Frösåkers härad

	Frösåkers härad
	Härad
	Tingshuset i Östhammar, uppfört 1924 för Frösåkers härad.
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Socknar	Forsmark; Gräsö; Valö; Hökhuvud; Börstil; Harg; Edebo
	Frösåkers härads läge i Uppland. Frösåkers härads läge i Uppland.

Frösåkers härad var ett härad i nordöstra Uppland. Häradet omfattade delar av nuvarande Östhammars kommun beläget i nuvarande Uppsala län, samt en socken - Edebo - i nuvarande Norrtälje kommun i Stockholms län. Häradets totala arealen mätte knappt 1 020 km² och befolkningen uppgick år 1880 till 13 879 invånare. Tingsställe var i slutet av 1600-talet vid Börstils kyrka och från mitten av 1800-talet Östhammar.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Frösåkers härad var beläget invid Ålands hav och den nordliga viken Öregrundsgrepen. Området består dels av inre skogs- och kärrtrakter, dels av kustbygder och öar, med omväxlande kuperad, jämn eller klippig natur. Örskär norr om Gräsö utgör den nordligaste ön i Roslagens skärgård. Häradet genomflyts av bland andra Forsmarksån och Olandsån och gränsade mot Väddö och Häverö skeppslag i sydost, Närdinghundra härad samt Olands härad i sydväst och väster.

Häradet omslöt helt städerna Östhammar och Öregrund. Den största tätorten i övrigt är numera Hargshamn belägen 66 km nordost om Uppsala.

Socknar[redigera | redigera wikitext]

Frösåkers härad omfattade sju socknar.

I nuvarande Östhammars kommun i Uppsala län:

Forsmark
Gräsö
Valö
Hökhuvud
Börstil (en mindre del av socknen tillhörde dock Väddö och Häverö skeppslag)
Harg

I nuvarande Norrtälje kommun i Stockholms län:

Edebo

Östhammars stad och Öregrunds stad hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt till 1920 då de uppgick i häradets jurisdiktion.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Frösåkers härad var ursprungligen ett skeppslag i det medeltida uppländska folklandet Roden (jämför Roslagen), vilket bland annat medförde rustningsplikt för fyra fartyg till kungens ledung. Häradet refereras ibland till som ett skeppslag, i likhet med övriga områden inom Roden. Namnet kommer av den nordiska fruktbarhetsguden Frö och efterledet -åker som avser en helig plats ägnad åt gudarna där det kanske också offrades. Frösåker var således Frös heliga offerplats. Häradets tingsplats var belägen i bygdens centralort Östhammar. Området betecknades tidigt som Tiundalands rod vilket pekar på att det någon gång under tidig medeltid (förmodligen under första halvan av 1300-talet) avknoppats från Tiundalands inlandshärader, i detta fall Oland och Närdinghundra. Det är oklart om hela området då betecknades som en helhet, och åtminstone Börstil har stundtals betecknats som ett eget skeppslag.

Under det tidiga 1400-talet förefaller hela häradet ha varit en del av slottslänet under Östhammarshus, som uppförts under 1390-talet. Slottet förstördes under Engelbrektsfejden. Själva staden Östhammar grundades under 1300-talet, men här låg redan tidigare en marknadsplats. Under 1400-talet grundades hamnen upp och den nya staden Öregrund anlades på näset utanför. Då denna stad ödelades av danskarna under krigen på 1520-talet kom dock köpenskapen i Östhammar att återupptas, och de båda städerna verkar därefter parallellt. Städerna, liksom en stor del av den uppländska kusten, kom åter igen att ödeläggas på 1790-talet, denna gång av ryssarna. Liksom övriga norra Uppland, är även Frösåkers härad känt för sina gruv- och bruksmiljöer. Brytning av järnmalm har förekommit i bland annat Vigelsbo gruvor i Valö socken och järnframställning skedde vid Forsmarks bruk och Hargs bruk. Området är också rikt på fornlämningar och gravfält, mestadels från järnåldern.

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Häradet hörde från 1715 till Stockholms län, innan dess Upplands län (1634–1639, 1648–1651, 1654–1714) och i perioderna däremellan till Stockholms län. 1971 överfördes till Uppsala län alla delar förutom Edebo socken.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

1720–1881 Frösåkers och Närdinghundra fögderi
1882–1885 Frösåkers, Närdinghundra, Väddö och Häverö fögderi
1886–1966 Norra Roslags fögderi
1967–1990 Norrtälje fögderi för Edebo socken, övriga enbart till 1970
1971–1990 Tierps fögderi för alla socknar förutom Edebo socken

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

1680–1947 Frösåkers tingslag i
- 1680–1689 Olands, Närdinghundra, Frösåkers, Häverö och Väddö, Bro och Vätö häraders/skeppslags domsaga
- 1689–1714 Sjuhundra, Närdingshundra, Frösåkers, Olands och Häverö häraders/skeppslags domsaga
- 1715–1777 Lyhundra, Frötuna, Länna, Närdinghundra, Sjuhundra, Frösåker, Häverö, Väddö, Bro och Vätö häraders/Skeppslags domsaga
- 1777–1862 Frösåker, Väddö och Häverö, Bro och Vätö häraders domsaga
- 1863–1947 Närdinghundra, Frösåkers, Väddö och Häverö domsaga från 1870 benämnd Norra Roslags domsaga (Edebo socken 1918–1947 till Väddö och Närdinghundra tingslag)
1948–1970 Norra Roslags domsagas tingslag i Norra Roslags domsaga

1971– Norrtälje tingsrätt och dess domsaga för delarna i Norrtälje kommun
1971–2005 Tierps tingsrätt (före 1 april 1980 benämnd Uppsala läns norra tingsrätt) och dess domsaga för delarna i Östhammars kommun
2005– Uppsala tingsrätt och dess domsaga för delarna i Östhammars kommun

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrtälje tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Nordisk familjebok, upp 1, band 5, 1882
Svensk Etymologisk Ordbok, 2009-03-14, kl. 10:24
Beskrifning öfver Stockholms län, 2009-03-14, kl. 10:40

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter