Gunnar Unger (tidningsman)

Gunnar Unger
Gunnar Unger, 1938.
Född16 december 1915[1]
Hedvig Eleonora församling[1], Sverige
Död6 februari 1976[1] (60 år)
Oscars församling[1], Sverige
BegravdGalärvarvskyrkogården[2]
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningJournalist, översättare
BarnJohan Unger (f. 1943 och 1943)
Sven Unger (f. 1947)
FöräldrarGunnar Unger
Redigera Wikidata

Per Adolf Gunnar Unger, född 16 december 1915 i Stockholm,[4] död 6 februari 1976 i Oscars församling i Stockholm,[5] var en konservativ svensk tidningsman. Han var son till Gunnar Unger och far till Johan och Sven Unger.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Unger avlade filosofie kandidatexamen vid Stockholms högskola 1938.[6] Parallellt med studierna arbetade Unger vid Nya Dagligt Allehanda 1936–1938. Han var redaktör för tidskrifterna Svensk Ungdom 1937–1938 och Nordisk Samling 1938–1939. År 1940 var han en av författarna till pamfletten Den Svenska Linjen.[7]

Under andra världskriget var Unger anställd som sekreterare vid Statens Informationsstyrelse. Under pseudonymen Spectator utgav han och Nils-Eric Ekblad 1943 broschyren Svenskarna och propagandan: har Gallup rätt?.

Tillsammans med Arvid Fredborg grundade Gunnar Unger 1944 den konservativa kulturtidskriften Obs! och blev från 1947 redaktör och ansvarig utgivare. Han skrev från mitten av 1950-talet politiska krönikor i Svenska Dagbladet under pseudonymen Sagittarius. Under denna tid knöts han också till Svensk Tidskrift,[8] där han medverkade till sin bortgång.

Gunnar Unger är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[9]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1946Fy Felix!: en missförstådd socialdemokrats minnen
  • 1953Porträtt och pamflett (Hökerberg)
  • 1955Amerikanska ansikten (Almqvist & Wiksell/Geber)
  • 1962Axel Wenner-Gren: en vikingasaga (Bonnier)
  • 1964Onkel H:s hädelser: en konservativ stridsskrift (Cavefors)
  • 1966Profiler: karakteristik och karikatyr (Natur & Kultur)
  • 1967Carl Kempe: den siste patriciern (Bonnier)
  • 1969Silhuetter: karakteristik och karikatyr (Natur & Kultur)
  • 1971Kämpande konservatism: en debattbok (sammanställd av Gunnar Unger) (Natur & Kultur)
  • 1972Europas okända hörn: bilder och intryck från portugisiska strövtåg (Rabén & Sjögren)
  • 1974Rapsodi i blått: minnen och människor 1915–1955 (Askild & Kärnekull)
Översättningar
  • William Corcoran: En man och hans kärlek (This man Murray) (Hökerberg, 1938)
  • Peter Fleming: Panik i Peking (The siege at Peking) (Wahlström & Widstrand, 1960)
  • C. Northcote Parkinson: Fru Parkinsons lag och andra studier i hem- och familjekunskap (Mrs Parkinson's law and other studies in domestic science) (Bonnier, 1970)
  • Donald E. Westlake: Spion i het soppa (The spy in the ointment) (Bonnier, 1972)
  • Upp i rök: en deckarantologi (red.: Jan Broberg) (Bonnier, 1973)
  • Carter Dickson: Mord i ubåtszonen (Murder in the submarine zone) (Bra Böcker, 1973)
  • Julian Symons: Nätet samt novellen Skåran i skon (The narrowing circle) (Spektra, 1975)
  • Vera Caspary: Laura samt novellen Recept på mord (Laura) (Spektra, 1975)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 19151216-0498 Unger, Per Adolf Gunnar, läst: 20 maj 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, Per Adolf Gunnar Unger, läst: 19 mars 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges släktforskarförbund, Sveriges befolkning 1970, Mtl Stockholms stad och län 1971.
  5. ^ Sveriges släktforskarförbund, Sveriges dödsbok 1947–2003, MTL 71/RTB 76.
  6. ^ Unger, Gunnar i Vem är det 1969
  7. ^ Larsmo, Ola (2021). ”We'll Meet Again”. Tio lektioner i svensk historia. Kaunitz-Olsson. sid. 165. Libris m1lmkmlpkgqt79bt. ISBN 978-91-89015-75-3 
  8. ^ Svensk Tidskrift, Svensk Tidskrifts historia, av Johan Westrin.
  9. ^ ”Unger, Per Adolf Gunnar”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/5a5183b9-63f6-4e2a-aef2-e42331f54e4e. Läst 31 juli 2023. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]