Georg Pauli

Georg Pauli
FöddGeorg Vilhelm Pauli[1]
2 juli 1855
Jönköping
Död28 november 1935
Stockholm
Medborgare iSverige[2][3]
Utbildad vidKonstakademien
SysselsättningKonstnär
ArbetsgivareKonsthögskolan Valand
MakaHanna Pauli
Redigera Wikidata

Georg Vilhelm Pauli, född 2 juli 1855 i Jönköping, död 28 november 1935 i Stockholm, var en svensk konstnär (målare).

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Georg Pauli i Villa Pauli 1906.
Georg Pauli vid målningen av "Bergsbruket" i Stora banksalen i dåvarande Riksbankshuset på Helgeandsholmen i Stockholm (numera en del av Riksdagshuset).

Han var son till apotekaren och fabrikören August Ferdinand Pauli (1815–1904) och Maria Laurentia Augusta Gagner samt sonsons son till arméofficeren Wilhelm Pauli (1730–1800). Ätten Pauli kom ursprungligen från Italien och tillförsäkrades tysk-romerskt adelskap av Rudolf II samt naturaliserades 1625 som svensk adel.

Georg Pauli studerade vid Konstakademien på 1870- och 1880-talet, sedan i Paris och Italien och gjorde många studieresor till utlandet. Han var lärare på Valands målarskola i Göteborg. Han gifte sig 1887 med konstnären Hanna Hirsch och de lät 1905 byggda Villa Pauli (arkitekt Albin Brag) åt sig vid Värmdövägen 205 i Storängen, Nacka, där de hade varsin ateljé och där de levde och verkade livet ut.

1911 reste Pauli till Paris för att studera den samtida konsten. Han anammade då kubismen, närmare bestämt en måttfull variant som företräddes av André Lhote. Pauli blev så vid 56 års ålder fransmannens elev.[4]

Mellan september 1920 och september 1921 företog makarna Pauli en långresa genom Europa ned till Nordafrika. Först for de ned till Italien där de stannade i ett flertal månader. Därefter reste de via Capri till Tunis varifrån några avstickare inåt landet gjordes. Vidare västerut besökte de Algeriet, inte minst Alger och Oran, för att sedan via Gibraltar resa upp genom Spanien till Paris. På hemvägen stannade Hanna en tid i Danmark medan Georg besökte Norge.[5]    

Georg Pauli ägnade sig mycket åt dekorativa uppgifter och utförde fresker i Ostindiska huset (nuvarande Göteborgs stadsmuseum), Södermalms läroverk och Östra Real i Stockholm samt "Årstiderna" i Villa Pauli, Djursholm. I Per Brahegymnasiet, Jönköping utförde han kubistiskt betonade väggmålningar, som på sin tid väckte stor debatt. Liknande arbeten finns i Stockholms stadshus och vid Kungliga Dramatiska Teatern, där han även gett namn åt Restaurang Pauli, vars väggar upptas av hans målningar. Pauli utförde också väggmålningar i Handelsbankens huvudkontor i Stockholm, samt några mindre väggmålningar på Waldemarsudde åt prins Eugen.

Pauli tillhörde konstnärsgruppen Opponenterna och skrev flera konsthistoriska arbeten, varibland märks Ernst Josephson (1903 och 1914), Konstnärslif och om konst (1913), I Paris, nya konstens källa (1915), Väggmåleri (1920) samt Prins Eugen (1925). Han utgav även en skildring från kamratkretsen i opponentrörelsen, I vår ungdom (1925) och reseskildringar som En målares resa (1922). Pauli var 1917–21 utgivare av tidskriften Flamman.[6] Pauli finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[7], Nordiska museet[8] i Stockholm, Uppsala universitetsbibliotek[9], Kalmar konstmuseum[10], Arkivet för dekorativ konst[11], Norrköpings konstmuseum[12] och Göteborgs konstmuseum.[13]

Georg Pauli är begravd på Nacka norra kyrkogård.[14]

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Romerskt bad (c. 1882)
    Romerskt bad (c. 1882)
  • Trädgård i Grez (1884)
    Trädgård i Grez (1884)
  • Fransk konfirmand (1886)
    Fransk konfirmand (1886)
  • Fästmöporträttet (1887)
    Fästmöporträttet (1887)
  • Hanna Pauli (1896)
    Hanna Pauli (1896)
  • Interiör med modell
    Interiör med modell
  • Badande män (c. 1910-tal)
    Badande män (c. 1910-tal)
  • Mens sana in corpore sano, väggmålning i aulan i Per Brahegymnasiet i Jönköping, 1912
    Mens sana in corpore sano, väggmålning i aulan i Per Brahegymnasiet i Jönköping, 1912
  • Porträtt av Georg Pauli - utfört av Hanna Pauli (1887)
    Porträtt av Georg Pauli - utfört av Hanna Pauli (1887)
  • Medaljmålning i reliefen "Telefonien" av Per Hasselberg i Fürstenbergska galleriet, Göteborgs konstmuseum (1884)
    Medaljmålning i reliefen "Telefonien" av Per Hasselberg i Fürstenbergska galleriet, Göteborgs konstmuseum (1884)

Freskomålningar i Villa Pauli, Djursholm[redigera | redigera wikitext]

Freskomålningar "Årstiderna" i Villa Pauli, Djursholm, stora salongen.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • E. Josephson : en studie. Stockholm: Ljus. 1902. Libris 596671 
  • Fürstenbergska galleriet : spridda drag ur dess historia. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1902. Libris 1966407 
  • Konstnärslif och om konst : [föredrag och uppsatser, gammalt och nytt]. Stockholm: Bonnier. 1913. Libris 1638151 
  • Ernst Josephson. Stockholm: Norstedt. 1914. Libris 1638149 
  • I Paris : nya konstens källa. Stockholm: Bonnier. 1915. Libris 1638150 
  • Konstens socialisering : ett program. Stockholm: Bonniers. 1915. Libris 1192330 
  • Väggmåleri. Stockholm: Bonnier. 1920. Libris 1657068 
  • En målares resa. Stockholm: Bonnier. 1922. Libris 917461. https://runeberg.org/pgresa/ 
  • Mina romerska år. Stockholm: Bonnier. 1924. Libris 1172118 
  • Eugen : målningar, akvareller, teckningar. Stockholm: Bonnier. 1925. Libris 1476366 
  • I vår ungdom. Stockholm: Bonnier. 1925. Libris 710505 
  • Pariserpojkarne. Stockholm: Bonnier. 1926. Libris 527323 
  • Statlig konstpolitik. Stockholm: Bonnier. 1926. Libris 1341765 
  • Opponenterna. Stockholm: Bonnier. 1927. Libris 880105 
  • Konstnärsbrev. Stockholm. 1928. Libris 1162255 
  • Flammans bilderbok. Stockholm: Bonnier. 1930. Libris 1341764 
  • Apropå. Stockholm: Bonnier. 1931. Libris 1366241 
  • Kort framställning av monumentalmåleriets utveckling i Sverige från 1800-talets senare del : Exposé sommaire de la peinture décorative en Suède dès la fin du 19e siècle. Stockholm: Bonnier. 1933. Libris 857700 
  • Prins Eugen : hans konst och hans närmaste konstnärskrets. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1934. Libris 1179285 

Redaktör och ansvarig utgivare[redigera | redigera wikitext]

  • Flamman : tidskrift för modern konst. Stockholm: Nordiska bokhandeln. 1916-1921. Libris 2181778 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läst: 8 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brummer, Hans Henrik (1997). Konstnärsparet Hanna och Georg Pauli. Carlsson bokförlag. sid. 60, 101 f. 
  5. ^ Pauli, Georg, En målares resa, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1922 [1]
  6. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1937
  7. ^ Nationalmuseum
  8. ^ Nordiska museet
  9. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  10. ^ Kalmar konstmuseum
  11. ^ ”Skissernas museum”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200222105130/https://www.skissernasmuseum.se/samlingen/mekaniken-georg-pauli-1917/. Läst 22 februari 2020. 
  12. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020 
  13. ^ Göteborgs konstmuseum
  14. ^ Gravar.se

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Georg_Pauli&oldid=54496334”