Victory (1765)

För andra fartyg med samma namn, se HMS Victory (olika betydelser).
Victory år 1884.
Allmänt
Typklass/KonstruktionLinjeskepp
Fartygsklass1:a
Historik
Beställd14 juli 1758
ByggnadsvarvChatham Dockyard
Kölsträckt23 juli 1759
Sjösatt7 maj 1765
I tjänst1778
ÖdeMuseifartyg i Portsmouth
Tekniska data
Längd69,34 m längd överallt
56,6 m batteridäck
Bredd15,8 m
Djupgående6,55 m
Tonnage3556 ton
MaskinSegelfartyg
Kraftkälla23 segel, 3 master
Segelyta5440 m²
Maximal hastighet8 till 9 knop (15 till 17 km/t) som mest
Besättning850 man
BestyckningTrafalgar[1]:
  • Nedre däck: 30 × 32-pundskanoner
  • Mellandäck: 28 × 24-pundskanoner
  • Övre däck: 30 × 12-pundskanoner
  • Halvdäck: 4 × 12-pundskanoner
    8 × 32-pundskarronader
  • Fördäck: 2 × 32-pundskarronader

Victory är ett 104-kanoners linjeskepp i Storbritanniens flotta. Fartyget byggdes mellan 1759 och 1765. Hon är det äldsta örlogsfartyget som ännu är i tjänst och det enda kvarvarande linjeskeppet. Idag är hon i torrdocka i Portsmouth som ett museifartyg inne på Portsmouth Historic Dockyard.

Fartyget ritades av sir Thomas Slade och byggdes vid Chathams docka för den brittiska flottan. Hon kölsträcktes den 23 juli 1759 vid den gamla singeldockan (Old Single Dock) från 1623 vid Chathams docka. Det gick åt cirka 3500 fullvuxna ekar för bygget[2], plus teak till bland annat kölen. Den 7 maj 1765 sjösattes hon flytande ut ur dockan. Hon hade styrbords slagsida så man var tvungen att tillföra 38 ton ballast extra. Totalkostnaden för fartyget var £63 176.

Slaget vid Trafalgar[redigera | redigera wikitext]

Slaget vid Trafalgar utkämpades den 21 oktober 1805. HMS Victory var amiral Horatio Nelsons flaggskepp. Slaget omöjliggjorde en fransk invasion av Storbritannien. Hon skadades i master och rigg och Amiral Nelson stupade under slaget.

Besättning[redigera | redigera wikitext]

441 engelsmän, 64 skottar, 63 irländare, 18 walesare, 3 shetländare, 2 från Kanalöarna, 1 från Isle of Man. 71 utländska: 22 amerikaner, 7 nederländare, 6 svenskar, 4 italienare, 4 maltesare, 3 fransmän (frivilliga), 3 tyskar, 3 norrmän, 2 schweizare, 2 danskar, 2 portugiser, 2 indier, 1 ryss, 1 afrikan, 9 från de Västindiska Öarna.

Victory i Östersjön[redigera | redigera wikitext]

Åren 1808-1812 var Victory flaggskepp för amiral James Saumarez som förde befäl över Storbritanniens baltiska flotta under det Finska kriget (1808-1809) och det formellt förklarade men i verkligheten aldrig förda kriget mellan Sverige och Storbritannien 1810-1812.[3]

Restaureringen[redigera | redigera wikitext]

HMS Victory idag.

Den 20 mars 1922 påbörjades en restauration Victory av Society for Nautical Research för att återställa fartyget till samma skick som hon hade vid slaget vid Trafalgar.

HMS Victorys föregångare[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande HMS Victory är det femte skeppet att bära namnet, de andra skeppen sjösattes 1620, 1695, 1737 och 1764.

Vrakletare uppgavs[4] ha funnit HMS Victorys föregångare, som sjösattes 1737 med samma namn, i Engelska kanalen i januari 2009. Det återfunna fartyget sägs ha utgjort ett av de största marinhistoriska mysterierna ända sedan hon sjönk den 5 oktober 1744 med omkring 900 personer ombord.[5] Enligt uppgift fanns fartygsvraket långt från den plats där man förväntat sig att det skulle finnas. HMS Victory (d.ä.) var för sin tid ett av de kraftigaste och mest tekniskt framskridna krigsfartygen. Utöver de olika kanoner - 12-punds respektive 42-punds - som skattsökarna uppger sig ha hittat, sias det om den mängd silver- och guldmynt som kan tänkas rymmas i vraket. Det har ryktats om att det kan röra sig om fyra ton guld i form av guldmynt. Den brittiska marinmyndigheten kommer emellertid att göra gällande att vraket tillhör den brittiska kronan. Saken kommer så småningom att avgöras av domstol.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ H.M.S. Victory arkiverad den 17 september 2008 från originalet
  2. ^ Rollof, Yngve: "Träslag i äldre skepps- och båtbygge". Artikel i Marinarkeologisk tidskrift 1980:4 http://www.marinarkeologi.info/MT/1980/mt_1980_4__119.pdf
  3. ^ A. N. Ryan, The Saumarez papers: Selection from the Baltic correspondence of Vice-Admiral Sir James Saumarez 1808-1812. Publications of the Navy Records Society, volym 110, London 1968, Libris 8162059.
  4. ^ Treasure hunters claim historic warship found CNN, 2 februari 2009
  5. ^ af Chapmans okända skepp Svenska Dagbladet, 16 februari 2009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]