Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog

Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog
Kommun
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Schleswig-Holstein
Kreis Nordfriesland
Förvaltningsgemenskap Amt Südtondern
Höjdläge m ö.h.
Koordinater 54°52′00″N 8°38′00″Ö / 54.86667°N 8.63333°Ö / 54.86667; 8.63333
Yta 13,49 km² ()[1]
Folkmängd 164 ()[2]
Befolkningstäthet 12 inv./km²
Postnummer 25924
Riktnummer (+49) 04668
Registreringsskylt NF
Kommunkod 01 0 54 034
Geonames 6551546
OSM-karta 1418657
Läget för Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog i Tyskland
Läget för Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog i Tyskland
Läget för Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog i Tyskland
Läget för kommunen Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog i Kreis Nordfriesland
Läget för kommunen Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog i Kreis Nordfriesland
Läget för kommunen Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog i Kreis Nordfriesland
Webbplats: Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog

Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog är en kommun i distriktet Nordfriesland i Schleswig-Holstein, Tyskland. Kommunområdet består uteslutande av koogen med samma namn.[3]

Kommunen ingår i kommunalförbundet Amt Südtondern tillsammans med ytterligare 29 kommuner.[4]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Geografiskt läge[redigera | redigera wikitext]

Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog ligger i den nordvästra delen av naturområdet Schleswig-Holstein Marschen und Nordseeinseln i regionen Wiedingharde nära gränsen mellan Danmark och Tyskland söder om Hindenburgdamm. Kommunen gränsar till Nordfrisiska Vadehavet i område Osterley.

Grannkommuner[redigera | redigera wikitext]

De enda grannkommunerna till Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog är Klanxbüll i norr (Hindenburgdamm ingår i motsvarande kommunområde med hela sin norra gräns) och öster, samt Emmelsbüll-Horsbüll i det södra kommunområdet som gränsar till öster.

Geologi[redigera | redigera wikitext]

De geologiska strukturerna nära ytan utgörs av ganska unga, horisontellt avsatta marina sediment i ett kalkkärr. Dessa ligger på havsnivå och är till stor del föremål för jordbruk. På grund av sitt låga läge skyddas det kommunala området av vallar mot den fluktuerande havsnivån under tidvattener samt högre vattennivåer i händelse av stormfloder. Den så kallade Landesschutzdeichs vallhöjd sträcker sig för närvarande upp till 8,30 meter över havet.[5] Det ska aktivt vattenbyggas. En pumpstation som drivs av den lokalt ansvariga “Deich- und Hauptsielverband Südwesthörn-Bongsiel“ i den sydvästra delen av vallen tjänar detta syfte. Flera sammankopplade reservoarer finns på den inre sidan av den yttre vallinjen för att reglera de fluktuerande vattennivåerna över tid.

Borgmästare[redigera | redigera wikitext]

Vid det första representantmötet för mandatperioden 2018-2023 den 19 juni 2018 omvaldes Christian Nissen (WGL) till borgmästare.[6] Han hade även haft detta ämbete under den föregående mandatperioden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Korsning vid Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog, St Mary's Church of Horsbüll i bakgrunden
Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog, sedd från Hindenburgdamm
Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog Vindkraftspark

Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog var den sista koogen i Schleswig-Holstein som byggdes för landåtervinning. Senare kooger som Hauke-Haien-Koog eller Beltringharder Koog byggdes av kustskyddsskäl och är endast delvis eller inte alls befolkade.

Invallningen av koogen med en 8,5 kilometer lång yttre vall var det största vallbyggnadsprojektet under efterkrigstiden i Schleswig-Holstein. Eftersom många flyktingar och fördrivna personer bosatte sig i Schleswig-Holstein till följd av andra världskriget, skulle ny bosättningsmark skapas som en del av “Nordprogrammet“. Nordprogrammet drevs fram av den dåvarande ministerpresidenten i Schleswig-Holstein Friedrich Wilhelm Lübke, som också gav det dess namn.

För första gången byggdes en vall i Vadehavet som egentligen var oförberett. Fram till dess hade man vanligtvis byggt vallar i områden som hade förberetts flera decennier tidigare och där land redan hade börjat bildas. Byggandet av vallen sysselsatte omkring tusen arbetare. Den 16/17 september 1954 förstörde en stormflod stora delar av fördämningsbron. Vattnet spolade bort stora mängder byggmaterial. Situationen började bli kritisk, eftersom vallen måste färdigställas före höst- och vinterstormarna för att undvika ännu större skador.

Efter att vallen stängts den 21 oktober 1954 återstod fortfarande avvattning och utveckling av infrastrukturen innan de första familjerna kunde bosätta sig 1958/1959. Den ursprungliga bosättningen bestod av 41 standardiserade gårdar, en skola och ett värdshus med livsmedelsbutik. Lokala bönder och fördrivna personer från (Tyska rikets) östra territorierna bosatte sig i lika stora delar.

Skolan och förskolan finns inte längre kvar, men några gårdar drivs fortfarande av familjerna till de första bosättarna, nu i tredje generationen. Vindkraft är en viktig näringsgren.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Dagens bild av Koog präglas av de många vindkraftverken. Kommunen var nummer ett i “Solarbundesliga“ mellan 2009 och 2011.[7]

Sedan hösten 2018 finns en modellregion för vind och värme i Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog. Den lanserades av ARGE Netz, vindkraftsparken Lübke-Koog Infrastructure Community, kommunen Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog och institutet för värme- och oljeteknik (IWO).[8] Den syftar till att visa hur hybridvärmesystem med kondenserande oljepannor och el från förnybar energi kan användas för att realisera sektorkoppling på plats intelligent och till jämförelsevis låg kostnad.[9]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Tyska gränsföreningen (red.): Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog. Druck- u. Verlagshaus, Schleswig 1979.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog, 5 november 2023.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Schleswig-Holstein-Topographie. Vol. 3: Ellerbek - Groß Rönnau. Flensburg: Flying-Kiwi-Verl. Junge. 2003. sid. 170. ISBN 978-3-926055-73-6. https://portal.dnb.de/opac.htm?method=simpleSearch&cqlMode=true&query=idn%3D967693411. Läst 22 april 2020 
  4. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.03.2020” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2020. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GVAuszugQ/AuszugGV1QAktuell.xlsx?__blob=publicationFile. Läst 23 juli 2020. 
  5. ^ Jfr digital topografisk karta på ”www.digitaleratlasnord.de”. https://danord.gdi-sh.de/viewer/resources/apps/Anonym/index.html?lang=de. Läst 18 oktober 2020. 
  6. ^ ”Niederschrift über die öffentliche 1. Sitzung der Gemeindevertretung Friedrich-Wilhelm-Lübke-Koog am Dienstag, 19. Juni 2018”. https://www.amt-suedtondern.de/output/download.php?fid=2861.13615.1..PDF&fn=Niederschrift_zur_1._Sitzung_der_Gemeindevertretung_Friedrich-Wilhelm-L%FCbke-Koog_am_19.06.2019. Läst 18 oktober 2020. 
  7. ^ Solarthemen
  8. ^ Norddeutsche Energiewende
  9. ^ www.Wind-und-Waerme.de

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]