórður] | |
| Sjö töframenn (senare publ. i Þættir) | 1942 | [Sju trollkarlar] | |
| Þættir | 1954 | [Korta berättelser - De tre första samingarna i en volym] | |
| Sjöstafakverið | 1964 | Sju tecken. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1966. Libris 8077911 | Peter Hallberg |
| Piplekaren : noveller. Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi. 1955. Libris 1489933 - Ett urval tidiga noveller | Ingegerd Nyberg-Fries, Peter Hallberg, Leif Sjöberg | ||
| Förvillelse i Västfjordarna och andra berättelser. Moderna författare i signerad begränsad upplaga, 99-0879409-4 ; 10. Helsinki: Eurographica. 1985. Libris 8035053. ISBN 951-95915-8-3 | Peter Hallberg | ||
| Lyrik | |||
| Kvæðakver | 1925 | [Diktbok] | |
| Dramatik | |||
| Straumrof | 1934 | [Strömavbrott] | |
| Snæfriður Íslandssól | 1950 | [Snöfrid Islandssol - dramatisering av Islands klocka] | |
| Silfurtúnglið | 1954 | [Silvermånen] | |
| Strompleikurinn | 1961 | [Skorstensspelet] | |
| Prjónastofan Sólin | 1962 | Stickateljén Solen : komedi i tre akter. Göteborg: Zinderman. 1964. Libris 883631 | Peter Hallberg |
| Dúfnaveislan | 1966 | [Duvfesten - Bygger på novellen med samma titel i Sju tecken] | |
| Úa | 1970 | [Úa - dramatisering av "Själavård vid jökeln" i samarbete med Sveinn Einarsson] | |
| Norðanstúlkan | 1972 | [Flickan från norr - dramatisering av Atomstationen i samarbete med Sveinn Einarsson och Þorsteinn Gunnarsson ] | |
| Självbiografiskt | |||
| Heiman eg fór | 1952 | [Hemifrån jag reste - Skriven 1924, utgiven 1952) | |
| Skáldatími | 1963 | Skaldetid. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1964. Libris 532828 | Peter Hallberg |
| Í túninu heima | 1975 | På tunet därhemma. Stockholm: Norstedt. 1979. Libris 7152746. ISBN 9117816823 | Inge Knutsson |
| Úngur ég var | 1976 | Ung var jag fordom. Stockholm: Norstedt. 1980. Libris 7153095. ISBN 9118013325 | Inge Knutsson |
| Sjömeistarasagan | 1978 | [Sjumästarsagan - Svensk översättning ingår i Ung var jag fordom] | Inge Knutsson |
| Grikklandsárið | 1980 | Greklandsåret. Stockholm: Norstedt. 1983. Libris 7153736. ISBN 9118312020 | Inge Knutsson |
| Dagar hjá múnkum | 1987 | Dagar hos munkar. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1989. Libris 7236439. ISBN 9129592682 - Klosterdagbok med inledning och noter | Kristjan Hallberg |
| Artiklar, essäer och tal | |||
| Kaþólsk viðhorf | 1925 | [Katolska ståndpunkter - Essä] | |
| Alþýðubókin | 1929 | [Folkets bok - Essäer] | |
| Í austurvegi | 1933 | [I österled - Reseskildring] | |
| Dagleið á fjöllum | 1937 | [Dagsresa i fjällen - Essäer] | |
| Dagleið á fjöllum | 1937 | [Dagsresa i fjällen - Essäer] | |
| Gerska æfintýrið | 1938 | [Det ryska äventyret - Resesildring] | |
| Vettvángur dagsins | 1942 | [Dagens mötesplats - essäer] | |
| Sjálfsagðir hlutir | 1946 | [Självklarheter - essäer] | |
| Reisubókarkorn | 1950 | [Liten reseberättelse - essäer] | |
| Dagur í senn | 1955 | [En dag i sänder - essäer] | |
| Gjörningabók | 1955 | [En essäbok] | |
| 1929-59 | Utsaga. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1959. Libris 695546 - Trettio essäer, artiklar och tal från tiden 1929-1959 | Peter Hallberg | |
| Upphaf mannúðarstefnu | 1965 | [Humanismens uppkomst - Essäer] | |
| Íslendingaspjall | 1967 | Hemma på Island. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1967. Libris 8077914 | Peter Hallberg |
| Vinlandspúnktar | 1969 | [Vinlandsfrågor - Essäer] | |
| Yfirskygðir staðir | 1971 | [Överskuggade ställen - Essäer] | |
| Þjóðhátíðarrolla | 1974 | [Nationalfestradda - Essäer] | |
| Seiseijú, mikil ósköp | 1977 | [Bevare mig väl! - Essäer] | |
| Við heygarðshornið | 1981 | [Käpphästar - Essäer] | |
| Og árin líða | 1981 | [Och åren går - Essäer] | |
| Af menníngarástandi | 1986 | [Om den kulturella situationen - Essäer med ämnen från 1920-talet] |
Översättningar[redigera | redigera wikitext]
Laxness var också en flitig översättare. Han översatte bl.a. följande verk till isländska:
- Farväl till vapnen av Ernest Hemingway (isl. Vopnin kvödd), 1941
- Skepp på himlen av Gunnar Gunnarsson (isl. Skip heiðríkjunnar), 1941
- Natten och drömmen av Gunnar Gunnarsson (isl. Nótt og draumur), 1942
- Den oerfarne resenären av Gunnar Gunnarsson (isl. Óreyndur ferðalangur), 1943
- Laxdalingarnas saga till modern isländska (isl. Laxdæla saga), 1941
Filmografi[redigera | redigera wikitext]
Flera av Laxness romaner har filmatiserats på Island. Salka Valka blev film i en isländsk/svensk samproduktion år 1954, i regi av Arne Mattsson och med Gunnel Broström i titelrollen.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från isländskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- ^ Encyclopædia Britannica, Halldor Laxness, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalencyklopedin, Halldór Laxness, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Halldór Kiljan Laxness, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Literature 1955, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Halldór Laxness - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/halldor-laxness. Läst 29 juli 2022. [inloggning kan krävas]
- ^ [a b c] Ødegård, Knut (2022-05-30). ”Halldór Kiljan Laxness” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Halld%C3%B3r_Kiljan_Laxness. Läst 29 juli 2022.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Árni Sigurjónsson (1984). Den politiske Laxness : den ideologiska och estetiska bakgrunden till Salka Valka och Fria män. Stockholm: Minab/Gotab. Libris 7608400. ISBN 917146333X
- Halldór Guðmundsson (2008). Halldór Laxness : en biografi. Stockholm: Leopard. Libris 10942910. ISBN 9789173430623
- Hallberg, Peter (1952). Halldór Kiljan Laxness. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 527. Stockholm: Bonniers. Libris 361729
- Hallberg, Peter (1956). Skaldens hus : Laxness' diktning från Salka Valka till Gerpla. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 396553
- Hallberg, Peter (1954). Den store vävaren : en studie i Laxness' ungdomsdiktning. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 232699
- Hemma hos författare, konstnärer, kompositörer i Norden. Stockholm: Prisma. 1999. sid. 28-33. Libris 7408497. ISBN 91-518-3407-3
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Halldór Laxness.- Halldór Laxness hos Nobelstiftelsen (på engelska)
- Halldór Laxness i Libris
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
| |||||
|