Gammaastronomi
Gammaastronomin studerar astronomiska objekt och rymden vid de kortaste våglängderna av det elektromagnetiska spektrumet, gammastrålning.
Observation[redigera | redigera wikitext]
Turligt nog för livet på jorden så stoppar jordatmosfären kosmisk gammastrålning. Direkta observationer måste därför ske med instrument som lyfts ut med ballong eller raket, exempelvis från satelliter som Compton Gamma Ray Observatory och Fermiteleskopet.
Vissa jordbundna observationer kan dock genomföras, då med hjälp av specialiserade teleskop kallade atmosfäriska Tjerenkovteleskop.[1] Tjerenkovteleskop detekterar egentligen inte gammastrålning direkt utan istället tjerenkovstrålning, de blixtar av synligt ljus som skapas när gammastrålar absorberas av jordens atmosfär.[2] Exempel på sådana teleskop är High Energy Stereoscopic System i Namibia[3] och det planerade Cherenkov Telescope Array[4] [5].
De kraftigaste kända källorna till gammastrålning i rymden, så kallade gammablixtar, sänder ut gammastrålning under en kort period på mellan ett par millisekunder till ett par tusen sekunder innan de försvinner. Endast 10% av källorna till gammastrålning är konstanta. Till dessa källor hör pulsarer, neutronstjärnor och omgivningen till troliga svarta hål.[1] Observationer av gammastrålning från Vintergatan och andra galaxer används även för att leta efter strålning från partiklarna som tros utgöra den mörka materian[6].
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Stefan Larsson; Integral - gammasatelliten tidskriften Populär Astronomi, årgång 3, nr. 2, (2002).
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] A. N. Cox (red.) ; Allen's Astrophysical Quantities. New York: Springer-Verlag (2000). ISBN 0-387-98746-0
- ^ Penston, Margaret J. (14 augusti 2002). ”The electromagnetic spectrum”. Particle Physics and Astronomy Research Council. Arkiverad från originalet den 8 september 2012. https://archive.is/20120908014227/http://www.pparc.ac.uk/frontiers/latest/feature.asp?article=14F1&style=feature. Läst 13 november 2008.
- ^ ”The High Energy Stereoscopic System”. H.E.S.S. http://www.mpi-hd.mpg.de/hfm/HESS/pages/about/. Läst 11 juli 2012.
- ^ ”Cherenkov Telescope Array, hemsida”. CTA project office. Arkiverad från originalet den 18 april 2022. https://web.archive.org/web/20220418102230/https://www.cta-observatory.org/. Läst 11 juli 2012.
- ^ ”http://lnu.se/1.119863/platserna-utsedda-for-varldens-storsta-observatorium-for-gammastralning”. Linnéuniversitetet. 21 juli 2015. Arkiverad från originalet den 21 september 2015. https://web.archive.org/web/20150921141922/http://lnu.se/1.119863/platserna-utsedda-for-varldens-storsta-observatorium-for-gammastralning. Läst 21 juli 2015.
- ^ ”Fermiresultat ger ledtrådar i jakten på mörk materia”. Stockholms universitet. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825224856/http://www.physto.se/forskning/nyheter/Nytt090506.php. Läst 11 juli 2012.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Högenergiastrofysik
- INTEGRAL-observatoriet
- Fermi Gamma-ray Space Telescope
- Cygnus X-1
- Röntgenastronomi
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- The HEGRA Atmospheric Cherenkov Telescope System
- The HESS Ground Based Gamma-Ray Experiment
- The MAGIC Telescope Project
- The VERITAS Ground Based Gamma-Ray Experiment
- The space-borne INTEGRAL observatory
- NASA's Swift gamma-ray burst mission
- The CACTUS Ground Based Air Cherenkov Telescope
- TACTIC(TeV Gamma-Ray Telescope)
- NASA HETE-2 satellite
- Cherenkov Telescope Array