Emil Kleen

Denna artikel handlar om läkaren och skriftställaren Emil Kleen. För poeten och journalisten, se Emil Kléen.
Emil Kleen
Emil Kleen porträtterad av Richard Bergh 1892.
Född21 november 1847[1]
Karlsborgs garnisonsförsamling[1], Sverige
Död8 december 1923[1] (76 år)
Engelbrekts församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningLäkare[1], författare[1], botaniker
MakaAndrea Gram[1][3]
BarnElse Kleen (f. 1882)[3]
Carl William Kleen (f. 1884)[3]
FöräldrarJohan af Kleen
Anna Beata af Kleen
SläktingarRichard Kleen (syskon)[1]
Redigera Wikidata

Emil Anders Gabriel Kleen, född den 20 april 1847 i Karlsborg, död den 8 december 1923 i Stockholm, var en svensk läkare och skriftställare.

Emil Kleen var son till Johan af Kleen och Anna Beata af Kleen (1813–1894) samt bror till Richard Kleen.

Emil Kleen blev filosofie doktor i Uppsala 1875, medicine doktor i Wien 1883, samt medicine hedersdoktor i Uppsala 1907. Han var praktiserande läkare i Stockholm och Karlsbad. I sin biografi över Emanuel Swedenborg hävdade han att denne led av sinnessjukdom.[4]

Han var gift med den norska målaren Andrea Gram. Paret hade sex barn, inklusive Willy och Else Kleen.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Handbok i massage, (1888, flera senare upplagor)
  • Ströftåg och irrfärder hos min vän Yankee Doodle (samt annorstädes), 1902-1903, digitaliserad av Projekt Runeberg
  • Stora fejder i blod (1912)
  • Små fejder i bläck (1912)
  • Swedenborg. En lefnadsteckning, 1917-1920
  • Svar på tal till swedenborgare och deras anhang. En polemisk broschyr, 1919

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Emil A G Kleen, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Kleen, EMIL ANDREAS GABRIEL, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 juli 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Klein, Emil Andreas Gabriel, f. 1847 i Karlsborg Skaraborgs län, Fil. doktor, läs onlineläs online, läst: 18 april 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 515