Georg Bogislaus Staël von Holstein

Georg Bogislaus Staël von Holstein
Född6 december 1685[1][2][3]
Narva[1][4]
Död17 december 1763[1][3][5] (78 år)
Malmö[3][5][6]
BegravdVapnö kyrka[7]
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker, militär, ämbetsman
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1723–1762)
Landshövding i Kalmar län (1734–1754)
Landshövding i Malmöhus län (1754–1763)
MakaIngeborg Christina Horn
(g. 1710–1761)[1]
Sofia Elisabeth Ridderschantz
(g. 1761–1763)[1]
Utmärkelser
De la générosité (1726)
Kommendör med stora korset av Svärdsorden (1751)
Kungliga Serafimerorden (1754)
Redigera Wikidata

Georg Bogislaus Staël von Holstein, född 6 december 1685, död 6 december 1763, var en svensk friherre och militär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och tidig karriär[redigera | redigera wikitext]

George Bogislaus Staël von Holstein föddes den 6 december 1685 som son till överstelöjtnant Johan Staël von Holstein och Helena Julia von der Pahlen. Han började sin militära karriär den 20 februari 1700 som volontär vid livgardet. Staël von Holstein befordrades till sergeant vid artilleriet 1701 och kornett vid Otto Vellingks ingermansländska dragonregemente i Livland och deltog i kriget i Östersjöprovinserna mot ryssarna. Han utnämndes 1702 till löjtnant och 1703 befordrades han till kapten vid Adam De la Gardies värvade infanteriregemente i Livland. Regementet sattes in 1704 för att befria det av Ryssland belägrade Narva. I april beordrades han att med sitt regementes grenadjärskompani bryta igenom den ryska belägringen vid Narva.[8]

Fångenskap i Ryssland[redigera | redigera wikitext]

Den svenska operationen misslyckades och Staël von Holstein blev 1704 tillfångatagen och skickad till fångläger i Sibirien och senare till Moskva. Under vistelsen där gifte han sig 1710 med grevinnan Ingeborg Christina Horn af Rantzien, som var dotter till riksrådet och generalfälttygmästaren Henning Rudolf Horn av Rantzien, vilken med sina döttrar tillfångatagits av ryssarna.[8]

För att försöka få sig och sin familj utväxlade sökte och fick Staël von Holstein tsar Peters tillåtelse att resa till Stockholm. Staël von Holstein lyckades 1711 bli utväxlad mot en rysk officer men hans hustru, men systrar och svärfar tilläts inte följa med utan blev kvar i Ryssland. Kung Karl XII skrev därefter till sitt råd om Horns ranconering men misslyckades få dem utväxlade till Sverige. Staël von Holstein återvände till Sverige och skickades 1711 med brev och depescher till Karl XII i Bender där han utnämndes till major vid Skaraborgs regemente.[9]

Hjälte vid Nya Elfsborgs Fästning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Anfallet mot Nya Älvsborg och Striderna vid Göta älv

Våren 1712 återvände han med en kunglig skrivelse till regeringen. Under det följande året arbetade han med regementets nyrekrytering. Han blev efter att ha varit med om att ha räddat den hotade Nya Elfsborgs fästning utnämnd till major vid Skaraborgs regemente.

I augusti 1713 blev Staël von Holstein befordrad till överstelöjtnant och följde 1715 med på regementets marsch till Skåne. Några år senare 1717 utnämndes han till överste och ledde följande år regementet under fälttåget mot Norge och belägringen av Fredriksten. Staël von Holstein förlades 1719 med en bataljon på Hisingen och deltog i juli i försvaret av Nya Elfsborg. Han lyckades gruppera batteriplatsen med kanoner genom att bland annat övertyga nitiska och kritiska förrådsansvariga att på egen bekostnad få kvittera ut kanoner från förrådet i Göteborg. Han förde ett kanonbatteri över Göta älv och besköt Peder Tordenskjolds eskader från Arendal.[9]

Den 4 augusti 1720 tog Staël von Holstein avsked ur den svenska hären och tjänade under några år under hertigen Carl Fredrik av Holstein som generalmajor och chef för dennes livgarde. År 1722 planerade Staël von Holstein att gifta sig med Sofia Elisabeth Ridderschantz. Bröllopet blev dock inställt eftersom hans fru Ingeborg återvände från Ryssland där hon suttit fängslad. Staël von Holstein blev 1731 friherre och introducerades samma år vid Riddarhuset som friherreliga ätten Staël von Holstein nr 204.[10][11]

Civil ämbetsmannakarriär[redigera | redigera wikitext]

År 1733 blev Staël von Holstein överste och kommendant på Kalmar slott. Ett år senare 1734 blev han landshövding i Kalmar län.[8] 1737 grundade Stael textilfabriken Calmar Vapen [12]. Staël von Holstein grundade 1741 tillsammans med landshövdingen i Kronobergs län Anders Koskull Kosta glasbruk (som namngavs efter begynnelsebokstäverna i deras efternamn) och köpte senare det halländska storgodset Vapnö, vilket ännu är kvar i släkten.[13].

Staël von Holstein utnämndes 1734 till generalmajor. Han var 1742 en av ledarna för mössornas sekreta utskott. 1743 skickades Staël von Holstein till prins Adolf Fredrik som då vistades i Hamburg för att meddela honom att han utsetts till Sveriges konung.[14]

I september 1743 blev Staël von Holstein även befordrad till generallöjtnant. Han blev även serafimerriddare och 1754 landshövding och överkommendant i Malmöhus län en post som han innehade fram till sin död. År 1757 utnämndes Staël till fältmarskalk. När hans första fru dog 1761 gifte Staël om sig med Sofia Elisabeth Ridderschantz. Han var gift med henne fram till sin död i Malmö den 6 december 1763. Eftersom Georg Bogislaus Staël von Holsteins dotter Anna Helena Juliana dog vid 5 års ålder dog den friherrliga ätten 204 ut.[8] Idag finns i Sverige den adliga ätten Staël von Holstein nr 834 samt den friherrliga ätten Staël von Holstein nr 155.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Georg Bogislaus Staël von Holstein, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ BBLD - Baltisches biografisches Lexikon digital, Georg Bogislaus, seit 1731 Frh. Stael v. Holstein, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Nordisk familjebok : Slöke - Stockholm, vol. 26, 1917, s. 913, Georg Bogislaus S., läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män : 15. Skogman-Stjerngranat, vol. 15, 1848, s. 205, Staël von Holstein, Georg Bogislaus, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 510, Staël von Holstein, Georg Bogislaus, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män : 15. Skogman-Stjerngranat, vol. 15, 1848, s. 207, Staël von Holstein, Georg Bogislaus, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor, Norstedts förlag, 1858, s. 114, Georg Bogislaus Staël von Holstein, Baron Staël von Holstein, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d] Elgenstierna, Gustaf: "Den introducerade adelns ättatavlor 7", Stockholms Släktforskarförbund 1998
  9. ^ [a b] von Möller, Peter och Kallenberg, Anders: "Halländska herrgårdar.", 1871.
  10. ^ ”Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel ...1 (1754) s. 185-186”. http://books.google.ee/books?id=YLkDAAAAYAAJ&printsec=titlepage&hl=en#PPA185,M1. 
  11. ^ Sveriges Adelskalender 2006
  12. ^ ”Landshövding i Kalmar län 1728”. http://members.tripod.com/Bengt_Nilsson/Marinhistoria/landskalmar.htm. 
  13. ^ ”www.wapno.se”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070713105823/http://www.wapno.se/. 
  14. ^ "Svensk biografiskt handlexikon"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Ämbetstitlar
Företräddes av
Gustaf von Psilander 		 Landshövding i Kalmar län
1734–1754 		Efterträddes av
Nils Djurklou
Företräddes av
Carl Georg Siöblad 		 Landshövding i Malmöhus län
1754–1763 		Efterträddes av
Carl Adlerfelt
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Georg_Bogislaus_Staël_von_Holstein&oldid=54226408”