Gästrikland

Wikipedia open wikipedia design.

För andra betydelser, se Gästrikland (olika betydelser).
Gästrikland
Landskap
Gästrikland landskapsvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapensköld för Gästriklands landskapsvapen tolkad efter dess blasonering.
Sverigekarta-Landskap Gästrikland.svg
Gästriklands läge i Sverige.
LandSverige Sverige
LandsdelNorrland
LänGävleborgs län,
Uppsala län
StiftUppsala stift
Största sjöStorsjön
Högsta punktLustigknopp 402 m ö.h.
Yta4 181 km²
Folkmängd155 697 (2018-12-31)[1]
Befolkningstäthet37,2 invånare/km²
HertiginnaPrinsessan Madeleine
LandskapsblommaLiljekonvalj
Landskapsdjur
Fler symboler...
Tjäder

Gästrikland är ett landskap i södra Norrland i Mellansverige. Det gränsar i öster mot bottenhavet, i öster och söder mot Uppland, i söder mot Västmanland, i väster mot Dalarna samt i norr mot Hälsingland. Landskapet har 1 800 kända fornlämningar.

Prinsessan Madeleine innehar titeln som Gästriklands hertiginna, likaså Hälsinglands. Den allra största delen av landskapet ingår, tillsammans med större delen av Hälsingland liksom en liten del av norra Dalarna i Gävleborgs län. En liten bit av sydostligaste delen av Gästrikland ingår i Tierps kommun i Uppsala län. Kommuner i landskapet Gästrikland är Gävle, Sandvikens, Hofors och största delen av Ockelbo kommun. Gästrikland tillhörde Svealand före införandet av län år 1634.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistorisk tid[redigera | redigera wikitext]

Landskapskarta över Gästrikland från 1789.

Trots att södra Gästrikland karaktäriseras av god odlingsareal skiljer sig Gästrikland från grannlandskapen Hälsingland och Uppland i avseendet att spår av odling och bebyggelse saknas från tiden före Kristi födelse. Detta kan möjligen bero på att den dolts av senare odling på samma plats.[2] Näringen till och med folkvandringstid baseras främst på småskalig renskötsel och älgfångst för husbehov.[3]

Replik av björkebåten byggd på Vikingaskeppsmuseet i Roskilde

Björkebåten från Hille socken har daterats till 400 e.Kr. Den största gravhögen i landskapet är Axmarhögen i Hamrånge socken.

Gästrikland ingår i en vidare definition av Bergslagen och fynd av järnhantering under järnåldern har gjorts i landskapet, exempelvis Kråknäsjärnet från 400 e.Kr. Järnhantering i Gästrikland och södra Hälsingland tros under Vendeltiden (600-talet och senare) ha konkurrerat ut den omfattande järnframställning som tidigare bedrevs i Mellannorrland.[3]

Ett flertal vikingatida runstenar finns i landskapet.

Medeltid[redigera | redigera wikitext]

Gästrikland är tidigast omnämnt i historiskt källmaterial 1253 och kallades då Gestrikalandia. Enligt Erikskrönikan flydde Holmger Knutsson efter slaget vid Sparrsätra 1247 till Gästrikland, där han blev tillfångatagen.

I en kyrklig skatteuppbördslängd för den så kallade sexårsgärden från år 1314[4] är Gästrikland upptaget som provins (härad eller hundare) i Tiundaland omfattande socknarna Valbo (med annex), Hamrånge, Ockelbo, Ovansjö (med annex), Färnebo (Österfärnebo), Torsåker och Hedesunda.

Gästrikland var 1314 en provins i Tiundaland (del av dagens Uppland) liksom till exempel Vendel, Oland, Bälinge, Ulleråker och räknades då inte som ett eget folkland.

Kung Magnus Eriksson tillskrev i ett brev 1331 innevånarna i Tiundaland, Attundaland, Fjärdhundraland, Roden och Gästrikland, så åtminstone då räknas Gästrikland som ett eget område.

Riddaren Magnus Gislesson, på Aspnäs gård, Östervåla, tillkännagav år 1370 för alla invånare i Gästrikland att han i sitt ställe som häradshövding insatt Olof Nilsson i Bro, Nora socken samt bad dem att lyda honom och ingen annan.

Landskapet omfattade nio socknar vid slutet av medeltiden och under 1500-talet, nämligen: Ockelbo, Hille, Hamrånge, Ovansjö, Torsåker, Valbo, Årsunda, Österfärnebo och Hedesunda. År 1413 räknades emellertid Hamrånge och Hille socknar samt halva Valbo socken till kustbebyggelsen i folklandet Roden (Roslagen), medan övriga Gästrikland räknades till Uppland. Hille redovisas då som en annexsocken tillhörande Valbo och Årsunda som en annexsocken tillhörande Ovansjö. De klart största kyrkoskatterna år 1314 betalade Valbo, Hedesunda och Ovansjö med tre marc. denar vardera. Övriga fyra socknar betalade under 1 marc. denar vardera.[5]

Norrlands äldsta stad är Gävle (som inte kom att räknas till 'Norrlanden' förrän 1500-talet). Orten fick stadsprivilegier år 1446, men har nämnts som stad redan 1413. Staden blomstrade under medeltiden som Bergslagens exporthamn, och Gävlefiskarna bedrev länge strömmingsfiske längs stor del av Norrlandskusten.

Gävle slott byggt 1583-1593

Tidigmodern och modern tid[redigera | redigera wikitext]

Sandvikens jernverk, Gästrikland (fotografi i Nils Holgerssons underbara resa, 1908.)

Norrlands enda slott innan industrialiseringen är Gävle slott (ett Vasaslott byggt 1583–1593) och Gysinge herrgård (som ursprungligen var ett karolinskt träslott som tillkom på 1750-talet).

Bergsmännen i Gästrikland fick sina första bergsprivilegier 1374. År 1542 fanns sex hyttor i Gästrikland, i Torsåkers socken två och i Ovansjö fyra. Det första järnbruket som erhöll privilegier i Gästrikland var Järbo i dagens Sandvikens kommun, 1637. Stora järnverk växte på 1800-talet fram där äldre järnbruk funnits, exempelvis Hofors bruk, Forsbacka bruk och Sandvikens jernverk. Bruksorten Sandviken grundades 1862 när järnverket skulle anläggas, och orten fick stadsrättigheter 1942.

Indelningar från 1600-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

Socknar[redigera | redigera wikitext]

Dessa bildades huvudsakligen under medeltiden.

Västra delen

Östra delen

Utanför socknarna och med egen jurisdiktion fanns Gävle stad med Gävle rådhusrätt och Sandvikens stad som bildades 1943.

Län, fögderier, lagsaga, domsagor och tingslag[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till 1634 års regeringsform kom Gästrikland att från 1641 tillhöra Västernorrlands län och mellan 6 september 1645 [6] och 13 mars 1654 tillhöra Hudiksvalls län. Från 29 juni 1762 ingår Gästrikland i Gävleborgs län. En mindre del överfördes 1801 till Söderfors socken i Uppsala län.

Landskapets socknar hörde från 1720 till 1918 till Gästriklands fögderi, från 1918 till 1946 till Storviks fögderi, dock Årsunda, Hamrånge, Högby, Valby och Hille socknar från 1918 till 1946 till Gävle fögderi.

  • Från 1946 till 1971 hörde till Storviks fögderi: Ockelbo, Ovansjö, Hofors och Torsåkers socknar)
  • Från 1946 till 1971 hörde till Gävle fögderi: Österfärnebo och Hedesunda, Hamrånge, Valby och Hille socknar
  • Från 1946 till 1971 hörde till Sandvikens fögderi: Järbo, och Årsunda socknar
  • Från 1971 till 1991 tillhörde flertalet socknar Sandvikens fögderi, undantag var Hille, Valbo, Hamrånge och Hedesunda socknar som hörde till Gävle fögderi.

Gästrikland ingick tidigt i Tiundaland och ingick i Upplands lagsaga från dess bildande i slutet av 1200-talet. Från 1611 ingick Hälsingland i Norrlands lagsaga, 1718-1719 ingick området i Gästrike läns lagsaga, för att från 1720 ingå i Västernorrlands lagsaga tills denna avskaffades 1849. Först 1671 inrättades häradsrätter i området som då delades in i tingslag och domsagor.[7]

Från 1671 till 1920 tillhörde hela Gästrikland en domsaga, Gästriklands domsaga. Varje socken utgjorde till 1693 ett eget tingslag, från 1693 till 1725 fanns följande tingslag: Ovansjö och Torsåker, Ockelbo och Hamrånge, Hedesunda Österfärnebo Årsunda, Hille och Valbo; från 1725 till 1880: Ovansjö, Torsåker och Årsunda (också med Järbo), Ockelbo och Hamrånge, Hedesunda Österfärnebo, Hille och Valbo. 1880 bildades Gästriklands västra tingslag och Gästriklands östra tingslag för socknarna i västra respektive östra Gästrikland.[8]

1921 delades domsagan med var sitt tingslag som varade till 1971: Gästriklands västra domsaga med Gästriklands västra domsagas tingslag och Gästriklands östra domsaga med Gästriklands östra domsagas tingslag.

1971 uppgick tingslagen i Sandvikens domsaga och Gävle domsaga. 2004 gick Sandvikens domsaga upp i Gävle domsaga.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling i Gästrikland 1910–2010
år folkmängd
1910[9]
  
101 979
1920[10]
  
106 732
1930[11]
  
114 132
1940[12]
  
117 408
1950[13]
  
127 655
1960[14]
  
140 188
1970[15]
  
149 015
1980[16]
  
149 380
1990[17]
  
146 374
2000[18]
  
144 619
2010[19]
  
148 403
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) via fiwp

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Topografi[redigera | redigera wikitext]

Gästrikland är till största delen ett slättland som buktas av mindre höjdsträckningar. I söder och öster finns en del uppodlad mark, men i stort sett domineras landskapet av skog, särskilt i väster och norr. Skogsområdet i norra Gästrikland kallas Ödmården. Landskapet är ganska sjörikt; störst är Storsjön. Det största vattendraget i Gästrikland är Dalälven, som rinner genom landskapet i söder och där bildar ett antal stora fjärdar. Det näst största vattendraget är Gavleån med tillflöden. Bland övriga vattendrag kan nämnas Testeboån och Hamrångeån.

Berg[redigera | redigera wikitext]

Dalälven och sjöar[redigera | redigera wikitext]

Åar[redigera | redigera wikitext]

Åar som rinner ut i Dalälven, se där.

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Dessutom en mindre del av Tierps kommun

Tätorter i Gästrikland[redigera | redigera wikitext]

Tätort Kommun Folkmängd Landareal
(hektar)
Täthet
(inv./km²)
Tätortskod
Gävle Gävle kommun &&&&&&&&&&068700.&&&&&068 700 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal4 179,36 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 643,79 7076
Sandviken Sandvikens kommun &&&&&&&&&&022574.&&&&&022 574 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 545,70 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 460,44 7272
Hofors Hofors kommun &&&&&&&&&&&07021.&&&&&07 021 &&&&&&&&&&&&0707.620000707,62 &&&&&&&&&&&&0992.200000992,20 7112
Valbo Gävle kommun &&&&&&&&&&&06911.&&&&&06 911 &&&&&&&&&&&&0814.340000814,34 &&&&&&&&&&&&0848.660000848,66 7344
Ockelbo Ockelbo kommun &&&&&&&&&&&02709.&&&&&02 709 &&&&&&&&&&&&0416.340000416,34 &&&&&&&&&&&&0650.670000650,67 7236
Järbo Sandvikens kommun &&&&&&&&&&&02700.&&&&&02 700 &&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257 &&&&&&&&&&&&0700.&&&&&0700 7148
Storvik Sandvikens kommun &&&&&&&&&&&02251.&&&&&02 251 &&&&&&&&&&&&0262.950000262,95 &&&&&&&&&&&&0856.&60000856,06 7296
Forsbacka Gävle kommun &&&&&&&&&&&01748.&&&&&01 748 &&&&&&&&&&&&0170.820000170,82 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 023,30 7052
Årsunda Sandvikens kommun &&&&&&&&&&&01067.&&&&&01 067 &&&&&&&&&&&&0124.490000124,49 &&&&&&&&&&&&0857.100000857,10 7376
Hedesunda Gävle kommun &&&&&&&&&&&01048.&&&&&01 048 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ",".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ","167 08 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ",".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ","627 24 7104
Torsåker Hofors kommun &&&&&&&&&&&&0873.&&&&&0873 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ",".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ","122 08 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ",".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ","715 10 7332
Österfärnebo Sandvikens kommun &&&&&&&&&&&&0550.&&&&&0550 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ",".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ","119 26 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ",".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ","461 18 7384
Åmot Ockelbo kommun &&&&&&&&&&&&0306.&&&&&0306 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ",".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ","144 96 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ",".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken ","211 09 7372

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2018”. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2019. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--forsamling-landskap-och-stad/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2018/. Läst 11 maj 2019. 
  2. ^ Katarina Eriksson, Maria Persson, Bo Ulfhielm (maj 2008). ”Arkeologisk forskningshistorik över Gävleborgs län. Rapport 2008:05” (PDF). Länsmuseet Gävleborg. http://lansmuseetgavleborg.se/Content/76911/xlmrapport2008-05.pdf. Läst 16 november 2012. 
  3. ^ [a b] Per H. Ramqvist (2007), "Fem Norrland: Om norrländska regioner och deras interaktion", Arkeologi i Norr 10, Umeå universitet, sid 153-180. (Arkiverad på archive.org)
  4. ^ Svenskt diplomatarium, SDHK-nummer 2593, DS-nummer 1946
  5. ^ Det medeltida Sverige, vol 11 Gästrikland (RAÄ 1998).
  6. ^ - World Statesmen
  7. ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 420 
  8. ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 423 
  9. ^ ”I. Areal och folkmängd för särskilda förvaltningsområden” (på sv) (PDF). Folkräkningen den 31 december 1910. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 15 december 2012. 
  10. ^ ”Statistisk årsbok för Sverige 1921” (på sv) (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201921.pdf. Läst 15 december 2012. 
  11. ^ ”Statistisk årsbok för Sverige 1930” (på sv) (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201930.pdf. Läst 15 december 2012. 
  12. ^ ”Statistisk årsbok för Sverige 1940” (på sv) (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201940.pdf. Läst 15 december 2012. 
  13. ^ ”Statistisk årsbok för Sverige 1950” (på sv) (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201950.pdf. Läst 15 december 2012. 
  14. ^ ”Statistisk årsbok för Sverige 1960” (på sv) (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201960.pdf. Läst 15 december 2012. 
  15. ^ ”Statistisk årsbok för Sverige 1970” (på sv) (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201970.pdf. Läst 15 december 2012. 
  16. ^ ”Statistisk årsbok för Sverige 1981” (på sv) (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201981.pdf. Läst 15 december 2012. 
  17. ^ ”Statistisk årsbok för Sverige 1992” (på sv) (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201992.pdf. Läst 15 december 2012. 
  18. ^ ”Statistisk årsbok för Sverige 2002” (på sv) (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/AA/OV0904/2000I02/A01S%C3%850201.pdf. Läst 15 december 2012. 
  19. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2010” (på sv). Statistiska centralbyrån. 9 maj 2012. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____333557.aspx. Läst 15 december 2012. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]



This page is based on a Wikipedia article written by contributors (read/edit).
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.

Destek