Facklig centralorganisation
En facklig centralorganisation eller central arbetstagarorganisation är en arbetstagarorganisation på nationell nivå. Dessa kan vara sammanslutningar av flera fackförbund. I Sverige är de främsta fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco. Tidigare fanns även Statstjänstemännens Riksförbund (SR) och för privatanställda tjänstemän De anställdas centralorganisation (Daco).[1]
De andra nordiska länderna har en likartad indelning i särskilda fackliga centralorganisationer för arbetare (norska och svenska LO), akademiker (Saco i Sverige, AC i Danmark, Akava i Finland) och övriga tjänstemän (TCO i Sverige, YS i Norge) även om gränsen mellan olika tjänstemannagrupper blivit otydligare genom att allt fler yrken akademiserats.[2]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Uppslagsordet central arbetstagarorganisation från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 24 februari 2009.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2021). Lund: Department of Sociology, Lund University. (Om medlemsutvecklingen i svenska fackförbund, fackliga centralorganisationer samt fackliga samverkansorganisationer som PTK och OFR)
- ^ För en översikt av de fackliga centralorganisationerna i Norden se Kjellberg, Anders (2023) Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv; facklig anslutning och nytt huvudavtal, Arena Idé 2023, sid. 23-26.