George Bancroft
| George Bancroft | |
 George Bancroft, 1846. | |
| Född | 3 oktober 1800[1][2][3] Worcester[4], USA |
|---|---|
| Död | 17 januari 1891[5][2][3] (90 år) Washington[6][4], USA |
| Begravd | Rural Cemetery |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Harvard University Göttingens universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Phillips Exeter Academy Harvard College  |
| Sysselsättning | Diplomat, akademiker, författare[7], historiker, nutidshistoriker, politiker |
| Befattning | |
| USA:s ambassadör i Storbritannien Ambassadör USA:s marinminister (1845–1846) Styrelseledamot, Smithsonian Institution (1874–1878) | |
| Politiskt parti | |
| Demokratiska partiet | |
| Maka | Elizabeth Davis Bancroft |
| Föräldrar | Aaron Bancroft Lucretia Chandler |
| Utmärkelser | |
| Pour le Mérite för vetenskap och konst Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Namnteckning | |
.png){kind=small} | |
| Redigera Wikidata | |
George Bancroft, född 3 oktober 1800 i Worcester, Massachusetts, död 17 januari 1891 Washington, D.C., var en amerikansk historiker och politiker.
Efter studier vid amerikanska högskolor fullbordade Bancroft sin utbildning genom en studieresa till Europa, där han tog särskilt starka intryck av professorn i historia i Göttingen, Arnold Hermann Ludwig Heeren. Hemkommen 1822 försökte sig Bancroft som universitetslärare, men trivdes inte i rollen utan startade tillsammans med en vän en privatskola, Round Hill School, som utgjorde ett försök att höja den högre undervisningen i USA.
Vid sidan av detta började han att utarbeta en bred, på ingående källstudier baserad och starkt konstnärligt hållen skildring av USA:s historia fram till självständighetsförklaringen, History of the US from the Discovery of the Continent (10 band, 1834–1874), som gav honom tillnamnet "den amerikanska historieskrivningens fader". Fortsättningen på verket var History of the Constitution of the US (1882).
Under mer än hundra år efter amerikanska revolutionen var amerikanska historiker i allt väsentligt ense om dess orsaker och dess innebörd. Revolutionen hade varit en rättfärdig strid för friheten gentemot det engelska tyranniet. Den klassiska lärda framställningen av kolonialtidens och frihetskrigets historia enligt denna tradition var Bancrofts verk.
Bancroft var även politiker och jacksonsk demokrat. Åren 1845–1846 var han marinminister, 1846–1849 minister i London och 1868–1874 minister i Berlin, där han starkt bidrog till att reglera emigrationsförhållandena mellan USA och Tyskland.
Ättlingar[redigera | redigera wikitext]
Ett av hans barnbarn var Pauline Bancroft (1869–1966), som var gift med kommendörkapten Carl-Gustaf Flach (1860–1911). Paret köpte godset Ållonö.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Банкрофт, Джордж, Entsiklopeditjeskij slovar' och Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, George Bancroft, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Банкрофт, Джордж, Entsiklopeditjeskij slovar' och Entsiklopeditjeskij slovar', ”† 6 янв. 1891 г.”.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Банкрофт Джордж”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- Facta, 1 (1969)
- Ostrander, Gilman M., Förenta staternas historia (1965)
- Svensk uppslagsbok, 2 (1938)
|