Förvaltningsområdet för finska
Förvaltningsområdet för finska omfattar de kommuner i Sverige där de finskspråkiga invånarna (sverigefinnarna) har vissa lagstadgade språkliga rättigheter.
Innebörd[redigera | redigera wikitext]
De sverigefinnar som bor i ett område inom förvaltningsområdet för finska har uttrycklig rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang, bland annat inför myndigheter och domstolar. Det föreskrivs särskilt, att rätten att få använda det egna modersmålet är inte beroende av den enskilde individens kunskapsnivå i majoritetsspråket. Myndigheterna skall se till att det anställs personal med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom ett finskt förvaltningsområde har därtill rätt till att få såväl äldreomsorg som förskoleverksamhet på finska.
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
I Sverige bodde den 31 december 2003 cirka 359 659 personer med rötter i Finland. Av dessa personer med rötter i Finland (sverigefinländarna) uppskattar, docent Eric De Geer vid Uppsala universitet, att cirka 80 % (239 773) härstammar från den finskspråkiga folkgruppen i Finland (finnarna) och cirka 20 % (59 943) härstammar från den svenskspråkiga folkgruppen i Finland (finlandssvenskarna).[1]
Folkrätten[redigera | redigera wikitext]
Utgångspunkten för den nuvarande svenska minoritetspolitiken är Sveriges folkrättsliga åtaganden enligt Europarådets två konventioner rörande minoriteter: ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.
Omfattning[redigera | redigera wikitext]
2000 2010 2011 2012 2013
2014 2015 2018 2019
Ursprunglig omfattning år 2000[redigera | redigera wikitext]
Sverige fick den 1 april 2000 en lag om rätten att använda finska (muntligt och skriftligt) hos förvaltningsmyndigheter i fem kommuner[2]:
Utökningar 2010[redigera | redigera wikitext]
Den 1 januari 2010 ersattes lagen från 2000 med en lag som även inkluderar förvaltningsområdena för meänkieli och samiska, dessutom utökades det finska förvaltningsområdet med ytterligare 18 kommuner (totalt 23 kommuner)[3]:
- Botkyrka kommun
- Eskilstuna kommun
- Hallstahammars kommun
- Haninge kommun
- Huddinge kommun
- Håbo kommun
- Köpings kommun
- Sigtuna kommun
- Solna kommun
- Stockholms kommun
- Södertälje kommun
- Tierps kommun
- Upplands Väsby kommun
- Upplands-Bro kommun
- Uppsala kommun
- Älvkarleby kommun
- Österåkers kommun
- Östhammars kommun
I det ursprungliga förslaget skulle ännu fler kommuner bli finskt förvaltningsområde, men Sveriges regering valde slutligen ut de kommuner som visat intresse.
Från och med 2010 kan kommuner ansöka hos regeringen att ingå i det förvaltningsområdet för finska och den 1 maj samma år anslöt sig tre kommuner (totalt 26 kommuner)[4]:
Det finns även 12 regioner som ingår i förvaltningsområdet för finska och dessa är:
- Region Dalarna
- Region Gävleborg
- Region Jämtland Härjedalen
- Region Norrbotten
- Region Stockholm
- Region Sörmland
- Region Uppsala
- Region Västerbotten
- Region Västmanland
- Region Örebro län
- Region Östergötland
- Västra Götalandsregionen
Utökning 2011[redigera | redigera wikitext]
Den 1 februari 2011 tillkom sex kommuner (totalt 32 kommuner)[5]:
Utökning 2012[redigera | redigera wikitext]
Den 1 februari 2012 tillkom åtta kommuner (totalt 40 kommuner)[6]:
- Gävle kommun
- Hällefors kommun
- Karlskoga kommun
- Lindesbergs kommun
- Norrköpings kommun
- Norrtälje kommun
- Skövde kommun
- Trollhättans kommun
Utökning 2013[redigera | redigera wikitext]
Den 1 februari 2013 tillkom åtta kommuner (totalt 48 kommuner)[7]:
- Borlänge kommun
- Enköpings kommun
- Finspångs kommun
- Luleå kommun
- Motala kommun
- Sandvikens kommun
- Uddevalla kommun
- Örebro kommun
Utökning 2014[redigera | redigera wikitext]
Den 1 februari 2014 tillkom fyra kommuner (totalt 52 kommuner).[8] Detta innebar att över 56 procent, totalt 400 000, av Sveriges då 710 000 svenskar med finsk bakgrund var bosatta inom det förvaltningsområdet för finska.[9] De nya kommunerna var[8]
Utökning 2015[redigera | redigera wikitext]
Den 1 februari 2015 tillkom sju kommuner (totalt 59 kommuner)[10]:
- Ludvika kommun
- Malmö kommun
- Mariestads kommun
- Nykvarns kommun
- Oxelösunds kommun
- Smedjebackens kommun
- Trelleborgs kommun
Utökning 2018[redigera | redigera wikitext]
Den 1 februari 2018 tillkom fyra kommuner (totalt 63 kommuner)[11]:
Utökning 2019[redigera | redigera wikitext]
Den 1 februari 2019 tillkom tre kommuner (totalt 66 kommuner)[12]:
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Eric de Geer: Den finska närvaron i Mälarregionen, 2004. En geografisk-statistisk studie om de finsktalande i Sverige. Rapporter från Finskt språk- och kulturcentrum, 2. Eskilstuna. Mälardalens högskola. Länk till www.arkisto.org Arkiverad 16 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine. (svenska)
- ^ Lag om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (1999:1176)
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ ”SFS 2010:196 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. 18 mars 2010. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/100-199/d_619300-sfs-2010_196-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ ”SFS 2010:1991 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/1900-1999/d_710274-sfs-2010_1991-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ ”SFS 2011:1530 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2011/1500-1599/d_981797-sfs-2011_1530-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ ”SFS 2012:997 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2012/900-999/d_1457813-sfs-2012_997-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023.
- ^ [a b] ”SFS 2013:1086 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2013/1000-1099/d_1869442-sfs-2013_1086-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023.
- ^ ”Det finska förvaltningsområdet växer” (på finska). Sveriges Radio. 5 februari 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5776549. Läst 6 augusti 2022.
- ^ ”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ ”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ ”SFS 2018:2068 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2018/2000-2099/d_3478843-sfs-2018_2068-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023.